Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.

This is a study about young people’s understanding and experiences of interrail. The aim is to explore young people’s views of interrail and train travel in Europe and how traveling with train through interrail changes young people’s views of themselves and the world around them. Interrail is a train ticket that gives the ticketholder the ability to travel through 33 countries using over 40 different train and ferry companies. Founded in 1972 to give young Europeans the means to travel and explore their continent, today interrail is an established travel form for young people all over Europe. Through interviews of four young people currently living in Sweden I aim to understand the reasoning behind young people’s interest in interrail and train travel, how and what sort of communities that form throughout the trip, and in what ways the trip and the experiences of the trip influence the travelers lives once they return home. The analysis is primarily made from a phenomenological viewpoint, told from Maurice Merleau-Ponty’s view of phenomenology, as well as Victor Turner’s views on liminality. Throughout the study I argue that the interrail trip can be interpreted as a liminal phase between childhood and adulthood. Identity and cosmopolitism are also discussed using Nira Yuval-Davis’ terms on the subject.

The essence of the thesis is to answer the best possible way the theoretical and empirical question how national identity reflects the transcultural turnover (Kreuzzieger, 2012a, 2012b). The concept of transcultural turnover includes theories which consider the cultural aspects of contemporary accelerating globalization, including a premise of weakening of the nation-state in terms of its cultural homogeneity (Welsch, 1999, 2000), which is seen as one of the pillars of national identity (Hall, 1992; Anderson, 2008; Tomlinson 2003). Answers to the raised questions are by some authors conceptualized differently, and as such, in the form of hypotheses, the answers enter the empirical part of this thesis and there they are tested for 16 selected European countries thanks to the publicly available data from a survey of national identity. The research was carried out by ISSP in 1995 and 2003. There are also used some other sources of aggregate data such as GDP level or index of globalization. From the statistical analysis there is hierarchical cluster analysis, correlation analysis and Z-test of proportions. The real effect of transcultural turnover to change the form of national identity can not be on the basis of the empirical part of this thesis excluded, given the fact that the national identities of...

<p>Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.</p><p>I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.</p><p>I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan.</p><p>I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.</p>

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet. I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen. I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan. I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.

Klimatrapporteringen i svensk press har ökat markant sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Samtidigt har de globala koldioxidutsläppen fortsatt att öka, med undantag för nedgången under 2020 års coronapandemi. Enligt FN:s klimatpanel har världen tio år på sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och detta kräver snabba och långtgående omställningar av våra samhällen. Syftet med den här studien är att undersöka hur ofta svenska nyhetsmedier rapporterar om klimatomställningen samt vilken berättelse om omställningen som förmedlas. I en globaliserad värld med globala kriser ökar behovet av en global berättelse. Studien söker förståelse för om journalistiken kan ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och skapa ett inkluderande och konstruktivt globalt narrativ för att öka omställningstakten. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet består av artiklar och inslag som rapporterar om omställningen från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, Nerikes Allehandasamt SVT:s Aktuellt och Agenda. Inledningsvis kartlägger studien förekomsten av artiklar och inslag om omställningen och fastställer hur frekvent det globala perspektivet används för att berätta om omställningen. Studiens andra del undersöker hur den globala omställningen framställs genom att tillämpa Berglez teori om global journalistik och Becks teorier om kosmopolitism och risksamhället. Resultatet visar på att svenska nyhetsmedier i liten utsträckning rapporterar om klimatomställningen. När man rapporterar framställs omställningen främst ur ett svenskt perspektiv. Medierna har svårt att ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och den globala omställningen ter sig för komplex för att få sin rättmätiga plats i nyhetsflödet. Journalistiken om den globala omställningen publiceras på kultur- och debattsidor och produceras av andra än journalister.

This study examines expats and their families in the canton of Zürich, Switzerland. Their reasons and choices regarding integrating (or not) into the Swiss society, educational strategies for their children and possessed capital assets upon arrival in Switzerland is the three problem statements being explored. Pierre Bourdieu’s´ sociology is the theoretical framework for this study – the concept of different types of capital and educational strategies are especially important in this regard. Interviews with female expats whose children attend the Inter-Community School Zürich (ICSZ) were conducted and the stated purpose of the study was obtained. This study concludes that these expat families choose the international grounds rather than the local, due to language barriers. The language makes it hard for both themselves and their children to integrate and/or feel part of the Swiss community and society. The expats are integrated into the international ´expat-bubble´ rather than the Swiss society or community, and the reason is due to the lack of time spent with the local people, not mastering the language and/or not being interested enough to make the effort to integrate. This specific group of expats can be seen as an ´international elite- group´, based on their assets of capital, their cosmopolitan lifestyle and international social grounds.  These expats value their capitals highly but is not stating that one specific capital is more needed than another; all their assets are of worth and they do not consciously use a specific capital for their integration.

The purpose of this study is to create a broader understanding of the concept of afrophobia. The purpose of the study is also to investigate how the term ”afrophobia” is expressed in public documents. The research questions are: When did the concept of afrophobia begin to be used on an international level, but above all in Sweden? How is the term ”afrophobia” defined by different organizations and public bodies? What alternative terms are also used, and how does their meaning differ? What possible effects can different definitions contribute to? The method that will be applied by an idea analysis on my primary material. As an analysis tool, I will use five different dimensions that consist of the following: Historical perspective, Cultural identity, Intercultural perspective with a postcolonial point of departure, Strategic essentialism/cosmopolitism and critical whiteness perspective/color blindness. The result will show the different definitions of the primary material and is analyzed based on my chosen dimensions.

The period of late Stalinism (1948-1953) witnessed sharp rise of anti-Jewish animosity and discrimination from the part of the Soviet regime. These tensions were caused by both domestic factors (ideological diversification of Soviet intellectual elite, escalation of Jewish nationalism, struggle for power among highest nomenclature) as well as international factors (transformation of the Soviet-Israeli relations, rise of the Cold War). The thesis analyzes, how these circumstances were reflected at that time. Therefore it tries to identify, how the image of "The Jude" was formed by the Soviet propaganda and how it changed in the given time period. As a general framework for this analysis the concept of "The Enemy" will serve which is considered to be one of the basic elements of totalitarian ideologies. The thesis examines by means of semiotic method two significant propaganda campaigns of that period, namely campaign against the "cosmopolitism" in January - March 1949 and campaign accompanying "The Doctors' Plot" during January - March 1953. It would try to identify, how the image of "The Enemy" was connected at that time with the notion of "The Jew".