Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats. Urvalet består av alla friska prematurfödda barn i gestationsvecka 33+0 till 33+6 under perioden 140101-140930, från ett västsvenskt medelstort sjukhus. I resultatet framkom att de prematurfödda barnen som ingått i studien hade tappat i genomsnitt nästan arton procentenheter av sin vikt i relation till normalkurvan. Uppfödningsstrategierna behöver förändras för att minska viktnedgången hos de prematurfödda barnen, samtidigt behövs mer forskning för att säkerställa optimerad uppfödning av barnen som föds i perioden mellan de extremt prematura och de fullgångna. / The objective of the feeding strategi of prematurity is to emulate the intrauterine growth. Good nutrition is the foundation for optimal development of the child in the short and long term. The purpose of the study was to examine the weight development in children born in gestational week 33, concerning growth relative to expected intrauterine growth, until the expected date of delivery. The study was conducted with a retrospective design, were 12 patient records were reviewed. Quantitative variabels were identified and analysed. The sample consisted of all healthy preterm infants of gestational week 33 + 0 to 33 + 6 during 140101 to 140930, from a western Swedish medium-sized hospital. The result showed that the prematurely born children included in the study, lost an average of nearly eighteen percentage of their weight in relation to the normal curve. The feeding strategies needs to be changed to reduce the weight loss among the premature children, while more research is needed to ensure optimized feeding of the children born in the period between the extremely preterm and full-term babies.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen. Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC).  Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011. Närings- och viktdata för den första levnadsmånaden bearbetades i SPSS version 22.0. Independent samples t-test och Chi-2 test användes i statistiska analyser. Resultat I studien deltog totalt 54 extremt prematura barn; 28 barn födda under 2006 och 26 barn födda under 2011. Barnen i 2011 kohorten representerade en grupp efter de ändrade nutritionsregimerna och de hade ett signifikant högre medelintag än 2006 kohorten beträffande intag av vätska (p< 0,001), energi (p= 0,002) och protein (p< 0,001). De i 2011 kohorten följde i medeltal bättre de uppskattade näringsbehoven jämfört med 2006 kohorten. Barnen i 2006 kohorten hade i medeltal en viktförändring på -1,98 SDS och de i 2011 kohorten -1,83 SDS. Ett barn i 2006 kohorten och fem i 2011 kohorten insjuknade i NEC. Slutsats Barn födda under 2011 följde de uppskattade näringsbehoven bättre jämfört med barn födda under 2006. Fler barn i den senare födelsekohorten drabbades av NEC. Ändrade nutritionsrutiner resulterade i ökat näringsintag vilket inverkade positivt på viktförändring hos dessa små barn. / Background Extremely premature infants have difficulty assimilating nutrients because the digestive tract is immature. These infants have high risk of malnutrition and growth failure. To achieve estimated requirements, nutritional intakes must be optimized and individually tailored. However, to reach nutritional requirements and enable fetal growth, enrichment of the nutrition is necessary. Objective To examine the nutrient intakes between two cohorts of extremely preterm infants, and compare nutrient intakes with estimated nutritional needs and examine whether altered nutrition regimens influenced the weight gain. Secondary aim was to examine the incidence of necrotizing enterocolitis (NEC). Method A retrospective observational study including extremely preterm infants (<27 gestational weeks) born during 2006 and 2011, respectively. Nutritional- and weight data were processed in SPSS version 22.0. Statistical analyses were performed by using independent samples t-test and Chi-square test. Results In total the study included 54 infants, 28 children were born during 2006 and 26 children were born during 2011. Infants in the 2011 cohort represented a group after the change of nutritional regimens and they had higher nutritional mean intakes compared to infants born during 2006 regarding fluids (p <0.001), energy (p = 0.002) and protein (p ​​<0.001). In mean the 2011 cohort followed the estimated needs better than the 2006 cohort. The children in the 2006 cohort had an average weight change of -1.98 standard deviation scores (SDS) and in the 2011 cohort, -1.83 SDS. One child in the 2006 cohort and five in the 2011 cohort was diagnosed with NEC. Conclusion Infants born during 2011 had higher nutritional intakes compared with infants born during 2006. More infants born in the recent cohort suffered from NEC. Changes of nutritional regimens resulted in higher nutritional intakes and had a positive impact on weight gain in these vulnerable infants.

Fetma är en av världens snabbast växande sjukdomar och karies är fortfarande en vanlig sjukdom hos barn och ungdomar. Syftet med denna licentiatavhandling har varit att: beskriva frekvensen av övervikt och fetma från födseln till tjugo års ålder. analysera vikt och viktutvecklingen från födseln till vuxen ålder. undersöka prevalens av approximal karies hos femtonåringar i förhållande till deras åldersspecifika BMI (isoBMI). undersöka tidiga mellanmålsvanor och karies vid femton års ålder. I studien ingick 671 barn följda från 1 till 20 års ålder. Studien har en populationsbaserad longitudinell design och analyserna baserar sig på uppgifter från barnhälsovårds (BHV) -, skolhälsovårds (SHV)- och folktandvårdsjournaler (FTV) från fyra distrikt i Jönköpings kommun. Längd, vikt och födelsediagnoser är inhämtade från BHV- journaler. Från SHV journaler inhämtades längd och viktuppgifter vid 15 år och från FTV journaler inhämtades uppgifter om kariesförekomst vid 15 och 20 års ålder. Dessutom inhämtades data från intervjuer och frågeformulär, som samlats in då barnen var 1 och 3 år gamla. Studien visade att det finns ett samband mellan övervikt/fetma vid 20 års ålder och övervikt/fetma vid 5½ och 15 års ålder. Emellertid var 70 % av dem som hade övervikt/fetma vid 20 år normalviktiga vid 5½ år och 47 % av dem med övervikt/fetma var normalviktiga vid 15 års ålder. Studien visade också att tonåringar med övervikt och fetma hade en signifikant högre prevalens av approximal karies än de som var normalviktiga. Vidare påvisades ett samband mellan förtäring av kariesriskprodukter vid 1 och 3 år och kariesförekomst vid 15 år. Det framkom inget samband mellan födelsevikt och senare övervikt/fetma vid 20 års ålder. Studien visade inte heller något tydligt mönster av viktutvecklingen från tidig barndom till ung vuxen. Ett barn kunde t ex ha övervikt vid ett mättillfälle för att vid nästa mättillfälle vara normalviktig och sedan överviktig igen. Framtida preventionsprogram för att förebygga både fetma och karies bör samordnas mellan de olika hälsoprofessionerna. Med tanke på att minst hälften av individer som utvecklar övervikt/ fetma till 20 års ålder rekryterades efter 15 års ålder bör denna tonårsgrupp ges särskild uppmärksamhet och nya former för prevention och behandling behöver utvecklas. För barn i förskoleåldern bör primär prevention riktas till hela populationen. / Obesity is one of the most rapid growing illnesses and dental caries is still a common illness by children and youth. The aims of this licentiate thesis were: describe frequency of overweight and obesity from birth to twenty years of age. analyze weight and weight development from birth to adult age. examine prevalence of approximal dental caries by teenagers fifteen years of age comparing to their age-specific BMI (isoBMI). examine early snacking habits and dental caries at the age of fifteen. The investigations have a population based longitudinal design and the analyses are based on data from 671 children followed from birth to 20 years of age. Information about weight and height were collected from health records at child health centers and school health care. At 20 years of age, weight and height measurements were performed by one of the authors. Data were also selected from caries examinations, interviews and questionnaires when the children were 1 and 3 years of age and from the children’s bitewing radiographs at 15 years of age. The result showed an association between overweight/obesity at 20 years and overweight/obesity at 5½ and 15 years. However, 70% of those who were overweight/obese at 20 years were of normal weight at 5½ years and 47% at 15 years. The majority of those who were overweight/obese at 20 years of age were recruited after 5.5 years of age and half of them in their late teens. Another finding was that overweight and obese adolescents had more approximal caries than normal-weight adolescents. Furthermore, consumption of snacking products and soft drinks at an early age appears to be associated with caries at 15 years of age. There was no connection found between birth weight and later overweight/obesity at 20 years of age. The study could not demonstrate any distinct patterns of the weight development from early childhood to young adult. A child could, for example, have overweight/obesity at one measurement, have normal weight at the next and then again have overweight/obesity at the third measurement. Because dental caries and overweight/obesity have common determinants further prevention measures should include strategies to prevent and reduce both overweight/obesity and dental caries in the young population. During the preschool period, the entire population should be the target of primary prevention from overweight/obesity, while, in the case of teenagers, prevention strategies should be developed for the whole population and treatment strategies for teenagers with established overweight/obesity.