Ett lagenligt sätt att förmedla väsentlig information till intressenter är genom organisationers årsredovisning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall enligt årsredovisningslagen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat för det föregående räkenskapsåret. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en prognos för den förväntade framtida utvecklingen för verksamheten. Dock har forskare som studerat sambandet mellan legitimitet och skriftliga företagspresentationer, kommit fram till att organisationer kan förfina retoriken i skriftliga dokument för att upprätthålla sin legitima ställning. Forskning visar att skriftlig manipulation är ett kraftfullt verktyg för att vidmakthålla legitimitet och vinna inflytanden hos intressenter. Vidare visar forskning att organisationer kan tillämpa ett organisatoriskt hyckleri, vilket implicerar en löskoppling mellan det organisationer redovisar och det som i praktiken genomförs. Det indikerar att organisationer kan välja vilken information som framförs i ljuset och vilken information som redovisas varsamt. Med hänsyn till att organisationer själva skall prognostisera sin framtida ställning i en förvaltningsberättelse, inbegriper det också möjligheten att konstruera presentationen av sin nutida och framtida ställning på marknaden.  Syftet med denna studie var att analysera huruvida innehållet i förvaltningsberättelser kan vara konstruerade utifrån ett legitimitetssökande syfte. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys och 30 förvaltningsberättelser från tre företag inom detaljhandeln har analyserats. Resultatet visar tendenser till att företagen konstruerar innehållet i förvaltningsberättelserna utifrån ett legitimitetssökande syfte. Detta utmärker sig genom en utpräglad retorisk optimism: företagen framhäver positiva resultat men sällan negativa. Negativa resultat rättfärdigas snarare med hjälp av retorisk optimism, eller redovisas varsamt alternativt sällan. Resultatet visar att företagen genom sin retorik framhäver att de är anpassningsbara och kan möta samhällets föränderliga krav och normer. Avslutningsvis visar resultatet tendenser till organisatoriskt hyckleri. / By using annual reports, companies can mediate essential information to the stakeholders. According to the Swedish law an administration report within annual report should include a fair overview of the development of the company’s operations, position and results for the previous financial year. It should also include a future forecast. Research have found that organizations tend to use rhetorical manipulation as a powerful tool for obtaining legitimacy. However, companies can choose what information they want to communicate and apply organizational hypocrisy, a gap between talk and actions. Through the administration report, the company can construct the presentation of their position on the market, both today and for the future.  The purpose of this study was to analyze whether the content of administration reports could be constructed for a legitimacy-seeking purpose. The method of the study was a qualitative content analysis and included thirty administration reports from three different retail companies. The result shows tendencies that the company’s construct the content in their administration reports through a rhetorical optimism: the companies highlight the positive results but rarely the negative aspects. Instead, the negative results are justified by the rhetorical optimism. However, the result shows that there is a desire, through the company’s rhetoric, to become a company that is adaptable and can face the society’s changing demands and norms. The results show tendencies for using organizational hypocrisy.

SyfteStudiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur millenialer som en managementidé inverkar på organisationers rekrytering. MetodStudien tillämpar en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt tillvägagångssätt där totalt åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom organisationer.   Diskussion & slutsatsOrganisationer tror att en anpassning till dagens unga människor, millenialer, anses vara en lösning. Organisationer framstår som legitima och nytänkande när de är först med att följa idéen om millenialerna, men i slutändan följer inte organisationerna sina egna satta bestämmelser - det som sägs och det som görs stämmer inte överens vilket är följden av en särkoppling mellan prat och agerande. Slutsatsen av denna studie är att millenialer fungerar som en managementidé och att detta kan leda till organisatoriskt hyckleri genom särkoppling i strävan att uppnå legitimitet.   Förslag på fortsatt forskningDet denna studie lämnar till vidare forskning är hur de positiva effekterna av millenialer som managementidé överförs till praktiken.   Uppsatsens bidragUppsatsens teoretiska bidrag är att millenialer uppfattas som en managementidé och att detta genom särkoppling leder till organisatoriskt hyckleri. Uppsatsens praktiska bidrag är att millenialerna inte är lösningen på alla organisatoriska problem och därmed kan organisationer lägga tid och resurser på att uppnå organisatoriska mål. Nyckelord: Millenialer, managementidéer, organisatoriskt hyckleri, särkoppling, legitimitet / AimThe overall aim of the study is to increase understanding of how millennials as a management idea affect organizational recruitment.   MethodThe study applies a qualitative research effort with an abductive approach where a total of eight semi structured interviews were conducted with leaders in organizations.   Discussion & conclusionsOrganizations believe that adaptation to today's young people, millennials, is considered a solution. Organizations appear to be legitimate and innovative when they are first to follow the idea of the millennials, but ultimately, the organizations do not follow their own set-up rules - what is said and what is being done is not in agreement. The conclusion of this study is that millennials serve as a management fad and that this lead to organizational hypocrisy through de-coupling in the quest for legitimacy.   Suggestions for future researchFor further research this study leaves how the positive effects of millennials as a management fad are transferred to practice.   Contribution of the thesisThe theoretical contribution of this essay is that millennials are perceived as a management fad and that this leads to organizational hypocrisy through de-coupling. The practical contribution of the essay is that the millennials are not the solution to all organizational problems, and organizations should therefore put time and resources in achieving organizational goals. Key words: Millennials, management fads, organizational hypocrisy, de-coupling, legitimacy.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.