Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utsträckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan användas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sätt att skapa ett mervärde i kontemporär arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sätt att utgå ifrån skiftesverk på Öland och sedan modernisera och omforma såväl själva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material från fältstudier. Utifrån detta presenteras förslag på hur själva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i såväl teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet är tänkt att belysa ett sätt att förhålla sig till hållbar arkitektur i termer såsom inte bara ekonomiska utan även ekologiska och kanske även sociala aspekter. / SKIFTESVERK 2.0 (POST-PLANK 2.0) examines the extent to which the context of existing and historical materials, techniques, forms and structures can be used in the shaping of new settlements. This is to find a way to add value in contemporary architecture through stronger links to a historical context.This project describes a way to first look at post-plank on Öland and then modernize and reshape both the actual construction technique that existing typologies. The presentation material starts with describing the background of the technology with its history and characteristics along with material from field studies. Based on this, a proposal is presented showing how the technology itself can be streamlined and industrialized. Then follows a design of a modernized version of post-plank in both technology and traditional shape and construction structure.The project is meant to illustrate a way of relating to sustainable architecture in such terms as not only economic but also ecological and perhaps even social aspects.

Detta projekt handlar o att bygga sitt eget hem. För tillfället är majoriteten av de småhus som byggs i Sverige kataloghus. De konstrueras så billigt som möjligt för att passa så många som möjligt och kan anses vara en fortsättning av de typologier som utvecklades under egnahem-rörelsen, som i sin tur plockade mycket från svensk stugtradition. De har dock utvecklats och funnit form från huvudsakligen ekonomi och anpassning till byggregler istället för brukarens behov. Mitt mål har varit att utmana detta genom att rita en byggnad som är uppförd med traditionella tekniker som tittar längre bak i tiden, och som jag valt på andra kriterier såsom miljöpåverkan, inomhusklimat och möjlighet till expansion utan att behöva kassera material. Den färdiga byggnaden är förhoppningsvis möjlig att konstruera på egen hand, samtidigt som den är anpassad till brukarens behov och kan utvecklas i takt med att de behoven förändras. / This project is about the tradition of constructing your own home. At the moment, the majority of small houses built in sweden are catalogue-houses. They are constructed in the cheapest way possible and designed to suit as many as possible. They could be considered an evolution from the type houses of the early 20th century, evolved within, and from, the swedish building codes and regulations.  My aim was to challenge the status-quo by selecting building techniques not based on price or whats common practice at the moment, but to look further back in time and prioritizing living climate, eco-friendly construction and flexibility.  The finished building is hopefully possible to construct by yourself, suitable to ones needs and flexible enough to evolve as they do.

Boule houses are a type of timber construction. The houses have been used since the middle ages in Sweden and some of them still remain today. A rendered boule house wall is open for diffusion and able to buffer moisture. Rendered boule houses are a cultural heritage. The expression if the facades should therefore be preserved and the thickness of the wall should not be changed. When rendered boule houses are renovated the construction of the wall is sometime changed and the lime render is partly replaced with insulation. This report investigates the prefered materials and construction techniques to reduce the moisture in the wall. The goal is to contribute the knowledge base regarding moisture risks when renovating these walls.   WUFI and Folos diagram were used to study 17 wall types. The program and the diagramm provided information about relative humidity, temperature and duration of critical periods for the chosen wall types. Wood fiber insulation with the ability to buffes moisture was compared to mineral wool that lacks this ability. Three different types of mortar were studied, namely; air hardened lime mortar, hydraulic lime mortar and lime-cement mortar. Four different construction types are included in the report. The first represent an original lime rendered boule house. The second is insulated without an air gap and the third includes an air gap. The fourth construction type has no air gap but an insulation board is placed between the mortar and the wooden pillar. The fourth wall type was only studied with the hydraulic lime mortar.   Interviews and litterature studies were preformed to gain knowledge of what material and which constructions that are of interest to investigate. The amount of critical moisture hours for two different layers in the wall was presented. The layers were chosen where the wood is specially exposed. To clarify the result further chosen periods where studied. Finally, the result lead to a discussion regarding the mortar and the insulation’s ability to buffer moisture. The conclusions were that the lime-cement mortar led to more intense and longer critical moisture periods. It also seemed like an insulated pillar was better off than pillars in direct contact with the mortar. / Skiftesverkshus är en träbyggnad som har används sedan medeltiden i Sverige och de står kvar än idag. Några av dem är reveterade, det vill säga putsade med ett tjockt lager puts. En reveterad skiftesveksvägg, putsad med kalkbruk, är diffusionsöppen och kan buffra fukt. Det är inte önskvärt att ändra uttrycket i fasaderna på dessa hus, väggens tjocklek bör därför inte ändras märkvärt. Vid renoveringsåtgärder händer det numera att reveteringen ersätts med ett lager av utvändig isolering och en tunnare puts. Den här rapporten undersöker ur fuktsynpunkt vilka material och konstruktionslösningar som är lämpliga vid dessa renoveringsåtgärder. Målet är att rapporten ska bidra till kunskapsunderlaget, för såväl riktlinjer som praktiskt genomförande, om fuktrisker vad gäller utvändig tilläggsisolering och omputsning av reveterade skiftesverkshus.   17 väggtyper har undersökts. Med hjälp av programmet WUFI och Folos diagram har data om relativ fuktighet, temperatur och varaktighet för kritiska perioder för utvalda väggtyper granskats. Träfiberisolering med fuktbuffrande egenskaper jämfördes med mineralull utan fuktbuffrande egenskaper. Tre olika puts med olika porositet och hållfasthet jämfördes. Dessa är; puts av luftkalk, hydraulisk kalkputs och KC-puts. Fyra olika vägguppbyggnader har undersökts. En reveterad vägg där en version fungerat som referensvägg. Därefter har två vägguppbyggnader med samma tjocklek som referensväggen prövats med de olika isoleringsmaterialen och putsen. Den ena vägguppbyggnaden har luftspalt och den andra är utan. Den fjärde uppbyggnaden är något tjockare än de andra då ytterligare isolering satts dit för att skydda pelaren. Den sistnämnda vägguppbyggnaden har endast testats utan luftspalt och med hydraulisk kalkputs.   För att få reda på vilka material och uppbyggnader som kan vara aktuella att undersöka har kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utförts. För att redovisa resultatet har antalet fuktkritiska timmar i två punkter, placerade på ställen i konstruktionen där träet är särskilt utsatt, summerats i en tabell. Vidare granskas två perioder närmare för att förtydliga resultatet. Resultatet ledde till en analys av putsens och isoleringens fuktbuffrande egenskaper. Det kunde bland annat konstaters att KC-puts gav högre fuktrisker än de andra putsen. Vidare sågs lägre fuktrisker vid pelaren då den isolerades.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.