I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun. År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken. Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun. Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc. Intervjuerna gav svar på frågor om grillhantering. Underlaget, där livsmedelsprovtagning var av största vikt för att nå målet, visade att ca 17 % av livsmedelsproverna 2011 inte var helt tillfredsställande, jämfört med ca 25 % år 2008. Det var alltså färre livsmedelsprover med utlåtandet Godtagbart med anmärkning efter analys, än 2008. Vid båda provtagningsomgångarna 2008 och 2011 var de sorter av livsmedel som hade flest resultat av godtagbart med anmärkning, (d.v.s. att livsmedlet fortfarande kan användas men att det har hanterats på ett felaktigt sätt så att bakterier eller mikroorganismer har fått möjlighet att föröka sig), blandfärs och baguetter av olika slag. Att det inte var lika många livsmedelsprov som var godtagbara med anmärkning 2011 jämfört med 2008, kan tyda på att det är bättre hantering av grill-, chark-, kött-, och kallskänksprodukter 2011 än 2008. Inspektionerna i de 10 butiker som ingick i detta arbete 2011, kan bekräfta att butikerna uppvisade varierade resultat i fråga om underhåll av lokaler, personlig hygien och kylars och diskars temperaturer samt temperaturerna vid livsmedelsprovtagningarna. En jämförelse av inspektionernas resultat mellan 2008 och 2011 var inte möjlig i dessa delar eftersom sådana resultat inte redovisades 2008. Vid en jämförelse av kallskänksprodukter och skivat pålägg mellan 2008 och 2011 gällande vilka som var godtagbara med anmärkning, kan det konstateras att det framför allt var baguetter av olika sorter som var de livsmedel som flest gånger var godtagbara med anmärkning. Vid jämförelsen av kött som var godtagbart med anmärkning, kan det konstateras att blandfärs var det livsmedel som var godtagbart med anmärkning flest gånger. De flesta butiker som hade tillfredsställande prov 2008 hade det även idag 2011. Inspektionerna 2011 visade att lokalerna för kött- chark- och kallskänkshantering och underhållet av dessa generellt sett var bra. Överlag visade också livsmedelsprovtagningarna på tillfredsställande livsmedelskvalitet. Med det här arbetet och det tidigare utförda arbetet och dessa bådas resultat som grund, har en slutsats kunnat dras – grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen är bättre idag, 2011 än 2008. / This bachelor´s thesis gives a conclusion about the situation, in the municipality of Gislaved, concerning the handling in grocery stores of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet products of today and compared to the year 2008. The conclusion is based on results from sample analysis. In 2008 the food inspectors in the municipality of Gislaved implemented a project where they inspected the grocery stores in the municipality. They also took samples for analysis. With the old project made in 2008 as a base conclusions were made. The result was that the handling of food seemed better in 2011 than in 2008. The Bachelor´s thesis aim was to make comparisons of quality of cured meats and provisions and products of grill and the cold buffet between the year of 2011 and 2008. It was then possible to get an indication of the state of hygienic conditions in the municipality of Gislaved. The base for the comparison and the conclusion was defined by interviews, inspections and tests of food. The inspections focused on the maintenance of the premises, cold-storages, personal hygiene, temperatures, and refrigerated display cases. By the inspections of the handling of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet showed results that in general were satisfactory. The tests of food also were satisfactory in general. The interview questions were asked about the handling of the grilling. The tests of food were important in order to be able to make the comparison and conclusion. The tests of food demonstrated 16, 7 % of not satisfactory food samples today in comparison to 25,4 % not satisfactory food samples in the year of 2008. There were above all different kinds of baguettes and minced meat which were not good in the tests of food quality. In comparison with the project of 2008, the handling in the grocery stores of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet seemed better today.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv: Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten. Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet. Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan. Däremot värdesätter de konsumenter som köper kött mer sällan EMV högre. Studien visar att varumärket inte har någon avgörande roll i beslutsprocessen, men att konsumenterna ändå känner tillit till det varumärke de väljer att köpa.

Bakgrund Det är viktigt att konsumtionen av rött kött minskar, både för hälsa och miljö. Livsmedelsproduktionen för rött kött har en stor klimatpåverkan vilket betyder att det bör ersättas med andra proteinrika och miljövänligare alternativ såsom bönor, linser och ärtor. Eleverna bör få en förståelse om frukt och grönsakers inverkan i och med det röda köttets negativa effekt på hälsa och miljö.  Syfte Syftet med studien var att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.  Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som distribuerades via Facebook våren 2021, till lärare som senare delgav sina elever. Studiens inklusionskriterier var respondenter i årskus 9, 15-16 år. I studien deltog 109 respondenter, varav majoriteten var flickor. Signifikanstest gjordes genom Chi-2, där signifikansnivån var p<0,05.  Resultat Det fanns en skillnad mellan könen kring inställningen till rött kött, där flickor bestatte en större medvetenhet angående dess påverkan på miljö och hälsa. Likaså när det kommer till det geografiska läget, där personer från Södra Sverige konsumerade mindre rött kött.  Slutsats För att det ska ske förändringar inom folkhälsan och miljön behöver det ges mer undervisningstimmar för Hem- och konsumentkunskap, behörig personal samt arbeta med aspekterna hälsa, ekonomi och miljö för att forma medvetna konsumenter. Vilket skulle kunna bidra till en positiv utveckling hos konsumenter och samhället.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor. Resultat: Resultatet tyder på en koppling mellan ett högt intag av rött och bearbetat kött och folksjukdomar hos kvinnor. Samband har funnits mellan högt köttintag och bröstcancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Riskerna har visat sig kunna minska vid ett utbyte från det röda och bearbetade köttet till andra animaliska proteinkällor eller vegetabilier. Diskussion: Kosten bör vara en viktig förebyggande insats när det gäller folksjukdomar. Kostråd för kvinnor bör innefatta ett lågt intag av rött och bearbetat kött och en kost rik på frukt, grönsaker och protein från andra källor än rött och bearbetat kött. Slutsats: Tydliga och enhetliga kostråd bör tas fram för att minska folksjukdomarna hos den kvinnliga befolkningen. / Background:Our meat intake increases. Previous research has shown the connection between high meat intake, including cardiovascular disease and cancer. Information on appropriate diet to reduce the risk of endemic disease is limited. Research on health and disease in women is limited and, therefore, women's health must be taken seriously. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether a high meat intake may influence risk of endemic diseases in women. Results: The results suggest a link between a high intake of red and processed meat and endemic diseases in women. Correlations have been found between high meat intake and breast cancer, diabetes and cardiovascular disease. Exchanges from the red and processed meat to other sources of animal protein and vegetables have been shown to reduce the risk of endemic diseases. Discussion: Advice on diet should be an important prevention strategy on endemic diseases. Advice on diet for women should include a low intake of red and processed meat and a diet rich in fruits, vegetables and protein from sources other than red and processed meat. Conclusion: Clear and consistent dietary guidelines should be developed to help reduce the endemic diseases of the female population.

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik. / The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera olika faktorer som påverkar konsumenten i dennes köpval av köttprodukter. Ämnet är högst intressant då vi idag konsumerar allt mera kött samt att det råder ett stort tvivel kring produkten. Uppsatsen har ett deduktivt angreppsätt och är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod. Hypoteser har formats genom en framarbetad referensram. Dessa har i sin tur genomgått en empirisk undersökning på ICA Maxi i Giraffens köpcentrum i Kalmar. Därefter har resultaten analyserats för att i sin tur finna svar på uppsatsens uppsatta frågeställning. Studiens resultat visar på att de utvalda faktorerna, ursprungsland, pris, varumärket, förpackning, situationsfaktorer, kvalitetsmärkning och spårbarhet är sådana faktorer som tas med i beslutsprocessen när köp av kött tas i butik. Vidare visar resultaten på att dessa faktorers viktighetsgrad påverkas av konsumentens ålder, kön, om köpet görs på impuls och hur viktigt priset i sig är för konsumenten.

No description available.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via”facebook.com”. Data analyserades i SPSS 20.0. För deskriptiv statistik användes median och 25:e respektive 75:e percentilen. Chi 2 test användes för test av signifikans. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Resultat 128 deltagare inkluderades i studien, varav 60 % kvinnor och 40 % män, medianåldern var 25 år. De flesta åt blandkost (84 %), 16 % åt någon form av vegetarisk kost. Signifikant fler kvinnor ville öka sitt intag av vegetarisk kost och fler kunde också tänka sig minska köttintaget jämfört med männen. Hög konsumtionsfrekvens av rött kött var associerat med minskad vilja att reducera köttintaget samt ovilja att äta vegetariskt. Etiska och miljömässiga aspekter var av liten betydelse för blandkostare gällde matvalet. Slutsats Intresse finns att äta mer vegetariskt och att minska köttintaget. Oklart är dock om intaget av vegetarisk mat kommer öka eftersom de flesta deltagarna angav att de mestadels påverkades av vanor och de flesta hade som vana att äta kött. För att välja vegetarisk mat krävs ett aktivt val och kanske ökad medvetenhet om den vegetariska kostens hälsomässiga-, miljömässiga- och etiska fördelar. / Background Meat consumption in Sweden is higher today than ever before. From a public health perspective, it’s important to reduce meat consumption and increase the intake of vegetarian food. This is based on studies showing that red meat and especially processed red meat increases the risk of disease.    Objective The aim of this study was to investigate attitudes towards meat intake and vegetarian food in adult consumers and the extent to which various factors affected food choices. Method A web-based questionnaire study was used and participants were recruited via “facebook.com”. Data were analyzed in SPSS 20.0. Median and 25th and 75th percentiles were used for descriptive statistics. Chi 2 test was used to test for significance. Significance level was set at p<0,05.   Results Participants were 128, of whom 60 % were women and 40 % men. Most ate a mixed diet (83 %), 16 % some form of vegetarian diet. Significantly more women than men wanted to increase their intake of vegetarian foods and more could also consider reducing meat intake compared with men. High frequency of red meat intake was associated with reduced will to reduce meat intake and unwillingness to eat vegetarian food. Ethical and environmental aspects were of little importance for the mixed diet group regarding food choices. Conclusion There is an interest in eating more vegetarian foods and reduce meat intake. Though it is unclear whether the intake of vegetarian food will increase because most participants indicated that they mostly influenced by habits and most had the habit of eating meat. Choosing vegetarian food requires an active choice and perhaps increased awareness of the health-, environmental- and ethical benefits of a vegetarian diet.

Inledning: I Sverige äter vi i dagsläget cirka 85 kg kött per person och år, vilket innebär en ökning med 34 % sedan 1980. Köttkonsumenter kan påverka miljön genom att minska sin köttkonsumtion eller göra ett annat val av kött. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka köttkonsumenters val av och uppfattning om kött med hänsyn tagen till miljöaspekter. Material och metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag har använts i form av en webbaserad enkätundersökning som vände sig till köttkonsumenter. Rekryteringen av respondenter skedde via facebook.com på sidorna Svenskt Kött, Våga vägra utländskt kött samt Vi som älskar kött. Enkätens datainsamling analyserades sedan i Google Spreadsheets. Resultat: Respondenterna åt sällan samma slags kött dagligen. Kött från gris, fågel och nötkreatur var vanligast att konsumera. Faktorer som påverkade respondenternas val av kött var i följande ordning ursprung, etik och miljö. Ursprunget var viktigt för respondenterna på grund av djurens levnadsförhållanden. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha kunskap om hur deras val av kött påverkar miljön. Fler respondenter var positiva till att göra ett annat val av kött än de som var positiva till att minska sin köttkonsumtion. Slutsatser: Respondenterna verkar besitta kunskap om miljöpåverkan som orsakas av köttkonsumtion. Köttets ursprung var det som respondenterna prioriterar högst och konsumtion av svenskt kött var knutet till etiska värderingar. Miljöaspekter var också viktigt för respondenterna. Miljö representerade främst öppna landskap och biologisk mångfald. Större andel av respondenterna är öppna för att göra ett annat val av kött än den andel som kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion. Urvalet var selekterat och är inte representativt för den genomsnittliga köttkonsumenten.