Bakgrund Det är viktigt att konsumtionen av rött kött minskar, både för hälsa och miljö. Livsmedelsproduktionen för rött kött har en stor klimatpåverkan vilket betyder att det bör ersättas med andra proteinrika och miljövänligare alternativ såsom bönor, linser och ärtor. Eleverna bör få en förståelse om frukt och grönsakers inverkan i och med det röda köttets negativa effekt på hälsa och miljö.  Syfte Syftet med studien var att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.  Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som distribuerades via Facebook våren 2021, till lärare som senare delgav sina elever. Studiens inklusionskriterier var respondenter i årskus 9, 15-16 år. I studien deltog 109 respondenter, varav majoriteten var flickor. Signifikanstest gjordes genom Chi-2, där signifikansnivån var p<0,05.  Resultat Det fanns en skillnad mellan könen kring inställningen till rött kött, där flickor bestatte en större medvetenhet angående dess påverkan på miljö och hälsa. Likaså när det kommer till det geografiska läget, där personer från Södra Sverige konsumerade mindre rött kött.  Slutsats För att det ska ske förändringar inom folkhälsan och miljön behöver det ges mer undervisningstimmar för Hem- och konsumentkunskap, behörig personal samt arbeta med aspekterna hälsa, ekonomi och miljö för att forma medvetna konsumenter. Vilket skulle kunna bidra till en positiv utveckling hos konsumenter och samhället.

Bakgrund: Vi äter allt mer kött. Tidigare forskning har visat på samband mellan högt köttintag och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom är begränsad. Forskning om hälsa och sjukdom hos kvinnor är begränsad och därför behövs kvinnors hälsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan påverka risken för folksjukdomar hos kvinnor. Resultat: Resultatet tyder på en koppling mellan ett högt intag av rött och bearbetat kött och folksjukdomar hos kvinnor. Samband har funnits mellan högt köttintag och bröstcancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Riskerna har visat sig kunna minska vid ett utbyte från det röda och bearbetade köttet till andra animaliska proteinkällor eller vegetabilier. Diskussion: Kosten bör vara en viktig förebyggande insats när det gäller folksjukdomar. Kostråd för kvinnor bör innefatta ett lågt intag av rött och bearbetat kött och en kost rik på frukt, grönsaker och protein från andra källor än rött och bearbetat kött. Slutsats: Tydliga och enhetliga kostråd bör tas fram för att minska folksjukdomarna hos den kvinnliga befolkningen. / Background:Our meat intake increases. Previous research has shown the connection between high meat intake, including cardiovascular disease and cancer. Information on appropriate diet to reduce the risk of endemic disease is limited. Research on health and disease in women is limited and, therefore, women's health must be taken seriously. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether a high meat intake may influence risk of endemic diseases in women. Results: The results suggest a link between a high intake of red and processed meat and endemic diseases in women. Correlations have been found between high meat intake and breast cancer, diabetes and cardiovascular disease. Exchanges from the red and processed meat to other sources of animal protein and vegetables have been shown to reduce the risk of endemic diseases. Discussion: Advice on diet should be an important prevention strategy on endemic diseases. Advice on diet for women should include a low intake of red and processed meat and a diet rich in fruits, vegetables and protein from sources other than red and processed meat. Conclusion: Clear and consistent dietary guidelines should be developed to help reduce the endemic diseases of the female population.

Bakgrund Populationer i västvärlden har länge lärt sig att kött är hälsosamt då det innehåller goda källor till protein, mineraler och vitaminer. Dock är överkonsumtion av kött och charkprodukter problematiskt både ur ett hälso- och miljöperspektiv. Syfte Syftet med studien är att undersöka val av kött och charkprodukter och om dessa val har förändrats över tid och i sådana fall i vilken riktning. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via en nätbaserad enkät som publicerades på Facebook. Individer som var 15 år och äldre fick sammanlagt svara på tio stycken frågor, varav tre demografifrågor, sju ämnesfrågor och en fritextfråga för egen reflektion. Data analyserades i IBM SPSS version 25.0 med Chi2-test och Kruskal-Wallis-test. Signifikansnivån sattes till värdet p<0,05. Resultat Sammanlagt svarade 120 personer på enkäten, majoriteten var kvinnor och median-födelseåret var 1982. Största andelen av deltagarna hade en högskoleutbildning som sträckte sig längre än två år. Data i undersökningen visade bland annat att fler kvinnor än män angav att de konsumerade charkprodukter varje månad, men att både män och kvinnor hade minskat sitt intag av rött kött och charkprodukter. Kvinnor förhöll sig dock mer positiva kring de miljö- och hälsopåståenden som gavs, jämfört med männen. De med en högskole-/universitetsutbildning åt mindre rött kött än de utan en högskole- /universitetsutbildning. Slutsats Fler kvinnor än män, angav att de konsumerade charkprodukter varje månad. Både män och kvinnor hade minskat sitt intag av rött kött och charkprodukter. Fler kvinnor än män tyckte att det var viktigt att tänka på den hälso- och miljöpåverkan som rött kött och charkprodukter kan orsaka. / Background Populations in the western world has long learned that meat is healthy as it contains good sources of protein, minerals and vitamins. However, overconsumption of red meat and charcuteries is problematic, both regarding a health and environmental perspective. Objective The objective of the study was to investigate the choice of meat and charcuteries and if these choices have changed over time and in such case which direction. Method A quantitative method was used for the study. Data was collected via a webbased survey published on Facebook. Individuals aged 15 and over received a total of ten questions, three of them where demographic questions, seven topics and one free-text question for self-reflection. Data was analyzed in IBM SPSS version 25.0 with Chi2-test and Kruskal-Wallis-test. Significance level was set to the value of p<0,05. Results In total, 120 individuals answered the survey. The majority were women and the median birth year of the participants was 1982. The majority of participants had a commenced or completed a University college education that lasted longer than two years. The data in the survey showed, among other things, that more women than men indicated that they consumed charcuteries every month, but that both men and women had reduced their intake of red meat and charcuteries. Women, however, remained more positive about the environmental and health claims given, compared to men. Those with a college / university education consumed less red meat than those without a college / university education. Conclusion More women than men, indicated that they consumed charcuteries each month. Both men and women had reduced their intake of red meat and charcuteries. More women than men thought it was important to consider the health and environmental impact that red meat and charcuteries can cause.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.