Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

Det finns många faktorer som påverkar det vegetariska matvalet och syftet med uppsatsen är att synliggöra dessa faktorer. Varför väljer individen att äta en vegetarisk kost? För att identifiera orsakerna valdes en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Analysmetoden som användes för att ta fram uppsatsens tre teman var tematisk analys. Uppsatsen bygger även på tidigare forskning inom området där en redogörelse för vad en vegetarisk kost är och vad som kan påverka individen i hennes matval. Vidare redogörs det för hur respondenternas definition av en vegetarisk kost ser ut. Studiens resultat visar på att både yttre och inre faktorer påverkade respondenterna i deras val av en vegetarisk kost. Resultatet diskuterades med teorin symbolisk interaktionism.

Mat, miljö och hälsa är ett genomgående tema för den här uppsatsen som vill visa på positiva möjligheter med att utbilda unga människor i matens miljöpåverkan. Personliga matval gör skillnad för miljön men miljöanpassade matval kan dessutom ha en positiv effekt på hälsan. Några av orsakerna till varför viss mat föredras framför annan tas upp i studiens bakgrund. Intervjuer har gjorts med fyra ungdomar från två olika skolor. Resultaten visar att högstadieungdomar gärna skulle äta mat som är bra för miljön men saknar information om vilken mat det är. / Food, environment and human health is one consistent theme for this essay that aims to show on the positive opportunities whit educating young people in the environmental impacts of personal foodchoice. Personal choice of food makes a difference to the environment but those environmental friendly choices can also have a positive effect on the health of the individual. Some of the reasons why certain food is preferred before others is brought up in the background. Interviews have been done with four adolescents in the age group 13-15 years studying in two different schools. The results show that the adolescents in this study would like to eat food that is good for the environment but generally miss information about what food that is.

Bakgrund I mars 2020 konstaterades att världen drabbats av en pandemi orsakad av SARS-CoV-2, vilket namngavs Covid-19. Många länder stängde ner och i Sverige uppmanades befolkningen att undvika sociala kontakter, jobba hemifrån och att inte vistas i butiker och köpcentrum i onödan. Som en konsekvens av detta skedde en förändring av människors inköpsbeteende och allt fler gick från att handla sin mat fysiskt i butik till att handla det mesta av sin mat online. Syfte Att utforska erfarenheter och upplevelser i barnfamiljer som övergått till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign med halvstrukturerade intervjuer. Tio deltagare rekryterades med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades verbatim och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin lett till ett förändrat inköpsbeteende med en ökad matplanering samt färre men större livsmedelsinköp som följd. Deltagarna beskrev även hur de köpte mer frukt och grönsaker och att impulsköpen av utrymmesmat minskat. De upplevda utmaningarna med onlinehandeln var att det gav sämre inspiration, variation och spontanitet jämfört med fysiska livsmedelsbutiker. Tidsbesparing, lägre matkostnader och ett minskat matsvinn var några av de positiva erfarenheter som framhölls av deltagarna. Slutsats Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat hade lett till ett förändrat inköpsbeteende gällande handlingsfrekvens och inköpsmängd samt vad de valde att köpa och inte. Studien bidrar med ny information om hur en övergång till onlinehandel av mat kan påverka människors inköpsbeteende och livsmedelsinköp och bidrar till en ökad förståelse kring de bakomliggande mekanismerna för konsumenters matinköp online under extraordinära omständigheter. / Background In March 2020, it was determined that the world had been hit by a pandemic caused by SARS-CoV-2, which was named Covid-19. Many countries had lockdowns and in Sweden, the population was urged to avoid social contacts, work from home, and avoid unnecessary visits to stores and shopping centers. Consequently, a big change was seen in people's shopping behavior leading to a transition from buying food in a physical grocery store to buying food online. Objective To explore families' experiences and perceptions of the transition to online grocery shopping during the Covid-19 pandemic in Sweden. Method The study used a qualitative study design with semi-structured interviews. Ten participants were recruited with convenience and snowball sample techniques. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior with increased food planning and fewer but larger food purchases as a result. The respondents also experienced that they bought more fruit and vegetables and less food with empty calories. The perceived challenges with online shopping were that it provided less inspiration, variety, and spontaneity compared to physical grocery stores. Time saving, lower food costs, and reduced food waste were some of the positive experiences highlighted by the respondents. Conclusion The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior in regard to frequency, volume, and what they decided to buy and not. The study provides new information about how a transition to online grocery shopping can affect people's shopping behavior and food purchases. The results contribute to an immersed understanding of the underlying mechanisms for consumers' online grocery purchases under extraordinary circumstances.

The life of work has undergone major changes. Globalization and liberalization is contributing to the fact that many companies often require flexibility regarding ability to work around the clock when they are hiring new staff. The fact that the health is poorer among evening and night shift workers compared to daytime workers is widely documented. The conditions for evening and night shift workers to maintain healthy habits are not considered to be good. The aim of the study was to investigate shift workers in the engineering industry’s experiences of what influences their food choices during the work shift. The study was based on a qualitative method with a phenomenological approach. Semi- structured interviews were used for collection of data. The result showed three main themes which affect the shift workers food choice. Within the themes were three factors identified: the conditions of the workplace, the ambition of balance between work and leisure and also physical and mental wellbeing. The result is not transferable to all shift workers, but the experiences that have emerged in the study are valuable to take into consideration in new sociological studies about food choice within the engineering industry. The individual at the workplace have a major responsibility for their food choice even though the design of the workplace has proven to be one of the major factors of influencing the food choice during working hours. Therefore should higher requirements be imposed on employers when it comes to health promotion linked to eating habits and the abilityof workers to make healthy food choices during work hours. / Arbetslivet har genomgått stora förändringar. Globalisering och avreglering bidrar till att företag ofta kräver arbetstidsmässig flexibilitet hos personal när de anställer. Att hälsan är sämre bland de skiftarbetare vilka  arbetar kvälls- eller nattskift jämfört med dagtidsarbetare är vida dokumenterat. Kvälls- och nattskiftsarbetarnas förutsättningar till hälsosamma vanor anses inte vara goda. Syftet med studien har varit att undersöka skiftarbetare inom verkstadsindustrins upplevelser av vad som påverkar deras matval under skiftarbetet. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenologisk inriktning. Semi- strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade på tre övergripande teman som berör skiftarbetares matval. Ur dessa teman plockades tre faktorer fram: arbetsplatsens förutsättningar, strävan efter balans mellan arbete och fritid  samt fysiskt och psykiskt välmående. Resultatet är inte överförbart på alla skiftarbetare men upplevelserna vilka framkommit i studien är värdefulla att ta i beaktning i nya sociologiska studier kring matval inom verkstadsindustrin. Individen på arbetsplatsen har ett stort eget ansvar för sina matval trots att en av de största påverkansfaktorerna för matvalet visat sig vara arbetsplatsens utformning. Därför bör högre krav ställas på arbetsgivare när det kommer till hälsofrämjande arbete kopplat till matvanor och möjligheten för arbetstagare att göra hälsosamma matval under arbetstid.

Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Syftet med denna studie är att studera och analysera hur konsumenter hanterar shopping av vegetariska livsmedel i praktiken. För att svara på detta används en kvalitativ metod i form av12 individuella intervjuer. Studien har använt sig av ett urval på nio kvinnor och tre män i åldrarna 19-25, alla konsumenter av vegetariska livsmedel. Resultatet visar på att konsumentens kompetens, motivation och material påverkar och styr hur aktiviteten utförs. Vilken kompetens en person besitter påverkar attityden mot vegetariska substitut vilket i sin tur påverkar val av produkter. Det materiella landskapet spelar också en viktig roll när det kommer till vilka möjligheter en konsument har. Utbudet ökar ständigt vilket bidrar tillmöjlighet av flexiblare matmetoder samtidigt som samhället öppnas upp för en merväxtbaserad kost. Sociala medier har även kommit att bli ett viktigt hjälpmedel i det vegetariska samhället och bidrar med både information av produkter, recept men även kunskap om hur maten ska tillagas på rätt sätt. Avslutningsvis visar studien på att motiv spelaren allt större roll vid shopping än vad man tidigare pratat om. / The aim of this study is to study and analyze how consumers handle vegetarian shopping in practice. To answer this, a qualitative method in the form of 12 individual interviews is used. The study used a sample of nine women and three men age 19-25, all consumers of vegetarian foods. The results show that the consumer's competence, motivation and materials affect and control how the activity is carried out. What competence a person has affects the attitude towards vegetarian foods, which in turn affects the choice of products. The material landscape also plays an important role when it comes to what opportunities a consumer has. The growing range of plant-based food products contributes to the possibility of more flexible food methods, while society opens up for a more plant-based diet. Social media has also become an important tool in the vegetarian society and contributes with both information of products, recipes but also knowledge of how food should be prepared in the right way. The study also shows that motivation plays an increasingly important role in shopping than previously discussed.

Matval styrs av flera olika aspekter, vilket gör det komplext. Detta innebär också att det ofta är svårt att styra konsumenten att förändra sina matval till att bli mer hållbara. Studiens syfte är att ur ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur konsumenter resonerar kring matval idag och för framtiden. En kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervjuer genomfördes för att skapa diskussioner i frågor om hållbarhet och matval. Resultatet är analyserat utifrån Belascos teori som utgörs av “Den kulinariska triangeln av motsättningar”. Resultatet visade att många låter priset styra över matvalen snarare än viljan att göra, vad de anser vara, ett bra val. Detta innebar också att en del informanter inte ansåg sig kunna ta det ansvar för hållbarheten de önskade. Vidare speglade identitet många av valen, där traditioner, vanor och personliga smakpreferenser var svåra att ge upp. Det framkom även att framtidens proteinkälla inte nödvändigtvis behöver vara vegetabiliskt, men att man gärna ser en mer hållbar produktion och konsumtion av kött som man är villig att ta del av, så länge en kost med kött inte är helt utesluten. Informanterna såg till exempel möjligheter i att äta kött odlat i laboratorium eller större tillgänglighet av viltkött. Studien visade att en förändring kräver tid. Pris framstod vara största faktorn som styr matval, vilket innebär att en prisförändring av hållbar mat skulle kunna bidra till ett aktivt ändrande av matval. / Several aspects impact our food choices, which makes it complex. This also implies that it is often difficult to control the consumers to change their food choices to become more sustainable. The aim of this study was to examine from a sustainability perspective how consumers reason about food choices today and for the future. A qualitative study was conducted using focus group interviews to discuss questions about sustainability and food choices. The result was analyzed from Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The result showed that for many people food choices were governed by price rather than the desire to make, what they consider, a good choice., For some informants this resulted in not being able to take responsibility for the sustainability they wanted. Moreover, identity reflected many of the choices, where tradition, habits and personal taste preferences were difficult to give up. It also appeared that the future protein source not necessarily needs to be vegetable, but the informants liked to see a more sustainable meat production and consumption that they were willing to support as long as meat could be included in the diet. The informants saw opportunities in eating lab grown meat or more available venison. Importantly, the study showed that change requires time and price appeared to be the biggest factor governing food choices, which means that price change could contribute to an active change in food choices.

Förenklade livsmedelsmärkningar är till för att hjälpa individer att hitta hälsosammare matprodukter, men det är oklart i vilken utsträckning dessa märkningar används och vad som påverkar användningen av dem. Detta är viktigt att förstå då den globala prevalensen av övervikt ökar stadigt och ett sätt att motverka detta är att främja god kosthållning. Syftet med studien var att undersöka om vuxna personer är medvetna om och använder förenklade livsmedelsmärkningar, samt vilka faktorer som har samband med deras användning av märkningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter som spreds via sociala media i februari 2023. Enkäten genererade 109 svar. Deltagarna i undersökningen var vuxna (≥18 år) som bodde i Stockholms stad. Analysen gjordes i SPSS med deskriptiv statistik, Fishers exakta test och logistiska regressionsanalyser. Resultat: Av studiens deltagare var 92,6% medvetna om att det finns förenklade livsmedelsmärkningar. Drygt hälften, 55,1% angav att de använder dessa märkningar när de handlar. Med multivariat logistisk regressionsanalys kunde ett statistiskt signifikant samband hittas mellan kunskap om nyckelhålsmärkningen och användning av förenklade livsmedelsmärkningar (OR: 4,85, 95% KI: 1,27–18,48). Fishers exakta test och bivariat logistisk regressionsanalys visade faktorer som kan ha en påverkan på användandet av märkningarna: inställning och tillit till märkningarna. Slutsats: De allra flesta är medvetna om att förenklade livsmedelsmärkningar finns, drygt hälften använder dem i sin matinhandling. Den främsta faktor som har ett samband med användandet av förenklade livsmedelsmärkningar är kunskap om dem. Mer utbildning om förenklade livsmedelsmärkningar skulle därav kunna öka användandet av dem och främja människors möjligheter till hälsosamma matval. / <p>Betyg i Ladok 230616.</p>