Denna studie syftar till att undersöka förstagångsväljande gymnasieelever vid två skolor i Västra Götaland samt hur några av de politiska partierna i regionen arbetar för att nå dessa. Det som ämnas granskas är vilka informationskällor de medverkande förstagångsväljarna använder sig av när de ska ta ett beslut angående den röst de eventuellt kommer att lägga i riksdagsvalet 2018. Det studeras även hur dessa förstagångsväljare upplever att de undersökta informationskällorna inverkar på dem samt hur de medverkande partirepresentanterna tror att förstagångsväljarna använder sig och påverkas av dessa informationskällor. Det teoretiska ramverket utgår från Rational Choice-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare, informationskällor och inverkan av dessa. Studien använder sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en digital enkätundersökning av de medverkande förstagångsväljarna och den kvalitativa av semistrukturerade samtalsintervjuer och en intervju via e-post med partirepresentanter från ett antal av Sveriges politiska partier. I resultatet framkommer det att de medverkande förstagångsväljarnas främsta val av källa för information är sociala medier och information direkt från partierna. Men det som inverkar på dem mest anser de vara TV och vänner. Dock är partirepresentanterna inte av samma åsikt när det kommer till inverkan från TV utan de tror och anser att familj och vänner inverkar på förstagångsväljarna mest.

Bakgrund/Syfte Förtroendet för den svenska hälso- och sjukvården sjunker. Syftet med studien var att undersöka föräldrar i en föräldragrupp på det sociala mediet Facebook, gällande deras tillit till råd om barn som erhölls från barnavårdscentralen (BVC) och från andra informationskällor. Metod En webbenkät skickades ut i en föräldragrupp på Facebook med ca 12 000 medlemmar. Av de tillfrågade medlemmarna valde 240 föräldrar att besvara enkäten. Resultat Resultatet av enkäten visade att de flesta respondenter hade “stor tillit” eller “varken stor eller liten tillit” till råd från BVC, gällande deras barn. Undersökningen visade också att småbarnsföräldrarna i hög grad använde sig av internet för att söka råd och information angående sina barn. De hade ungefär lika hög tillit till BVC, som till familj/släkt, vänner, litteratur och internet. Undersökningen påvisade inga signifikanta skillnader mellan småbarnsföräldrarnas tillit till BVC relaterat till deras nationella bakgrund, ålder, antal barn, utbildningsnivå och boendemiljö. Ett samband hittades dock mellan föräldrarnas nöjdhet med sin BVC-sköterska och tillit till råd från BVC samt mellan deras känsla av att BVC-sköterskan lyssnade på dem och tillit till råd från BVC. Slutsats Tilliten till BVC är förhållandevis god, men skulle kunna förbättras om man ser till relationen mellan tillit till BVC och andra informationskällor såsom, familj, vänner, litteratur och internet. Vårdpersonalen har ett stort ansvar att hålla sig uppdaterad på ny och riktig kunskap, för att undvika misstro hos vårdtagarna. Vårdpersonalen har också en stor möjlighet att påverka tilliten till hälso- och sjukvården genom gott bemötande och ett patientcentrerat arbetssätt. / Background/Aim Confidence in Swedish healthcare is falling. The aim of this study was to investigate parents in a parental group on the social media Facebook, regarding their trust in advice regarding their children, obtained from pediatric healthcare-centers and other sources of information. Methods A web-based questionnaire was sent to a parental group on Facebook with about 12 000 members. The questionnaire was answered by 240 parents. Results The results of the survey showed that most respondents had "great trust" or "neither big nor little trust" in advice from pediatric healthcare-centers, regarding their children. The survey also showed that parents largely used Internet to seek information about their children. They had equal confidence in pediatric healthcare-centers, as in family/relatives, friends, literature and Internet. No significant differences between parents' confidence in pediatric healthcare-centers related to ethnic background, age, number of children, educational level and housing environment were found. However, a relationship was shown between parents' satisfaction with their pediatric healthcare-nurse and their trust in advice from the nurse and the feeling that the nurse listened to them, and their trust in advice from the nurse. Conclusions The confidence in advice from pediatric healthcare-centers is good, but could improve regarding the relationship with trust towards other sources of information such as family, friends, literature and Internet. Healthcare staff has a responsibility to stay updated and get the right knowledge to avoid mistrust with caregivers. Caregivers also have an opportunity to influence trust in the healthcare-system through good treatment and a patient-centered approach.

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa. Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar. Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost. / The interest around healthy food seems to be larger than ever. Daily we receive different advice from experts, bloggers, authority and friends who tell us what we should eat to achieve good health. The advice is often different depending who the sender is. This could lead to a confused image of health and what dietary advice you as a consumer should follow. The aim of this study is to examine young women’s view of what characterizes a healthy diet. The purpose is to obtain a deeper understanding around different perceptions regarding the relation between food and health. This study includes a qualitative method and focus groups. The data has been analyzed through Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The results show that healthy food is a balance between for example the enjoyable and the forbidden. The women have a subjective perception of what they consider healthy and the concept is therefore characterized by an individual interpretation. Furthermore healthy food is seen as something that is homemade. The results also show that healthy food is a pressure. For example the informants are experiencing demands to perform and anxiety regarding eating in a particular way. The women receive their information from different sources, but depend mostly on their own assessments. Factors that have an impact on the choice of food for the young women are mainly linked to identity and responsibility for the environment and their own health. Based on this study conclusions can be drawn that healthy food is perceived individually different. What is seen as healthy varies between individuals. To achieve balance and well being young women create their own picture of health. Based on public advice and advice from family and friends, women form a personal view of healthy food, which is seen as most reliable. It can thus be seen as a challenge for authorities to reach out to the public with evidence based advices regarding health and food.

Research has shown that technical information is often not read by its target group. This can mean that users are unaware of crucial information included in a handbook or manual. Lack of information can cause, for example, inappropriate usage of products. Research has presented several source preference criteria that individuals define when they choose a preferred information source. My goal is to design technical information that derives from these criteria. The question to answer is: How can information for a computer-based rendering software be designed to derive from the situation and information needs of the target group, and from the criteria individuals define when they elect an information source? This study is a collaboration with Company X in Västerås. The aim is to design an artifact that supports the employees of the company during a work procedure in the rendering software Lattice 3D Studio. Based on empirical data and a theoretical framework, I have designed information that derives from the situation and information needs of the target group, as well as from the criteria individuals define when they elect an information source. I have designed an instruction for a rendering software, with step-by-step instructions based on work procedures shown in empirical studies. From this work I conclude that good knowledge of the target group can give a better understanding of what information the target group needs and wants. By designing a sequence of steps based on work procedures documented during empirical methods, the target group can be assisted in their work procedure. By implementing information design principles, user friendly information is created. Based on the theoretical framework and methods, the instruction is designed to meet the criteria individuals have when they elect an information source. / Studier visar att teknikinformation ofta inte blir läst av användarna. Detta kan innebära att viktig information i exempelvis manualer inte når fram till användarna, vilket i sin tur kan orsaka felaktig användning av produkt. Forskning har redovisat ett antal kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. I denna studie avser jag att utforma teknikinformation som tar hänsyn till dessa kriterier. Frågan som jag ställer mig är: Hur kan man utforma ett informationsmaterial för ett datorbaserat bildrenderingsprogram som tar hänsyn till målgruppens förutsättningar och informationsbehov, samt de kriterier som individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald? Studien är utförd som ett samarbete med Företaget X i Västerås. Syftet är att jag ska utforma ett gestaltningsförslag som stödjer företagets medarbetare under en arbetsprocess i bildrenderingsprogrammet Lattice 3D Studio. Utifrån empiriska studier och ett teoretiskt ramverk har jag gestaltat ett informationsmaterial som utgår från målgruppens perspektiv: målgruppens förutsättningar, informationsbehov samt de kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. Jag har utformat en instruktion för bildrenderingsprogrammet, med steg-för-steg-instruktioner baserat på de arbetsmoment som framkommit genom empiriska studier. Slutsatser från arbetet är att en god kunskap om målgruppen kan leda till en bättre förståelse för vad målgruppen behöver och vill ha för information. Genom att utforma sekventiella steg baserade på dokumenterade arbetsmoment, erbjuds målgruppen stöd i deras vardagliga arbetsprocess. Med hjälp av informationsdesignsprinciper blir informationen användbar. Utifrån insamlad teori och empiri är instruktionen utformad för att uppfylla de kriterier individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.