It is the purpose of this paper to make a general study of David Belasco's use of naturalism in the American theatre. More specifically, it is to determine Belasco's methods of achieving naturalism in his stage settings and lighting. From the study of his techniques and methods, and effort is made to establish his contributions to the naturalistic movement.

Sebastian Beverloo: "Damn Pinkerton, and all such as he! – Om orientalism i Madame Butterfly." Exa- mensarbete på kandidatnivå i musikvetenskap, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, ht 2014. Orientalism är teorin att Väst, genom representation i konsten, har förmedlat en ofördelaktig bild av Ori- entens folk, seder och bruk. Begreppet förklarar de estetiska strömningar som följde med den ostindiska handeln och den europeiska kolonialismen. Problemen som teorin om kulturell orientalism sätter fingret på innefattar olika aspekter av representation; hur orientalerna (redan det ett problematiskt begrepp i sig) har gestaltats i konsten. Ett av de centrala problemen är att etnicitet lyfts fram före individualitet: en orien- talisk man är i första hand orientalisk, och bara i andra hand man. Det här arbetet problematiserar repre- sentationen av rollpersonerna i den kvartett av verk, som jag kallar för Madame Geisha-berättelsen (Lotis Madame Chrysanthème (1887), Longs Madame Butterfly (1898), Belascos Madame Butterfly (1900), Puc- cinis Madama Butterfly (1904-7)). Mer specifikt undersöks hur den japanska kvinnan gestaltas genom alla de fyra verken – i synnerhet med hänsyn till relationen mellan japansk kvinnlighet och västerländsk man- lighet. Ett av huvudproblemen är att centralfiguren i berättelsen är en japansk kvinna, trots att ingen av de inblandade författarna var varken japansk eller en kvinna. Verken studeras sida vid sida och jämförs utifrån orientalistiska och genusrelaterade problem. En del av undersökningen ägnas även åt Butterflys påstaådda verkliga ursprung.

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa. Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar. Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost. / The interest around healthy food seems to be larger than ever. Daily we receive different advice from experts, bloggers, authority and friends who tell us what we should eat to achieve good health. The advice is often different depending who the sender is. This could lead to a confused image of health and what dietary advice you as a consumer should follow. The aim of this study is to examine young women’s view of what characterizes a healthy diet. The purpose is to obtain a deeper understanding around different perceptions regarding the relation between food and health. This study includes a qualitative method and focus groups. The data has been analyzed through Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The results show that healthy food is a balance between for example the enjoyable and the forbidden. The women have a subjective perception of what they consider healthy and the concept is therefore characterized by an individual interpretation. Furthermore healthy food is seen as something that is homemade. The results also show that healthy food is a pressure. For example the informants are experiencing demands to perform and anxiety regarding eating in a particular way. The women receive their information from different sources, but depend mostly on their own assessments. Factors that have an impact on the choice of food for the young women are mainly linked to identity and responsibility for the environment and their own health. Based on this study conclusions can be drawn that healthy food is perceived individually different. What is seen as healthy varies between individuals. To achieve balance and well being young women create their own picture of health. Based on public advice and advice from family and friends, women form a personal view of healthy food, which is seen as most reliable. It can thus be seen as a challenge for authorities to reach out to the public with evidence based advices regarding health and food.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2006. / Vita. Includes bibliographical references.

Not available

As a popular historic work with constant and worldwide performances, the sexist and racist narratives disseminated by Giacomo Puccini's opera Madama Butterfly causes harmful social and political ramifications. Many scholars point to this opera specifically when discussing the fetishization of Asian females, and mention the title character as the quintessential example of damaging stereotypes. Thus, I conduct a postcolonial and feminist reading of Madama Butterfly, through analysis of the opera's libretto, the libretto sources, and the opera's score. I unravel the Orientalist assumptions that make up the foundation of the Butterfly narrative, and trace them as they make their way into Puccini's opera. I re-read Madama Butterfly as a metaphor for imperialism, and its effects on the colonized psyche. I examine Lieutenant Pinkerton and Butterfly's characters with specific attention to the power dynamics of their relationship in the context of colonization. I emphasize gender, race, and class tensions evident within the white male and white female gazes on the bodies of third world women of color. I present Puccini's musical choices in the operatic score as supplementary to my postcolonial-feminist reading. Puccini's use of pentatonic scales to evoke "Oriental" sounds, as well as his appropriation of Japanese folk tunes and "The Star Spangled Banner" into the score serve to supplement my basic contentions that Madama Butterfly is a product of Oriental discourse and a metaphor for imperialism and its effect on the colonized psyche.