<p>De grafiska formerna på bokstäver och siffror är lika varandra, men dessa symboler har ändå helt skilda betydelser och användningsområden. Arbetet i barngrupper stärker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ”krumeluren” är en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förståelse för bokstävers och siffrors användningsområde.</p><p>Hur gör 6-åringen för att skilja symbolerna åt? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja på bokstäver och siffror, men även att studera hur 6-åringar gör för att skilja på de grafiska symbolerna. Undersökningens frågeställningar riktades även mot frågor om genusaspekten och barnets födelsemånad har någon påverkan för resultatet.</p><p>För att undersöka detta genomfördes 23 strukturerade intervjuer i en förskoleklass. Vid intervjuerna användes ett utformat frågeformulär för att intervjua varje barnen enskilt. Resultatet visade att mer än halva (14 av 23) förskoleklassens barngrupp klarade att skilja mellan vilka symboler som var bokstäver och vilka som var siffror, samt att en tredjedel av barngruppen berättade att de tittar på symbolernas former för att veta om det var bokstav eller siffra.</p><p>Resultatet visar även att barnets könstillhörighet samt att 6-åringens födelsemånad på året, januari till juni eller juli till december, har betydelse för deltagarens prestation i den här studien. Studiens resultat visar att den för undersökningen utvalda förskoleklassgruppens förmåga att skilja bokstäver och siffror åt var stor, men även att igenkänning och förståelse för siffror var betydligt mycket större än vad gruppen hade vid bokstavsigenkänning</p>

De grafiska formerna på bokstäver och siffror är lika varandra, men dessa symboler har ändå helt skilda betydelser och användningsområden. Arbetet i barngrupper stärker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ”krumeluren” är en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förståelse för bokstävers och siffrors användningsområde. Hur gör 6-åringen för att skilja symbolerna åt? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja på bokstäver och siffror, men även att studera hur 6-åringar gör för att skilja på de grafiska symbolerna. Undersökningens frågeställningar riktades även mot frågor om genusaspekten och barnets födelsemånad har någon påverkan för resultatet. För att undersöka detta genomfördes 23 strukturerade intervjuer i en förskoleklass. Vid intervjuerna användes ett utformat frågeformulär för att intervjua varje barnen enskilt. Resultatet visade att mer än halva (14 av 23) förskoleklassens barngrupp klarade att skilja mellan vilka symboler som var bokstäver och vilka som var siffror, samt att en tredjedel av barngruppen berättade att de tittar på symbolernas former för att veta om det var bokstav eller siffra. Resultatet visar även att barnets könstillhörighet samt att 6-åringens födelsemånad på året, januari till juni eller juli till december, har betydelse för deltagarens prestation i den här studien. Studiens resultat visar att den för undersökningen utvalda förskoleklassgruppens förmåga att skilja bokstäver och siffror åt var stor, men även att igenkänning och förståelse för siffror var betydligt mycket större än vad gruppen hade vid bokstavsigenkänning

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut? Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund. Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen. Bland pojkarna på Riksidrottsgymnasiet var 58 % födda under det första kvartalet och visade på en relative age effect. Majoriteten av eleverna började spela innebandy i tidig ålder, innan nio års ålder. Utöver innebandy hade över 90 % av eleverna sysslat med flera andra idrotter under sin uppväxt, men de flesta hade nu specialiserat sig på innebandy. Bland eleverna strävade 94 % mot elitnivå, majoriteten tränade innebandy mellan 7-12 timmar/vecka. Pojkarna tränade, i större utsträckning, mer än flickorna. En stor majoritet bland flickorna och ungefär 60 % bland pojkarna hade deltagit i SDF-SM för femtonåringar. Eleverna angav att de hade höga krav på sig själva som generellt var högre än de krav de upplevde utifrån. Det var en stor spridning på hur eleverna uppfattade sin egen förmåga jämfört med sina lagkamrater. Det var dock väldigt ovanligt att eleverna inte alls tyckte sig tillhöra, eller att de tidigare tillhört, de bästa i laget. Slutsats: Den nya gymnasiereformen har påverkat idrottsutbildningarna där en intensifierad elitsatsning införts. Denna studie fokuserade på innebandygymnasierna och vi kan konstatera att eleverna delade utbildningens elitambition. Vad de långsiktiga effekterna kommer bli är omöjligt att säga men säkert är att den elitistiska inriktningen på ett eller annat sätt kommer påverka eleverna. Forskningen är fortfarande tudelad om vilka effekter en tidig elitsatsning har och om vilken väg som är den bästa för framtidens elitspelare. Efter att ha genomfört denna studie kunde vi konstatera att majoriteten av eleverna har en bred idrottsbakgrund och relativt sent specialiserat sig på en idrott.