Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

En undersökning i träets egenskaper, äldre byggnadsteknik och äldre virkeshantering. Projektet är en modern version av ett timmerhus på Ingmarsö i Stockholms mellanskärgård. / An analysis of the physiologi of wood, older building techniques and older wood production. The project itself is a modern timber house, located on Ingmarsö in the Stockholm archipelago.

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta, Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.

<p>Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans</p><p>dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta,</p><p>Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på</p><p>förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.</p>

This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet? För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment. Fältstudien är avgränsad till Bergslagen. I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet, sortiment stamblocks-kvalitet eller sortiment rotstock-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm. Andelen rotstockar ≥ klass 1 uppskattades i de stamkvistade bestånden bli 72-94 %, då skötseln också syftat till en värdeökning.  Andelen rotstockar ≥ klass 1 i de konventionellt skötta bestånden uppskattades bli 46-56 %. Med stor sannolikhet kommer ingen av dem dock få växa in i de värdefullaste klasserna. Vanligaste nedklassningssorsakerna är för många kvistar och ibland även i kombination med krök i de konventionellt skötta bestånden samt långkrök i de stamkvistade bestånden. I rapportens teori avhandlas olika sortiment och kvalitetsklasser, och sedan undersöks kvalitetsdanande faktorer bl.a. ekologiska förutsättningar och olika skötselåtgärder. En hög röjningsstyrka kan t.ex. resultera i en grövre diameter på grenar. Likaså har sen röjning inverkan på den grövsta grenens diameter, då den minskar. Det finns alltså en potential att erhålla god virkeskvalitet av tall i våra skogar. Detta är möjligt genom aktiv skötsel, att hålla täta förband, genom att gallra ut lågkvalitativa stammar och stamkvistning. Raka tallar ur vilka kan man utvinna ett högt sågutbyte är och kommer att vara en värdefull resurs i framtiden. / In Sweden the quality of Scots pine (Pinus sylvestris) saw timber has decreased. It is especially due to increased labour cost that has led to rational and effective forest management. This study investigated the quality of Scots pine and the potential to produce high quality stems in 9 stands in Bergslagen, Sweden. Two different stand types were investigated: Pruned stands and conventional managed stands. The outcome was a high percentage of valuable stems in the pruned stands (72-94 %), and 46-56 % in the conventional managed stands. It is possible to produce high quality timber of Scots pine with active management, for example by pruning and careful selection of stems in thinnings.

Deciphering the Inherent   Looks at how vernacular timber architecture can be looked at as not merely a traditional means of constructing spaces in timber.   But rather focusing on expanding the possibilities that it capacitates, exploring the material itself and timbering techniques as formwork for casting in concrete.   Material refinement, architectural heritage and environmental context has been investigated in relation to a contemporary intervention at the site of an 18th century sawmill in Sweden.   Parallel to the investigative process of construction techniques the project intends to create an altered building vocabulary that relates to the vernacular in an indirect and abstracted way.   A vocabulary that is an 21th century offspring of its vernacular ancestors. A vocabulary that welcomes the contemporary building to be deciphered by its visitors. Where traces from the construction process and material refinement are clues. Evoking questions of heritage, relation to the environment and context. In doing so enriching the spatial experience through interpretation. / Avkoda arvet Undersöker hur traditionell timringstekniken kan omformuleras från att enbart skapa rum av timmer, till att expandera potentialen i timringstekniken till att utforska ämnet som gjutformar för betong. Materialraffinering, arkitektonisk arv samt geografisk kontext har parallellt med de materilamässiga undersökandet utforskats vid platsen av ett före detta vattendrivet sågverk från 1800-talet. Projektet ämnar att parallellt med undersökandet av material och gjuttekniker utveckla ett alternerat byggnadsvokabulär som härstammar och relaterar till det historiska på ett abstrakt och indirekt maner. Ett vokabulär som är en 2000 talets ättling till sina historiska släktingar. Ett vokabulär som välkomnar den kontemporära byggnaden att bli avkodad och tolkad av sina besökare. Där spår av byggnadsprocessen och materialiteten är ledtrådar som väcker frågor kring historiskt arv, vikten av miljön för arkitektur samt kontext. Genom denna översättning och tolkning berikas och förhöjs den rumsliga upplevelsen.

Jag har studerat lokala timmertraditioner i Östergötland. Några byggnader härstammar från 1700 talet och är flyttade till platsen på 1940 talet.Jag har mätt upp på platsen och dokumenterat i ritningar. Jag har sedan lagt till tre nya byggnader som skapar ett gårdsrum tillsammans med de gamla. Platsen som jag ritat ska vara en kursgård och mötesplats för människor som vill lära sig mer om småskaligt odlande och djurskötsel.Turister och kursdeltagare ska ha en tillfällig boplats och utgångspunkt för vidare resor i arbete och fritid.Nyckelord för mitt projekt har varit Gemenskap Lokala resurser Kulturarv/hantverk Lärandemiljö Hållbarhet/ekologi / I have studied local timber traditions in Östergötland, Västra Harg, Spellinge, Nyborg. Some buildings date from the 18th century and were moved to the site in the 1940s.I have measured  and documented in drawings. I have since added three new buildings that create a courtyard along with the old ones.The place I designed will be a school and meeting place for people who want to learn more about small-scale farming and animal husbandry.Tourists and course participants must have a temporary place of residence and a starting point for further travel in work and leisure.Keywords for my project have been Community Local resources Cultural heritage / crafts Learning environment  Sustainability / ecology.

Ekonomisk hållbarhet har blivit en viktig faktor för företag inom tunga industrier. Genom att nyttja och kombinera olika teorier i optimeringslära är det möjligt att utföra kostnadseffektiviseringar för en produktionskedja. Norra Timber är en ekonomisk förening med en produktionskedja som sträcker sig över geografiska områden i Sverige. Efter en sammanslagning i företaget, har det skapats ett behov att ha en optimal produktionskedja mellan de olika anläggningar. Målet var att skapa en dynamisk modell som kan välja en optimal rutt för minimerad kostnad. Modellen ska även visa fördelningen av timmer bland anläggningarna. Genom att kombinera transportproblemet och facility location problem (FLP) utförs en modell anpassad till ett skogsföretags förutsättningar. Tidigare studier har varit vägledande i att skapa en matematisk, linjär modell som kan omvandlas till programmeringsspråk och lösas i Gurobi Solver. Problemet definieras som ett linjärprogrammeringsproblem (LPP). Resultatet visar en överblick av timmerfördelningen bland Norra Timbers anläggningar anpassat till produkttyp, och kostnaden av samtliga transporter. Eftersom modellen har förenklingar stämmer den inte helt överens med verkligheten för Norra Timber, och ger därför inte en komplett bild. Undersökningen bidrar inte med någon ny kunskap; det finns mycket tidigare forskning om optimeringslära och optimeringsmodeller. Det som visas är att teorier inom optimeringslära kan bidra till ökad ekonomisk hållbarhet för flera industrier. Modellen för produktionskedjan är anpassat för behovet i en skogsindustri, men samma struktur kan appliceras för att utföra lösningar för andra industrier. Framtida studier inom ämnet kan undersöka vilka variabler som påverkar Norra Timbers totala kostnad mest.

Green national accounts are a complement to the more traditional GDP measure which includes natural capital and the depreciation and regeneration of natural capital. The United Nations have developed an international standard model, the System of Environmental-Economic Accounting, for valuing natural resources within the green national accounts. The method is based on forecasts of future streams of expected incomes from the resource. This study aims to find out whether the valuation method used to forecast future incomes from iron ore and timber according to the international standard is consistent with the actual outcomes. In Sweden, previous studies have been made to develop green national accounts from the 1800s onward. By using the United Nations’ current and previous valuation methods and performing calculations on historical resource rents it is possible to evaluate how well the methods can estimate true future values. This study shows that both valuation methods systematically misestimate the future income streams from both resources. / Gröna nationalräkenskaper är ett komplement till det mer traditionella BNP-måttet som även tar hänsyn till bland annat naturkapitalet och dess förslitning. FN har utvecklat en internationell standardmodell för gröna nationalräkenskaper, System of Environmental-Economic Accounting (SEEA), där en rekommenderad värderingsmetod för naturkapital finns angiven. Värderingsmetoden är baserad på framtida, förväntade, inkomstflöden från naturresursen. Den här studiens syfte är att ta reda på om värderingsmetoden för att förutse framtida intäkter för järnmalm och skog enligt den internationella standarden stämmer överens med de faktiska utfallen. I Sverige har tidigare studier gjorts för att utveckla gröna nationalräkenskaper från 1800-talet och framåt. Genom att använda FN:s nuvarande och tidigare rekommenderade värderingsmetoder för naturresurser och göra beräkningar på historiska vinster från naturresursen kan man se hur väl värderingsmetoderna fungerar i praktiken. Den här studien visar att bägge värderingsmetoderna systematiskt felskattar de framtida intäktsflödena från bägge resurser.