Den här uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och föräldrar tycker. Syftet med denna undersökning är att studera om verksamheten vid ett fristående gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förväntningar som ledare, elever och föräldrar har. Undersökningen är gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. Två intervjuer gjordes med personer som är ledare eller lärare, nio med elever som går utbildningen och sju föräldrar som har barn i utbildningen. Resultatet av undersökningen var positiv från eleverna, de var nöjda med sättet som skolan genomförde ishockeyutbildningen, det var framförallt den individuella träningen som de såg som mest positiv. I skolan var det arbetsrummen som sågs som det mest positiva, möjligheten att jobba självständigt på sin egen dator var det många elever tyckte var bra.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och föräldrar tycker. Syftet med denna undersökning är att studera om verksamheten vid ett fristående gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förväntningar som ledare, elever och föräldrar har. Undersökningen är gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. Två intervjuer gjordes med personer som är ledare eller lärare, nio med elever som går utbildningen och sju föräldrar som har barn i utbildningen. Resultatet av undersökningen var positiv från eleverna, de var nöjda med sättet som skolan genomförde ishockeyutbildningen, det var framförallt den individuella träningen som de såg som mest positiv. I skolan var det arbetsrummen som sågs som det mest positiva, möjligheten att jobba självständigt på sin egen dator var det många elever tyckte var bra.</p>

<p>This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.</p><p>The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays. These days they are offered breakfast and lunch at the team restaurant, and a snack at the school restaurant. All three meals are adapted for athletes. During the other three schooldays they are offered a lunch in the schoolrestaurant that mostly fits the students needs for nutrition and they also get to eat the “athlete snack” at the schoolrestaurant.</p><p>My own concusions in this examination report is that the nutrition needs of the students seem to be nearly fulfilled. What can be better is mainly the communication between the headcoach and the president of the schoolrestaurant. Sometimes the students rejects to eat the food in the schoolrestaurant, and the personell don´t know why. A constructive dialogue between the students and the personell in the schoolrestaurant would therefore likely make the situation better.</p>

This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students. The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays. These days they are offered breakfast and lunch at the team restaurant, and a snack at the school restaurant. All three meals are adapted for athletes. During the other three schooldays they are offered a lunch in the schoolrestaurant that mostly fits the students needs for nutrition and they also get to eat the “athlete snack” at the schoolrestaurant. My own concusions in this examination report is that the nutrition needs of the students seem to be nearly fulfilled. What can be better is mainly the communication between the headcoach and the president of the schoolrestaurant. Sometimes the students rejects to eat the food in the schoolrestaurant, and the personell don´t know why. A constructive dialogue between the students and the personell in the schoolrestaurant would therefore likely make the situation better.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut? Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund. Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen. Bland pojkarna på Riksidrottsgymnasiet var 58 % födda under det första kvartalet och visade på en relative age effect. Majoriteten av eleverna började spela innebandy i tidig ålder, innan nio års ålder. Utöver innebandy hade över 90 % av eleverna sysslat med flera andra idrotter under sin uppväxt, men de flesta hade nu specialiserat sig på innebandy. Bland eleverna strävade 94 % mot elitnivå, majoriteten tränade innebandy mellan 7-12 timmar/vecka. Pojkarna tränade, i större utsträckning, mer än flickorna. En stor majoritet bland flickorna och ungefär 60 % bland pojkarna hade deltagit i SDF-SM för femtonåringar. Eleverna angav att de hade höga krav på sig själva som generellt var högre än de krav de upplevde utifrån. Det var en stor spridning på hur eleverna uppfattade sin egen förmåga jämfört med sina lagkamrater. Det var dock väldigt ovanligt att eleverna inte alls tyckte sig tillhöra, eller att de tidigare tillhört, de bästa i laget. Slutsats: Den nya gymnasiereformen har påverkat idrottsutbildningarna där en intensifierad elitsatsning införts. Denna studie fokuserade på innebandygymnasierna och vi kan konstatera att eleverna delade utbildningens elitambition. Vad de långsiktiga effekterna kommer bli är omöjligt att säga men säkert är att den elitistiska inriktningen på ett eller annat sätt kommer påverka eleverna. Forskningen är fortfarande tudelad om vilka effekter en tidig elitsatsning har och om vilken väg som är den bästa för framtidens elitspelare. Efter att ha genomfört denna studie kunde vi konstatera att majoriteten av eleverna har en bred idrottsbakgrund och relativt sent specialiserat sig på en idrott.

Bakgrund En del unga idrottstalanger väljer att kombinera sina studier med en specialidrott på idrottsgymnasier, vilket kan innebära avflyttning från familjen och förändrat kostintag. Kosthållningen påverkar i sin tur idrottarens prestationsförmåga, risk för skador, sjukdomar samt tillväxt för yngre idrottare. Syfte Att undersöka energi- och näringsintag i relation till uppskattat energibehov och näringsrekommendationer hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium. Metod En kvantitativ studie gjordes utifrån fyra dagars vägd kostregistrering genomförd av 18 deltagare och 12 av dessa utförde samtidigt en aktivitetsregistrering. Energi – och makronutrienter jämfördes med rekommendationer för gruppen enligt Nordiska näringsrekommendationer och Svenska olympiska kommittén. Mikronutrienterna kalcium, vitamin D och järn jämfördes med uppskattat genomsnittsbehov (AR) och analyserades med icke parametriska test. Resultat Sett till energiprocent låg majoriteten av deltagarna inom eller över rekommendationen för makronutrienter. Detsamma gällande proteinintaget uttryckt i g/kg kroppsvikt. Majoriteten av deltagarna kom ej upp i rekommenderad mängd kolhydrater uttryckt i g/kg kroppsvikt. AR för kalcium tillgodosågs av samtliga deltagare. AR för järn täcktes i större utsträckning av män. Samtliga deltagare hade utifrån kost- och aktivitetsregistreringen ett rapporterat energiintag som låg under uppskattat energibehov. Slutsats Resultatet indikerar att deltagarna inte hade att adekvat intag av kolhydrater, järn och vitamin D i jämförelse med rekommendationer. Rapporterat energiintag tyder på dock på underrapportering av energiintag, vilket gör att intaget av makro- och mikronutrienter bör tolkas med försiktighet. Underrapportering och ett lågt antal deltagare har gjort det svårt att dra slutsatser utifrån denna studie. Ytterligare studier bör utföras för att se hur unga idrottares energi- och näringsintag kan optimeras.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottsgymnasium arbetar för att förmedla kunskap kring doping till eleverna, genom att undersöka idrottsgymnasier i Växjö kommun. Trots att det finns forskning som påvisar riskerna med användandet av doping så visar statistik på att doping ökar i Sverige. Användningen av dopingklassade preparat börjar oftast i skolåren och det är på grund av bristande kunskap som gör att ungdomar väljer att bruka dopingpreparat. För att besvara syftet så valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som val av metod, vilket genomfördes med fem lärare som arbetade på olika idrottsgymnasium i Växjö kommun. Den teoretiska utgångspunkten i denna studien utgår ifrån läroplansteorin, som används för att analysera resultatet. Studien resulterade i att samtliga lärare undervisade angående doping, men att detta genomfördes på olika sätt. Vidare menar samtliga lärare att den individuella bakgrunden, samt idrott är av betydelse för hur undervisningen sker i praktiken.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur elever på idrottsgymnasium upplever omklädningsrummen i skolans kontext samt hur deras bakgrund inom idrotten påverkade deras upplevelse. Studien söker svar på frågorna: - Hur påverkar elevernas bakgrund deras upplevelse av miljön i omklädningsrummen? - Hur upplever elever på ett nationellt idrottsgymnasium miljön i omklädningsrummen? Teori och metod Studien genomfördes med kvalitativ metod där datainsamlingen skedde genom intervjuer med sex elever på olika nationella idrottsgymnasium. Respondenterna handplockades utifrån ett strategiskt urval, då samtliga var studerande på idrottsgymnasium och utgjordes av lika många tjejer som killar, samt studerade på tre olika skolor. Därefter analyserades datan med grund i Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Resultat Samtliga deltagare hade positiva erfarenheter kopplade till omklädningsrummet, och deras idrottsbakgrund möjliggjorde deras odramatiska inställning till omklädningsrummet även i skolans kontext. Omklädningsrummets funktion rapporterades primärt som en plats för ombyte men också till viss del för socialt umgänge och avkoppling. Endast en av eleverna i studien duschade i skolans omklädningsrum, övriga duschade inte av logistiska skäl. Respondenterna menade att en god sammanhållning var viktig för den upplevda tryggheten i omklädningsrummet, men även omklädningsrummets utformning angavs som en viktig punkt. Det framkom även att deltagarna följer de normer som råder i omklädningsrummet de befinner sig i. Slutsats Individernas idrottsbakgrund påverkar hur de upplever skolans omklädningsrum men inte till den grad att de är immuna mot rådande normer. Omklädningsrummen i skolans kontext har ett annat syfte än omklädningsrummen i idrottsliga sammanhang. Vidare konstaterades att omklädningsrummets utformning påverkar tryggheten oberoende av tidigare vana, men att sammanhållningen utgör en grundläggande pelare för den positiva upplevelsen. För att främja miljön bör således riktas mot att skapa god gemenskap och utforma omklädningsrummen på ett tryggare sätt. / Aim  This study aimed to investigate how students' backgrounds at sports upper secondary schools affect their experience and how they perceive the changing rooms. The study seek to answer: - How do students' backgrounds in sports affect their experience of the changing room in the school context? - How do students' at an upper secondary sport school experience the changing room? Theory and method This qualitative study was conducted through interviews with six students at different schools, after which Bourdieu's concepts of field, capital, and habitus were used to analyze the answers. Results The results showed that encounters of changing rooms in the students' leisure time positively affected the experience and that the participants had positive thoughts regarding changing rooms in the school context. Regardless of experience, the students follow the prevailing norms. The function was primarily practical, but also a place for social interaction. Additionally, fellowship, as well as the design of the changing rooms, showed to impact the sense of security. Conclusion In conclusion, extensive previous experience in sports positively impacts how they perceive the changing rooms; however, they are still prone to follow the established norms. The changing rooms in the sport context compared to the school context serve different purposes; thus, the positive associations are not transferred to the school context. Regardless of experience, the sense of security requires a sense of belonging and fellowship. Finally, the design of the changing room impacts how it is perceived. In order to improve the environment of the changing room, efforts should be directed towards fellowship and design of the room.

Inför gymnasiet kan idrottande elever välja att inkorporera sin idrottssatsning i sina kommande gymnasiestudier genom att söka sig till ett Riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa idrottsprogram går ut på att maximera möjligheterna till framgångsrika karriärer genom både skolan och idrotten och är en del av Riksidrottsförbundets system för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan därmed betraktas som ett dubbelt karriärval, där eleverna behöver ta ställning till om de vill hantera dubbla karriärer under gymnasietiden.Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. För varje begrepp definierades således en idrottslig dimension och en skolrelaterad dimension. Social Cognitive Career Theory användes som teoretiskt ramverk för karriärbeslut och kombinerades med aktuell forskning på området för att konstruera en relevant forskningsansats. I populationen ingick samtliga niondeklassare på en idrottsgrundskola i Malmö, varav totalt 78 idrottande elever besvarade den digitala enkät som var studiens instrument för datainsamling.Resultatet visade att den idrottsliga dimensionen av samtliga begrepp varierade i betydande utsträckning med respondenternas beslut att söka idrottsprogram. Regressionsanalys demonstrerade att graden av identifiering med idrottarrollen kunde förutse 92 procent av respondenternas beslut och därmed var den i särklass starkaste prediktorn för beslutet att söka idrottsprogram. Den skolrelaterade dimensionen av begreppen hade inget signifikant samband med beslutet, vilket talade för att det dubbla karriärvalet gjordes oberoende av elevernas relation till skola och studier.