<p>Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s behov. Vad jag inte visste då var att materialet och frågorna som uppstod under processen skulle bli så omfattande. Hur som helst så kom jag fram till två lösningar för RCDT:s behov vilka jag anser vara bra. De behöver dock en finjustering som kommer att slutföras utanför denna C-uppsats. Varje dag är ett lärande och det visade sig verkligen med det här projektet. Otroligt lärorikt.</p>

Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s behov. Vad jag inte visste då var att materialet och frågorna som uppstod under processen skulle bli så omfattande. Hur som helst så kom jag fram till två lösningar för RCDT:s behov vilka jag anser vara bra. De behöver dock en finjustering som kommer att slutföras utanför denna C-uppsats. Varje dag är ett lärande och det visade sig verkligen med det här projektet. Otroligt lärorikt.

Rapporten riktar sig till fastighetsägare som har timmerhus med självdragsventilation och värmesystem som inte ger upphov till skorstenseffekten. I och med de ökande energipriserna ökar även anledningen för fastighetsägare att energieffektivisera sina bostäder för att minska driftkostnaderna. Förändringar av en byggnads ursprungliga funktioner bör göras med försiktighet, då tidigare beprövade konstruktioner riskerar att bli riskkonstruktioner med mögelproblem som följd. Syftet med rapporten är att med hjälp av ett typhus undersöka och finna olika förslag till ombyggnation, eventuella fuktsäkerhetsåtgärder samt deras påverkan på lönsamheten. Detta skall kunna användas som förslagsunderlag till fastighetsägare av byggnader med liknande förutsättningar som typhuset. Målet med rapporten är att ge lönsamma förslag till ombyggnation som har så liten risk som möjligt att utsättas för mögelproblem. För att förenkla bedömningen av olika förslag till ombyggnation har program tagits fram som beräknar värmebehovet, den ekonomiska lönsamheten och risk för mögelproblem för de olika förslagen. Resultatet av utförda beräkningar samt alternativens uppbyggnad visas i tabellerna nedan. Utförs en ombyggnation, enligt framtagna alternativ, på typhuset bör även följande förslag beaktas för att förbättra fuktsäkerheten i byggnaden. Genomföringar i vindsbjälklaget och väggar bör tätas ordentligt nära den varma sidan för att minska risken att varm och fuktig luft inifrån tar sig in i konstruktionsdelar och kyliga utrymmen. Yttertaket på kallvinden bör tätas för att begränsa ventilationen samt minimera möjlig inverkan av att vatten tar sig in i vindsutrymmet genom läckage vid regn och snö. Mekanisk ventilation bör installeras och frånluftsventilation är att föredra, då det ger möjligheten att skapa undertryck i bostaden. Ventilationsinstallationer och ventilationskanaler bör tätas för att förhindra fuktig luft från att läcka ut i konstruktionen. Förslagen gäller endast för hus med självdragsventilation, direktel som värmekälla och framtagna alternativ till ombyggnation. Beaktas förslagen förändras förutsättningarna för lönsamheten i de framtagna alternativen. Investeringskostnaden ökar vid tätning eller installation av ventilationssystem.

<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

<p>I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.</p><p>Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.</p><p>Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:</p><p>• Användning av grövre timmer</p><p>• Utvändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:</p><p>- Badrum</p><p>- Kök</p><p>• Dubbel timmervägg med isolering emellan</p> / <p>In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive</p><p>established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone.</p><p>Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year.</p><p>The report analyses five different energy saving alternatives;</p><p>• Use of rougher timber</p><p>• Externally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible:</p><p>- Bathroom</p><p>- Kitchen</p><p>• Doubble timberwall with isolation inbetween</p>

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra. Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år. Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder: • Användning av grövre timmer • Utvändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig: - Badrum - Kök • Dubbel timmervägg med isolering emellan / In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone. Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year. The report analyses five different energy saving alternatives; • Use of rougher timber • Externally addition isolation • Internally addition isolation • Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible: - Bathroom - Kitchen • Doubble timberwall with isolation inbetween

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

En undersökning i träets egenskaper, äldre byggnadsteknik och äldre virkeshantering. Projektet är en modern version av ett timmerhus på Ingmarsö i Stockholms mellanskärgård. / An analysis of the physiologi of wood, older building techniques and older wood production. The project itself is a modern timber house, located on Ingmarsö in the Stockholm archipelago.

I dagsläget används ungefär 20% av Sveriges energianvändning åt till att värma upp byggnader och varmvattnet som förbrukas i dessa. Regeringen har satt ambitiösa klimat- ochenergimål och bostadssektorn har identifierats som en sektor med stor potential föreffektivisering. Nästan hälften av alla bostäder är byggda före 1990 vilket innebär attisoleringsstandarden är lägre än dagens krav och utöver det är en tredjedel av Sverigessmåhus för närvarande uppvärmda med direktverkande el. Detta examensarbete undersöker olika energirenoveringsalternativ för ett äldretimmerhus med målet att identifiera åtgärder som minskar energiförbrukningen på ettekonomiskt lönsamt sätt. Äldre hus som inte är byggda enligt modern byggtekniskstandard kan dock få problem med fukt när omfattande åtgärder genomförs dågrundutförande i huset förändras. Därför inkluderar arbetet även en undersökning avfuktproblem för att säkerställa att energirenoveringen blir lönsam och fördelaktig förbåde ägaren och samhället på lång sikt. Undersökningen omfattar de vanligaste energirenoveringsåtgärderna såsom byte avfönster, tilläggsisolering och installation av olika värmepumpar. Resultaten visar att detfinns flera bra alternativ för äldre timmerhus, där de flesta åtgärder återbetalar sig inomsin tekniska livslängd. Fuktproblem kan förekomma och därför måste åtgärdernautvärderas noga för att undvika dessa. Slutligen är en installation av luftvärmepump denmest lönsamma åtgärden i detta fall med bara två års återbetalningstid och enenergibesparing på nästan halva årsförbrukningen. / Approximately 20% of Sweden's current energy consumption is used to heat buildings and provide hot water. The government has set ambitious climate and energy goals andhas identified the housing sector as a key area for efficiency improvements. This is because nearly half of all homes in Sweden were built before 1990, meaning theirinsulation standards are lower than current requirements. Additionally, one-third of thecountry’s single-family houses are currently heated with direct electric heating. This thesis investigates various energy renovation options for an older timber house,aiming to identify cost-effective measures to reduce energy consumption. Since olderhouses do not adhere to modern construction principles, they may encounter moistureissues when renovations are carried out as these can alter the fundamental characteristicsof the house. Therefore, this thesis also examines potential moisture problems to ensurethat the energy renovation is both profitable for the owner and beneficial to society in thelong term. This study covers the most common energy renovation measures such as windowreplacement, additional insulation, and the installation of various heat pumps. Theresults show that there are several viable options for older timber houses, with mostmeasures paying for themselves within their technical lifespan. Moisture issues can occur,so measures must be carefully evaluated to avoid them. Ultimately, the installation of anair-to-air heat pump is the most cost-effective measure with a payback period of just twoyears and contributing to energy savings of nearly half the annual consumption.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.