Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen.  Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013. Steg två var samtalsintervjuer med journalister som skrivit om händelsen.  Resultatet visar att tidningarna använde osäkra och tendensiösa källor i andra- och tredjehand i sin rapportering. Journalisterna ansåg att detta var rätt att göra i det svåra läge som rådde, dock under förutsättning att det framgick för läsarna att det var osäkra uppgifter och källor. Undersökningen visar också att tidningarna var beroende av nyhetsbyråer och andra medier för att klara rapporteringen.

The aim of this study was to explore coping mechanisms used in acute stress situations and how these effect performance. Specifically, the aim was to study how hostage and crisis negotiators use different types of coping mechanisms to reach a positive result in negotiations. Crisis negotiations have several attributes that make them interesting to study from a coping perspective.  They regularly present high-stake situations where people’s well-being and lives can be at risk, creating a highly stressful situation for the negotiator. These situations are often very emotionally charged and the negotiator has to deal with both the emotions of the person they are negotiating with as well as their own. A qualitative method was used in the study and the data was collected in semi-structured interviews. A content analysis was carried out to analyse the material. Five categories were distilled from the material; team, internal skills, negotiation tools, physical techniques and organisation. Themes that particularly stood out were the importance of the support from the team, internal skills such as self-control and lowering physiological stress reactions by deep breathing. These were all seen as contributing to an increased performance.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2009.