Confucianism is the doctrine that ruled Eastern Asian countries for thousands of years. The doctrine focused on the order of the society and the dependence among individuals in the society. One critique for Confucianism is the under-evaluation of women's role and presence in the society. In the thesis, I will detect Confucianism-related gender stereotypes appearing on feature interviews in the entertainment section of online newspapers in Vietnam, one of former Confucian countries. The thesis also makes the effort to connect the global journalism theory to the solution for removing gender stereotypes from journalism. Three methods namely critical discourse analysis (CDA), conversation analysis (CA) and interviewing are employed in the thesis to address three research questions. Four Confucianism-inspired gender stereotypes are pointed out and the connection between Confucianism-related gender stereotyping and global journalism is basically sketched out in terms of journalistic style.

Klimatrapporteringen i svensk press har ökat markant sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Samtidigt har de globala koldioxidutsläppen fortsatt att öka, med undantag för nedgången under 2020 års coronapandemi. Enligt FN:s klimatpanel har världen tio år på sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och detta kräver snabba och långtgående omställningar av våra samhällen. Syftet med den här studien är att undersöka hur ofta svenska nyhetsmedier rapporterar om klimatomställningen samt vilken berättelse om omställningen som förmedlas. I en globaliserad värld med globala kriser ökar behovet av en global berättelse. Studien söker förståelse för om journalistiken kan ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och skapa ett inkluderande och konstruktivt globalt narrativ för att öka omställningstakten. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet består av artiklar och inslag som rapporterar om omställningen från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, Nerikes Allehandasamt SVT:s Aktuellt och Agenda. Inledningsvis kartlägger studien förekomsten av artiklar och inslag om omställningen och fastställer hur frekvent det globala perspektivet används för att berätta om omställningen. Studiens andra del undersöker hur den globala omställningen framställs genom att tillämpa Berglez teori om global journalistik och Becks teorier om kosmopolitism och risksamhället. Resultatet visar på att svenska nyhetsmedier i liten utsträckning rapporterar om klimatomställningen. När man rapporterar framställs omställningen främst ur ett svenskt perspektiv. Medierna har svårt att ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och den globala omställningen ter sig för komplex för att få sin rättmätiga plats i nyhetsflödet. Journalistiken om den globala omställningen publiceras på kultur- och debattsidor och produceras av andra än journalister.

Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet rapporterade om subsahariska länder i Afrika under 2009 och 2019 och huruvida den svenska mediebilden av de 48 länderna söder om Sahara har förändrats över tid. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka hur mediebilden av subsahariska länder ser ut i de valda morgontidningarna. Vi undersökte om det finns någon skillnad mellan de olika tidpunkterna om vilka länder och teman som respektive tidning lyfte samt vilka aktörer som oftast valts som intervjupersoner och om det oftast är män eller kvinnor som kommer till tals.  Det teoretiska ramverket är byggt på teorier om gestaltning, nyhetsvärdering samt global journalistik. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att DN och SvD:s mediebild om subsahariska länder varken har blivit mer positiv eller negativ över tid. Rapporteringen har ökat om klimat och livsstil och minskat om humanitär kris. Sydafrika var det mest förekommande landet i båda tidningarna under både 2009 och 2019. Våra resultat visar att de teman som är de mest förekommande samtliga år och i båda tidningarna är politik och sociala frågor. Inom temat sociala frågor fokuserade båda tidningarna mest på subkategorierna sjukdom och kriminalitet. En positiv utveckling som vi har sett är att i båda tidningarna har antalet kvinnor som intervjuperson ökat. De mest förekommande aktörerna i båda tidningarna 2009 och 2019 var politiker, privatpersoner, organisationer och experter.

Denna uppsats syftar till att få en generell uppfattning av hur svenska medier rapporterar om vildmarksbränder som sker i ett annat land. I vårt fall fokuserar vi på bränderna i Australien säsongen 2019/2020 och hur svenska medier rapporterade om dessa med särskilt intresse för gestaltningsformer, berättartekniker och på vilken nivå rapporteringen skedde. I samband med fysiska kriser, som vid isolerade naturkatastrofer, är det vanligt att rapportera inom ramen för en nationell medielogik. Men i en globaliserad värld där det krävs lösningar på en transnationell nivå argumenterar medieforskare för att journalistiken behöver en global utblick i sin rapportering. Bränderna tros bli värre till följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen (Intergovernmental Panel on Climate Change 2019). Därför betonar även vissa forskare vikten av en hållbar journalistik som inkluderar samtliga aspekter av ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Dessutom kan krisjournalistik behöva kliva ur sin nationella skrud. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys på fyra av Sveriges största tidningar. Resultatet visar att medierna rapporterade på en nationell nivå där gestaltningsformer som fokuserar på mänskliga aspekter var vanligast. Rapporteringen visar symtom på en styrning av medielogiken där bland annat personifiering och konkretisering identifierades. Däremot visar resultatet att klimatförändringarna nämndes i samma kontext som bränderna i cirka 40 procent av fallen. Jämfört med tidigare forskning är det en ökning. Dock misslyckades rapporteringen att implementera en global utblick och visar förhållandevis få symtom på en global journalistik.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vi avser att undersöka vad det finns för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna samt på vilket sätt Dagens Nyheter framställer klimatförändringarna i rapporteringen om respektive brand. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnadeni rapporteringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringarna. Utifrån Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019) fastställda analysmodell har vi bedrivit en kvalitativ kritisk diskursanalys av 18 artiklar under perioderna för respektive brand. Studientar sin teoretiska ansats i tidigare diskursanalyser av klimatrapportering (Berglez & Lidskog2017), (Carvalho 2012) samt en diskursanalys av nyhetsrapportering vid kriser (Chouliaraki 2006). Utöver det utgår studien även från global journalistik, framing, gatekeeping och närhetsprincipen i form av geografisk samt kulturell närhet. Resultatet visar att klimatförändringarna nämns som grund till bränderna i Kalifornien, men sällan uttalat utan snarare mellan raderna. Sedermera nämns klimatförändringarna i rapporteringen om bränderna i Amazonas som att klimatförändringarna snarare blir påverkade av bränderna än som anledningen till att bränderna sker. Den främsta anledningen till bränderna pågår tycks bero på avverkning av skogen och i rapporteringen sätter Dagens Nyheter de brasilianska myndigheterna, och särskilt Jair Bolsonaro, som ansvarig till bränderna. Slutligen kunde vi även se att fler individer fick komma till tals i rapporteringen om bränderna i Kalifornien och att nyhetsrapporteringen föreföll sig under diskursen emergency news, en etablerad diskurs i Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) medan rapporteringen om vilka individer som påverkas av bränderna i Amazonas snarare landade under kategorin adventure news.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.