Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost. Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost. Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ≥18 år och bodde i Sverige. Frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test användes vid analys av data. Resultat Det var 335 informanter som besvarade enkäten. Flest informanter valde främst ekologiska livsmedel (n=266). Det var 91 procent som åt baljväxter några gånger i veckan eller oftare. Av deltagarna åt 45 procent D-vitamintillskott några gånger i veckan eller oftare. De som var ≥30 år valde i högre utsträckning omega-3-tillskott jämfört med yngre personer (p<0,001). Högskole- och universitetsutbildade valde i högre utsträckning omega-3-tillskott (p=0,034) och fullkornsprodukter (p=0,035) än de utan högskoleutbildning. De som hade ätit vegankost >3 år åt omega-3-tillskott i högre utsträckning än de som ätit vegankost ≤3 år (p=0,002). Slutsats Denna studie visar att många av informanterna hade hög intagsfrekvens av näringsrika livsmedel, men vissa hade låg intagsfrekvens av dessa livsmedel. En ålder över 30 år, högskoleutbildning samt om man ätit vegankost tre år eller längre påverkade livsmedelsval och frekvenser på ett positivt sätt. Många informanter valde att ta tillskott av algolja. Det är viktigt att nå ut med tydliga kostråd till personer som äter vegankost. / Background On a vegan diet it is important to make sure that one receives the nutrients that the body needs; for example vitamin B12, vitamin D, omega-3 fatty acids, iron, calcium, iodine and selenium. Few studies are made on food choices and food intake frequencies among people on a vegan diet. Objective To investigate food choices and intake frequencies of food and nutritional supplements among adults on a vegan diet in Sweden. Methods The objective was investigated by using a web based questionnaire. The web based questionnaire was published on the website Facebook. The criteria for inclusion were to be on a vegan diet, ≥18 years old and live in Sweden. Frequency tables, cross tables and Chi square test were used when analyzing data. Results The questionnaire was answered by 335 informants. Most of the informants chose organic foodstuffs. Pulses were eaten by 91 percent a few times a week or more often. Out of the participants 45 percent took vitamin D supplements a few times a week or more often. People who were ≥30 years were more likely to take omega-3 supplements compared to younger people (p<0.001). University-educated people took omega-3 supplements (p=0.034) and ate whole grain products (p=0.035) more frequently than the ones without university education. Informants who had lived on a vegan diet >3 years took omega-3 supplements more often than the ones who had lived on a vegan diet ≤3 years (p=0.002). Conclusion Many of the informants had a high intake frequency of nutritious foodstuffs, but some had a low intake frequency. An age >30 years, university education and being on a vegan diet for ≥3 years positively affected intake. Many informants took supplements of algae oil. It is important to make sure that proper dietary advice is given to people on a vegan diet.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen. Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost. Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster. Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. / Background: The discussions and studies on vegan diet for children are many and with diverged opinions and results. The negative views, where the risks of deficiencies in the diet is in focus often dominates. Many studies show that if the most common pitfalls are avoided the growth of vegan children is normal. Today, the debate often focus on the risks of giving children a vegan diet, while the unbalanced mixed diet is easily forgotten. The latest national study of children´s dietary habits in Sweden (2003), reported a satisfactory distribution of protein, fat and carbohydrates, while the type of fat and carbohydrates consumed were of bad quality. Objective: The aim of this study was to investigate the nutritional intake, food choice and meal patterns among vegan and omnivore preschool children. The study also investigated whether the nutrient intake was consistent with the recommendations by the National Food Agency (NFA). Method: A quantitative method was used where a three-day estimated dietary registration of twelve children was performed, where half of the children were vegans and the other half omnivores.  Results: Children who ate a vegan diet consumed more fruit and vegetables, fibers and had a higher energy intake. The difference on the intake of fruit and vegetables was not significantly. The omnivores had a higher intake of sugar, salt and saturated fat, with a significant difference for the latter two. The vegan children had consistently a higher mean value of all nutrients with the exception of selenium and B12. The difference was only significant for the intake of vitamin C. Both groups had a satisfactory meal patterns. Conclusion: The vegan children had an intake more in accordance with the NFA recommendations than the omnivore children, indicating highly motivated and knowledgeable parents of the children who ate a vegan diet.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p<0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p<0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.