Sammanfattning Bakgrund EILO innebär ansträngningsutlöst hinder i larynx och försvårar aerob belastning. EILO drabbar 8,1% av unga elitsatsande idrottare. Andningsbesvären uppstår under både träning och tävling, och kan skapa stress och negativt inverka livskvalitén. Behandling vid EILO utförs av logopeder och innefattar bland annat att medvetandegöra och etablera en god andningsteknik för att minska eller undvika EILO-symtom under fysisk aktivitet. Elever på idrottsgymnasier som genomgår behandling för EILO kan behöva stöttning från sin omgivning, vilket omfattar deras ansvariga tränare eller idrottslärare. Syfte Syftet med studien var att utforska idrottslärares och tränares kunskaper och erfarenheter av EILO bland elever på idrottsgymnasier.MetodStudien bestod av en webbenkät och djupintervjuer. Webbenkäten besvarades av 65 idrottslärare och tränare, medan djupintervjuerna genomfördes med tre idrottslärare. Svaren från webbenkäten sammanställdes kvantitativt, intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultat I enkätstudien uppgav 23 % av deltagarna att ha arbetat med elever med EILO. Deltagarna självskattade sin kunskap som bristfällig. En majoritet av deltagarna i båda delstudier med erfarenhet av elever med EILO hade främst noterat en påverkan på fysisk kapacitet, men flera uppgav även ha sett en negativ inverkan på det psykiska måendet. I intervjuerna uppdagades dessutom svårigheter för elever i kontakt med vården och en misstro till vården hos intervjudeltagarna. Slutsatser Många deltagare upplever sig sakna kunskap om EILO, vilket kan göra det svårare att känna igen symtom på EILO, och därmed uppmuntra elever att söka vård. En ökad kunskap om EILO kan underlätta att kunna stötta elever i både logopedbehandling och hemträningen i vardagen.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tankebakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för atteleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet såökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program,men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras derasutbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom attobservera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever. Vi har identifierat hurlärarna använder infärgning i sin undervisning och varför de gör det. För att kunna analyseralärarnas undervisning, uppfattningar och arbetsmetoder har vi utgått ifrån John Deweysteorier och begreppet psykologisering av stoffet. Utifrån Deweys teorier skapade vi eninfärgningsmodell i syfte att kunna strukturera på vilka olika sätt infärgning kan ske.Resultaten av studien visar att lärarna i begränsad utsträckning infärgar stoffet, men att desker på flera olika sätt. Vi de tillfällen de infärgar stoffet så är det främst i syfte att förtydligastoffet samt för att motivera eleverna genom att göra dem tillfälligt nyfikna eller intresserade.

Studiens syfte var att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares uppfattningar om elitidrottande gymnasieelevers studier och idrottssatsningar och det stöd och den vägledning som dessa elever erhåller och är i behov av. Forskningsfrågorna var: Vilket stöd erhåller dessa elever för att balansera studier och idrottssatsningar? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna elevernas balansgång mellan studier och idrott, exempelvis vad avser eventuella utmaningar eleverna har? Studien följde den kvalitativa forsknings-traditionen och individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att de elitsatsande idrottseleverna uppfattas som motiverade och målmedvetna men ofta även stressade och drabbade av prestationsångest. En slutsats är att skolpersonal bör ha en samsyn i hur de ska arbeta för att stötta denna målgrupp.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka vilka elever som blir antagna till Nationellt godkändidrottsutbildning (NIU), och vilka faktorer som har varit avgörande för deras val av idrottsprofilerad utbildning. De frågeställningar som studien svarar på är: ● Vilken bakgrund har eleverna som blir antagna till NIU? ● Varför har eleverna sökt till NIU? ● Hur kan elevernas bakgrund förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp? Metod Studiens metod är enkäter för att nå en generaliserad bild av vilka elever som har sökt till NIU. Enkäterna genomfördes på två skolor i Stockholms län, Tibble gymnasium och Midsommarkransens gymnasium. Studien utgår från det teoretiska begreppet habitus som Pierre Bourdieu har utvecklat. Resultat Studiens resultat visar att majoriteten av individerna som söker till NIU är uppväxta i en kärnfamilj, boende i villa eller radhus och med vårdnadshavare som har akademiskutbildning. Individen debuterar i en idrottsförening och börjar utöva sin valda huvudidrott vid sex års ålder, samt en specialisering sker vid cirka 12 års ålder. Individen har också utövat spontanidrott och ägnat sig åt fler än en idrott utöver sin huvudidrott under uppväxten och upplevt ett engagemang från vårdnadshavare. Främsta motivet till att eleverna har sökt till NIU är att utvecklas och att nå elit inom sin idrott. Slutsats Slutsatsen av studien är att individer som blir antagna till NIU är en homogen grupp och har ett starkt idrottshabitus. Merparten av eleverna har gemensamma bakgrundsfaktorer som kännetecknar en god socioekonomisk position. Studien uppmärksammar att individer kan exkluderas och detta ser vi som problematiskt då det inte går i linje med Riksidrottsförbundets “Strategi 2025”. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter kring stress på nationella idrottsgymnasium (NIU). Följande frågeställningar är till grund för undersökningen: (1) Hur upplever elever på idrottsgymnasium stress? (2) Vilken typ av stress upplever elever på idrottsgymnasium? (3) Hur påverkas elever på idrottsgymnasium av stress? (4) Vilka strategier använder elever på idrottsgymnasium för att hantera sin stress? Studien använder sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, och analysen genomfördes med hjälp av Arnold och Fletchers klassificeringar av organisatoriska stressorer för sportutövare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och nyligen examinerade gymnasieelever på nationella idrottsgymnasium. Resultatet visade på att en positiv tränar-spelar-relation är avgörande för att minska stressen hos elever på idrottsgymnasium. Elever som har en bra relation med sin NIU-tränare upplever lägrestressnivåer. Stress relaterad till prestation både i skolan och inom idrotten är vanligt förekommande. Dessutom upplever elever stress på grund av suboptimala scheman och logistik på skolan, med brist på tid mellan NIU-lektioner och övriga ämnen. Sammanfattningsvis visar studien att vissa elever på idrottsgymnasium upplever stress i form av psykisk ohälsa, somatisk stress och kognitiv stress. En låg tillit till tränare och skolpersonal för att prata om stressrelaterade ämnen kan leda till stress och stigma bland eleverna. Brist påtid för skolarbeten och övergångar mellan lektioner förstärker stressen. Stressen kan också påverka eleverna genom att utmana deras resurser och påverka kroppen utan fysiologiska orsaker. Vissa elever använder planering som en stresshanteringsstrategi, medan andra önskar att skolan inkluderar stresshantering och planering i utbildningen. / The purpose of the study is to examine students' experiences and perceptions of stress atnational sports high schools. The following research questions form the basis of the investigation: (1) How do students at sports high schools experience stress? (2) What type of stress do students at sports high schools experience? (3) How are students at sports high schools affected by stress? (4) What strategies do students at sports high schools use to manage their stress? The study employs a qualitative approach with a deductive perspective, and the analysis was conducted using Arnold and Fletchers classification of organizational stressors for athletes. Semi-structured interviews were conducted with current and recently graduated high school students at national sports high schools. Results indicate that a positive coach-player relationship is crucial for reducing stress among students at sportshigh schools. Students who have a good relationship with their NIU coach experience lower stress levels. Stress related to performance both in school and in sports is common. Additionally, students experience stress due to suboptimal schedules and logistics at school, with a lack of time between NIU classes and other subjects. In summary, the study reveals that some students at sports high schools experience stress in the form of mental health issues, somatic stress, and cognitive stress. Low trust in coaches and school staff to discuss stress-related topics can lead to stigma and increased stress amongstudents. Time constraints for schoolwork and transitions between lessons exacerbate stress. Stress can also affect students by challenging their resources and impacting the body without physiological causes. Some students use planning as a stress management strategy, while others wish for the school to incorporate stress management and planning into the curriculum. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.</p><p>The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. </p><p>The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support.</p><p>In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure.</p><p>Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering.</p><p>Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. </p><p>Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. </p><p>Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.</p>

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation. The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support. In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure. Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering. Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar goda idrottsliga utvecklingsmiljöer enligt specialidrottslärarna på landets triathlongymnasier. Fahlström, Glemne och Linnér (2016) och deras beskrivning av goda idrottsliga utvecklingsmiljöer användes som teoretiskt ramverk och insamlingen av empiri gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med samtliga fyra specialidrottslärare på landets triathlongymnasier. Ljudfilerna från intervjuerna transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades. Resultatet i denna studie diskuteras utifrån områdena ”organisation, kultur och materiella resurser”, ”sociala faktorer” och ”coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens” som presenteras i Fahlström, Glemne och Linnér (2016). En ytterligare faktor som framkommer i resultatet i denna studie är stadsstorlekens inverkan på tillgängligheten av faciliteter och där med stadsstorlekens inverkan på idrottsmiljön i skolan. Som slutsats framhåller denna studie det holistiska perspektivet kring de sociala faktorerna som centralt för att eleverna ska ha goda förutsättningarna för att utvecklas inom idrotten i skolmiljön och uppnå målen för ämnet specialidrott. Även specialidrottslärarnas inverkan på samtliga faktorer kring en god idrottslig utvecklingsmiljö på triathlongymnasierna lyfts som särskilt betydande.

Introduktion Alpin skidåkning är en populär men skadedrabbad vinteridrott som varit en olympisk gren sedan 1936. Idrotten består av fyra grenar: Slalom, Storslalom, Super-G och Störtlopp. I Sverige finns det möjlighet för ungdomar att specialisera sig inom sin idrott i samband med gymnasiet, där de kan kombinera studier med idrott. Allvarliga skador har visats påverka individuella idrottares rankingpoäng och karriärer. Syftet med denna studie var dels att undersöka skadeförekomsten mellan årskurser och kön vid Sveriges alpina skidgymnasium och dels vilken typ av skada som var mest förekommande. Metod En enkät skickades ut till sammanlagt 116 elever vid Sveriges alpina skidgymnasium varav 87 av dessa (40 män respektive 47 kvinnor i åldern 16–20 år) valde att delta i studien. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visar att 64 % av skadorna i studien rapporterades av kvinnor och 36 % rapporterades av män. Studien visade en låg skillnad i träningsmängd och sömn mellan män och kvinnor. Av totalt 53 akuta och belastningsrelaterade skador var 40 % ryggskador. Av alla svarande uppgav 53 % att de någon gång under nuvarande läsår (2020–2021) tränat med smärta eller i behov av behandling. Resultatet visar också att årskurs 2 hade störst procentuell skadeförekomst med 81 % under nuvarande läsår.  Slutsats Baserat på skadorna som rapporterats i studien skulle män och kvinnor möjligen gynnas av att ha olika träningsupplägg. Ett mer aktivt jobb med skadeprevention kan behövas med tanke på att 61 % av deltagarna varit skadade minst en gång senaste läsåret. Bättre kommunikation mellan tränare och elever gällande träning med besvär kan behövas.    Nyckelord: Skadeförekomst, Idrottsgymnasium, Träningsbelastning / Introduction Alpine skiing is a popular winter sport that is often associated with injury. It has been part of the winter Olympics since 1936 and is categorized into four different disciplines; Slalom, Giant Slalom, Super G and Downhill. Young athletes in Sweden have the opportunity to specialize in alpine skiing as they start high school, where they can combine studies with sports. Severe injuries can significantly affect individual athletes’ ranking points and careers. The purpose of this study was to investigate which injury is the most common and the difference in injury incidence between the sexes and first to fourth grade at Swedish Alpine High Schools. Method A questionnaire was sent out to students at Sweden's Alpine Ski High School, of which 87 students (40 men and 47 women aged 16–20) chose to participate in the study.  Results Of all injuries in the study, 64 % were reported by women and 36 % by men. The study only showed a slight difference in sleeping patterns and training volume between the sexes. Out of 53 reported acute and overuse injuries, 40 % were back injuries. Of all the participants 53 % claimed they had exercised while in pain or need of treatment during the previous year. Second grade had the highest injury incidence, with 81 % during the previous year. Conclusion Based on the injuries reported in the study, men and women would most likely benefit from personalized training programs. A more effective job with injury prevention could be needed considering 61 % of the participants have been injured at least once during the previous year. Better communication between coaches and students about training with pain or in need of treatment might be required.   Keywords: Incidence of injury, Sports High School, Training load

Studier har visat att elitidrottare lider av mental ohälsa i nära samma utsträckning som befolkningen i stort. Samtidigt så pekar data mot att ungdomar i gymnasieåldern och unga vuxna är en grupp som har högre förekomst av självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande. Svenska gymnasieidrottare är dock en grupp vars psykiska välbefinnande ännu inte utforskats i någon vidare utsträckning. Den här studien undersökte det psykiska välbefinnandet i den här gruppen och eventuella samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym. 49 elever (25 kvinnor/24 män, medelålder 18.6 år) inskrivna vid sex svenska skidgymnasium med status som riksidrottsgymnasier svarade på en webbaserad enkät som huvudsakligen bestod av instrumentet GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). Inga statistiskt signifikanta samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym observerades. / Studies have shown that elite athletes suffer from mental health problems in nearly the same extent as the population as a whole. Other data indicates that adolescents and young adults are groups that have a higher incidence of self-reported impaired psychological well-being than the general population. Swedish high-school athletes is a group whose mental health has not yet been investigated. This study inquired into the psychological well-being of this group and possible relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume. 49 students (25 females/24 males, mean age 18.6 years) admitted at six swedish skiing high schools with status from the Swedish Sports Confederation as national sports high schools filled out a web-based survey which mainly consisted of the instrument GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). No statistically significant relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume were observed.