Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet. Metod: Vi har genomfört en tvärsnittsstudie där empiri samlats in med hjälp av postenkäter, adresserade till företagets ekonomichef. I det ursprungliga utskicket ingick 350 tjänsteföretag. Studien erhöll en svarsfrekvens på 35%. Resultat: Tjänstesektorn innefattar företag med en mängd olika verksamheter. Det är därför svårt att genomföra en generell analys för hela tjänstesektorn, utan en modell för klassificering av tjänsteföretag enligt verksamhet tillämpades. Modellen delar in företagen i tre kategorier; serviceföretag, semistandardiserade samt professionella tjänsteföretag. Genom statistisk analys har modellens tillämpbarhet kunnat påvisas. Den statistiska analysen visar även på att storleken och företagens verksamhet styr företagets val av kalkylmodell. Mycket i undersökningen pekar på att ett typiskt kalkylsystem för ett tjänsteproducerande företag bygger på en självkostnadsfilosofi, då självkostnadskalkylen är den dominerande, ofta kompletterad med bidragskalkyler. Metoden tillämpas då den är förhållandevis enkel att använda relativt den goda överblick som erhålles över de aktuella tjänsternas resursförbrukning. Direkt lön är den dominerande kostnadskomponenten, vilket beror på tjänsteföretagens särart, där de anställda står för en mycket stor del av den tjänsteprocess som i slutändan skall tillgodose kundens behov. Vidare ger studien inget stöd till att traditionella kalkylmetoder avsedda för tillverkande företag skulle vara olämpliga att använda i tjänsteverksamhet.

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan barns aktivitetsnivå på olika arenor och om de tillhör någon föreningsidrott samt undersöka om de känner till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hur ser barns aktivitetsnivå ut på olika arenor? Tillhör barnen någon idrottsförening? Finns det något samband mellan aktivitetsnivå och deltagande i idrottsförening? Känner mellanstadiebarn till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga? Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes på en skola. Transportsätt till och från skola respektive fritidsidrott, deltagande och mående under idrottslektioner, fysisk aktivitet på fritiden och deltagande i föreningsidrott mättes subjektivt med enkäter. Antalet deltagare var n=21 elever i årskurs fyra i åldrarna tio till elva år. Resultat: Det var en hög aktivitetsnivå hos eleverna under skoltid och gällande transport till och från skolan dominerade den högaktiva gruppen. Majoriteten deltog alltid på idrottslektionerna (n=19) och var aktiva under varje rast (n=13), där de vanligaste aktiviteterna var att springa och spela bollsporter. Gällande fritidsaktiviteter var det större andel hög- än medel- och låg-aktiva samt transporten till och från aktiviteten var mestadels medelaktiv. 17 elever sysslade med någon form av fritidsidrott, varav 16 av dessa var medlemmar i en idrottsförening. 14 deltagare kände till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga. Inga resultat visade sig statistiskt signifikanta (p<0,05) när de analyserades i en icke-parametrisk korrelationsanalys. Däremot var det ett korrelationsvärde nära gränsen till signifikant mellan uppskattad hälsa och aktivitet på rasten (r=0,463; p=0,053). Majoriteten av deltagarna var fysiskt aktiva. Däremot gick det att urskilja några individer som var lågaktiva på rasterna och inte deltog i någon föreningsidrott, vilka kan riskera att inte uppnå de fysiska aktivitetsrekommendationerna. Slutsats: Eftersom all data var subjektiv och självrapporterad skapas viss osäkerhet då det kan inkludera över- eller underskattning av den faktiska fysiska aktiviteten. För att dra någon slutsats kring hur mellanstadieelevers fysiska aktivitetsmönster ser ut och sambandet mellan deltagande i idrottsförening och aktivitetsnivå krävs vidare forskning samt ett högre deltagarantal.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

Smärta i olika former är den största anledningen till att människor söker vård. Att vara uppmärksam på förändringar i patientens tillstånd är viktigt för att patienten ska få en så god vård så möjligt. Tidigare studier har visat att trots vårdpersonalens kompetens ökar inom ämnet smärta genom information och utbildning, fortsätter patienters smärtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angående smärtuppfattning, smärtskattning, smärtlindring samt uppföljning av smärtbehandlingen. Studien genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. Resultaten kategoriserades samt presenterades med tabeller. Resultatet som vi kom fram till var att 20 % - 50 % av patienterna hade smärta men var ändå nöjda med smärtlindringen som de hade fått. Mer forskning inom området behövs för att identifiera de faktorerna som gör att smärtprevalensen hos patienterna är hög. / Pain in various forms is the main reason for seeking care. To be advertent to changes in patient condition it is important for the patient to get as good care as possible. Previous studies have shown that despite improving professionals´ skills in the subject of pain through information and education, patients' pain prevalence continues to be high. The purpose of this study was to portray patients' views concerning pain perception, pain assessment, pain management, and follow-up of pain treatment. The study was conducted in two different hospitals in the south of Sweden. The results were categorized and presented in tables. The result was that 20% - 50% of patients had pain but were satisfied with pain relief that they had received. More research in this area is needed to identify factors that make pain prevalence among patients still high.

The average life expectancy and the proportion of elderly are increasing globally and inSweden, causing challenges for the society. Physical activity has proven to bring a number ofpositive benefits in older people, making the promotion of physical activity an important partof healthy aging attempts. The degree of physical activity in Sweden’s elderly population isgreater than in previous generations, making this group a positive exception from a widerperspective. A cross sectional study was made in order to investigate which motives tophysical activity that was considered most important among people above 60. Collected datawere analyzed with SPSS version 19.0 and the result showed that most of the given motiveswere viewed as important. Avoiding sickness and bad health and motives related toimprovement and maintaining of physical fitness were given the highest values. The degree ofphysical activity among the participants were also collected and a bivariate analyze could thusbe performed to investigate possible relations between physical activity and differentmotives. A statistic significant relation between a high degree of physical activity at gym(more than 2 days a week) and a high valuation of motives related the social aspect, goodfeelings and self-development were then found. / Medellivslängden och andelen äldre ökar i världen och i Sverige vilket kommer innebärastora utmaningar. Fysisk aktivitet har flertalet goda effekter för äldre människor och attfrämja fysiskt aktivitet blir en således en viktig del i arbetet med att åstadkomma etthälsosamt åldrande. Positivt är då att Sveriges äldre befolkning är fysiskt aktiva i högre gradän tidigare generationer. Därför genomfördes en tvärsnittsstudie med syfte att undersökavilka motiv till fysisk aktivitet som ansågs ha störst betydelse för fysiskt aktiva människoröver 60 år. Data analyserades i SPSS version 19.0 och resultatet visade att flertalet av 21angivna motiv hade stor betydelse för de äldres fysiska aktivitet. Att undvika sjukdom ochhälsobesvär samt att bevara/förbättra aspekter av den fysiska formen ansågs dock viktigast.Deltagarna fick också ange i vilken grad de var fysiskt aktiva och således kunde sambandmellan olika motiv och fysisk aktivitet beräknas. Ett fåtal statistiskt signifikanta sambandhittades då det visade sig att personer som värderade den sociala biten, de goda känslornaoch självutveckling högst var fysiskt aktiva på gym i högre grad (över 2 dagar i veckan) än desom gav dessa motiv lägre värden.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Introduktion Personer med en låg självskattad hälsa har en ökad risk för att utveckla sjukdom samt att dö i förtid i jämförelse med personer med en hög självskattad hälsa. Faktorer som påverkar den självskattade hälsan är ålder, kön, sjukdom och levnadsvanor. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur den självskattade hälsan påverkas av besvär av folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma och allergi, mag- och tarmsjukdomar, muskel- och ledsjukdomar och depression samt om detta eventuella samband kvarstår efter kontroll av kön, ålder och levnadsvanor. Metod Detta är en tvärsnittsstudie med data insamlat från Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland och Jönköpings län. För att undersöka om den självskattade hälsan påverkades av besvär i sjukdomar genomfördes logistiska regressioner. Resultat Personer med besvär i sin sjukdom hade högre oddskvoter (OR) för låg självskattad hälsa än personer utan besvär i sin sjukdom. Personer med depression och besvär var de som visade på högst OR för låg självskattad hälsa i de binära analyserna. Efter kontroll för kön, ålder och levnadsvanor visade resultatet att personer med hjärt- och kärlsjukdom med besvär hade högst OR för låg självskattad hälsa, tätt följt av depression med besvär. Astma och allergi var den sjukdom som visade på lägst OR för låg självskattad hälsa. Konklusion: Personer som upplever besvär i sin sjukdom har högre OR för låg självskattad hälsa än de utan besvär i sin sjukdom vilket indikerar att upplevelsen besvär har en större roll vid självskattning av hälsan än enbart sjukdom.

Bakgrund: Att barn drabbas av hjärtstopp är ovanligt men tyvärr är överlevnadsgraden låg. Träning och repetition inom hjärt- och lungräddning är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna bevara sin kompetens och klara av att utföra HLR med bra kvalitet. Trots att det finns riktlinjer och rekommendationer för barn-HLR är tidsspannet mellan utbildningstillfällena längre än rekommenderat. Motiv: Eftersom HLR på barn sällan behöver utföras och det finns brister i kontinuiteten av den praktiska och teoretiska utbildningen skapas svårigheter för sjuksköterskor att upprätthålla sina kunskaper. Forskning kring hur sjuksköterskors självskattar sin kompetens inom barn-HLR är mycket bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors självskattade kompetens att utföra barn-HLR, samt att mäta sambandet mellan den självskattade kompetensen och antalet yrkesår och tid sedan senaste HLR-utbildningen. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av ett självrapporteringsformulär via en webbaserad enkät med sjuksköterskor (n=55) som rekryterades via ett icke slumpmässigt urval. Resultat: Sjuksköterskorna skattade sin kompetens inom larmrutiner, luftvägshantering, kompressionsteknik och sin övergripande kompetens inom HLR som hög. Svaga skillnader hittades hos de som självskattat sin kompetens till hög respektive låg, där de som arbetat längre även skattade sin kompetens som högre. Konklusion: Det är kanske inte utbildningen i sig som påverkar den självskattade kompetensen inom barn-HLR utan sjuksköterskans kliniska erfarenhet. En hög självskattad kompetens inom barn-HLR ger inga garantier för ett korrekt utförande och eftersom behovet av mer utbildning och simulering var högt kan det finnas en osäkerhet gällande kunskap och utförandet bland sjuksköterskorna. Att främja sjuksköterskors kompetensutveckling inom verksamheten kan bidra till en ökad kunskap och ett mer korrekt utförande av barn-HLR och därmed ge det drabbade barnet en högre chans till överlevnad. / Background: The fact that children suffer from cardiac arrest is unusual, but unfortunately the survival rate is low. Training and repetition in cardiopulmonary resuscitation is necessary for nurses to be able to maintain their competence and be able to perform CPR with good quality. Although there are guidelines and recommendations for pediatric CPR, the time span between training sessions is longer than recommended. Motive: As CPR on children rarely needs to be performed and there are shortcomings in the continuity of the practical and theoretical training, difficulties are created for nurses to maintain their knowledge. Research on how nurses' self-assess their competence in pediatric CPR is very deficient. Aim: The purpose of the studies was to investigate nurses' self-assessed competence to perform pediatric CPR, and to measure the relationship between the self-assessed competence and the number of professional years and time since the most recent CPR training. Methods: The data collection was carried out using a self-report form via a web-based questionnaire with nurses (n = 55) which was recruited via a non-random sample. Result: The nurses rated their competence in alarm routines, airway management, compression technology and their overall competence in CPR as high. Weak differences were found among those who self-assessed their skills to high and low, respectively, where those who worked longer also rated their skills as higher. Conclusion: It may not be the education itself that affects the self-assessed competence in pediatric CPR but the nurse's clinical experience. A high self-rated competence in pediatric CPR provides no guarantees for a correct execution and since the need for more training and simulation was high, there may be an uncertainty regarding knowledge and execution among the nurses. Promoting nurses' competence development within the business can contribute to increased knowledge and a more correct execution of pediatric CPR and thus give the affected child a higher chance of survival.