Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur mediers coronarapporteringen sett ut i utifrån PERMA-modellen. I denna studie kommer vi även undersöka om rapporteringen förändrats över tid och om rapporteringen följt tidigare teorier om krisjournalistik. Vidare kommer vi också jämföra hur dags- och kvällspress har rapporterat om corona utifrån ett konstruktivt synsätt och om de skiljt sig i sin rapportering. De teorier vi har implementerat är konstruktiv journalistik, krisjournalistik och gestaltningsteorin. I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys använts för att undersöka 120 artiklar under de två vågorna av coronapandemin 2020 från de fyra största dags- och kvällspresstidningarna – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade att mediernas rapportering om corona inte har gått i linje med PERMA-modellen, men konstruktiv journalistik återfanns minimalt bland dags- och kvällspress. Vi kunde se förändringar i coronarapporteringen över tid som kan härledas till teorin om krisjournalistik som förklarar hur medias rapportering består av två stadier.  Slutligen kom vi fram till att coronarapporteringen präglats av ett negativ synsätt som inte korrelerar med antingen PERMA-modellen eller konstruktiv journalistik.

Denna studie undersöker hur de svenska nyhetsprogrammen Lilla Aktuellt och Rapport rapporterar om krishändelser till barn kontra vuxna. Kriserna som undersöks är 11 september-attackerna 2001, terrorattentaten i Norge 2011 och talibanernas maktövertagande i Afghanistan 2021.  Studiens metod utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på en multimodal analys av audiovisuell kommunikation. Med andra ord analyserar denna studie språk, bild och ljud (semiotiska resurser). Det som undersöks är vilka skillnader och likheter som går att se mellan respektive program när det kommer till gestaltning. Gestaltningen undersöks utifrån fem olika generella gestaltningsramar hämtade från gestaltningsteorin.  För att se hur de respektive programmen förhåller sig etiskt till sin rapportering relateras rapporteringen till de två journalistiska etiska idealen konsekvensneutralitet och social ansvarsteori. Rapporteringen undersöks även utifrån en indelning i tre vanliga krisfaser som brukar synas i rapporteringen av en kris: (I) mikrofonhållarfasen, (II) kunskapsuppbyggnadsfasen och (III) granskningsfasen. Studien syftar även till att se hur rapporteringen har förändrats över tid, mer specifikt en tidsperiod på 20 år.   Resultatet visar att Lilla Aktuellt, som är nyheter för barn, inte tydligt följer de tre krisfaserna och särskilt inte den första fasen – mikrofonhållarfasen. Detta gör emellertid Rapport. I Lilla Aktuellts sändningar dominerar en gestaltning av individers öden, och nyheter emotionaliseras under alla tre faser. I Rapport förändras det dominerande gestaltningsuttrycket beroende på vilken fas rapportering befinner sig i; från en emotionalisering av nyheter till en emfas av konflikter mellan grupper, till fokus på utkrävande av ansvar. Det har även visats tydliga skillnader i det att Lilla Aktuellts rapportering är mer i linje med social ansvarsteori, medan Rapports rapportering är mer konsekvensneutral.  Utifrån resultatet dras bland annat slutsatserna att emfas på socialt ansvar i krisrapportering är påkallat för både barn och vuxna, samt att en möjlig beskrivning av den inledande fasen av Lilla Aktuellts krisrapportering lämpligen skulle kunna kallas den journalistiska ansvarsfasen.

This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

Detta är en jämförande studie om medierepresentationen av oljekrisen i Stavanger i Norge och Aberdeen i Skottland. I uppsatsens första del undersöker och jämför vi tre nyhetsartiklar från norska lokala tidningar i Stavanger med tre skotska lokala tidningar i Aberdeen genom en kvalitativ textanalys. I uppsatsens andra del lägger vi tyngd på journalisternas uppfattning om krissituationen och använder oss av semistrukturerade intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer med norska och skotska journalister jämför vi hur de resonerar kring val av vinklar, nyheter, källor och hur de upplever sitt yrke och sin arbetsroll i relation till rapporteringen av oljekrisen. I arbetet lyfter vi fram skillnader i framställningen av situationen i Stavanger respektive Aberdeen. Vi använder oss av en etnografisk intervju i vårt tillvägagångssätt när vi träffar journalisterna, för att kunna använda detta som en ingång till historisk bakgrund för effekterna av oljekrisen och påverkan på städerna. En utgångspunkt för uppsatsen är att undvika att bedöma huruvida det rör sig om en kris eller inte och istället fokusera på gestaltningen i de valda medierna och journalisternas upplevelser av sitt arbete. Resultatet av vår studie visar att det finns nationella samband med hur journalisterna uppfattar oljekrisen. De norska journalisterna mörkar i högre utsträckning att det pågått en omfattande oljekris i Stavanger, medan de skotska journalisterna talar mer öppet om en kris. Vi kan genom denna studie konstatera att det återfinns skillnader i hur den lokala rapporteringen för oljekris sker, samt hur gestaltningen av oljekrisens konsekvenser ser ut i artiklarna som vi har valt att analysera.

Denna uppsats syftar till att få en generell uppfattning av hur svenska medier rapporterar om vildmarksbränder som sker i ett annat land. I vårt fall fokuserar vi på bränderna i Australien säsongen 2019/2020 och hur svenska medier rapporterade om dessa med särskilt intresse för gestaltningsformer, berättartekniker och på vilken nivå rapporteringen skedde. I samband med fysiska kriser, som vid isolerade naturkatastrofer, är det vanligt att rapportera inom ramen för en nationell medielogik. Men i en globaliserad värld där det krävs lösningar på en transnationell nivå argumenterar medieforskare för att journalistiken behöver en global utblick i sin rapportering. Bränderna tros bli värre till följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen (Intergovernmental Panel on Climate Change 2019). Därför betonar även vissa forskare vikten av en hållbar journalistik som inkluderar samtliga aspekter av ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Dessutom kan krisjournalistik behöva kliva ur sin nationella skrud. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys på fyra av Sveriges största tidningar. Resultatet visar att medierna rapporterade på en nationell nivå där gestaltningsformer som fokuserar på mänskliga aspekter var vanligast. Rapporteringen visar symtom på en styrning av medielogiken där bland annat personifiering och konkretisering identifierades. Däremot visar resultatet att klimatförändringarna nämndes i samma kontext som bränderna i cirka 40 procent av fallen. Jämfört med tidigare forskning är det en ökning. Dock misslyckades rapporteringen att implementera en global utblick och visar förhållandevis få symtom på en global journalistik.

This study examines how the three most influential local newspapers in Sweden, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda and Nya Wermlands-tidningen, framed the corona pandemic in terms of tone and main angle in their news reports. The corona pandemic was classified as a pandemic in march 2020 by the World Health Organisation, WHO. International, national and local news media have all reported about the effects and consequences of the virus. The corona pandemic is however not only taking place on national level, but also on local grade. The people who need information about the crisis are people who are closest affected. There is a substantial amount of previous research about journalism in crisis, but it is more common to examine national media rather than on a local level. The method used in this study is a quantitative content analysis and the material contains news articles published in the local newspapers. The purpose of the study is based on Ervin Goffman's framing theory, amongst Ulrich Beck's Risk society and Marina Ghersetti & Tomas Odéns crisis journalism. The result of the study shows that the most common tone was neutral, which implies that all three newspapers are delivering objective and fact-based information in their reporting. It also shows that a part of the news is of the more alarmistic kind. These results are presented in previous research about journalism and crisis, which alludes how alarmist tone is mainly presented but it generally depends on where the crisis takes place. If the question of fact is taking place close to the media in question, the reports tend to be more neutral. The study also shows that the frame called risk magnitude figures by far the most in our study, followed by responsibility of the society and social limits. The results show that the focus slightly shifts from the responsibility of the society and social limits to the question about vaccines and more opening up the society between the two periods. Although there is a difference in what frame that is raised between the periods, the used tone is slightly the same.