Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer. Resultatet blir en djupgående diskussion kring hur aktörernas syn på brukarinflytande, kommunikation med de boende och handlande påverkar utfallet av en renoveringsprocess.

The purpose of this report is to compile and examine the cost of renovation of moisture-damaged bathrooms, to derive a target price. The target price can then be used by insurance companies to estimate the ultimate cost of future bathroom renovations.        The method is based on the compilation and comparison of the cost of repairs of previous water damage in bathrooms. The calculations compiled based on repair estimates for different insurance losses from one of the leading insurance companies in Sweden.        The result shows the average price per square meter of floor area for different sizes of bathrooms. The average price is the basis for the estimate of future renovation costs of bathrooms. The results further show that the bathroom finishes, area and the distance between the entrepreneur and the location of the renovation have great impact on the final repairing cost. The biggest impact on the final price is the bathroom finishes and area.

Bostadsbristen i Sveriges storstäder är hög och efterfrågan på framförallthyresrätter växer. Enligt Boverket har bostadsbyggandet under de senaste årenåter ökat men inte alls i takt med behovet av bostäder.1 Dock utgör hyresbostäderendast en liten del av det totala antalet nybyggda bostäder vilket leder till enfortsatt ökad snedfördelning av bostadsbeståndet med en växande andelbostadsrätter och en minskad andel hyresrätter.2 En tydlig urbanisering, växandebefolkning och ökad invandring gör att de hyreslägenheter som finns istorstäderna är mycket eftertraktade och alltför få. Detta leder till att många unga,äldre och nyanlända svenskar idag står utanför hyresmarknaden då dessa grupperi regel är låginkomsttagare och därför inte har råd att betala höga hyror förnyproducerade lägenheter eller andrahandsupplåtelser. De har dessutom liteneller ingen möjlighet att köpa en bostadsrätt eller ett småhus och tvingas därförsöka sig hyresbostäder som ligger längre ifrån storstäderna. Detta leder blandannat till ökad segregation, större andel pendlande arbetstagare och en växandemarknad för svart andrahandsuthyrning. För att komma till rätta med detta problem måste fler och bättre anpassadehyreslägenheter byggas samtidigt som de redan befintliga hyreshusen renoverasoch bevaras för att på så sätt komma till rätta med den bostadsbrist som idaghåller på att utvecklats till ett akut samhällsproblem. För att kunna renovera deredan existerande hyreshusen på ett bra sätt krävs att de regler som påverkarrenoveringen är väl anpassade till dagens situation. Detta examensarbete i juridikmed inriktning på fastighetsrätt kommer därför att försöka belysa de problemsom uppstår kring den hyresrättsliga regleringen när de befintliga hyreshusen skarenoveras. Tyngdpunkten kommer att ligga på de hus som byggdes under vadsom i folkmun kallas för miljonprogrammet, då dessa hus är byggda under enbegränsad tidsperiod och därför har ett gemensamt renoveringsbehov. Detta renoveringsbehov är på grund av husens ålder omfattande, framförallt med tankepå att husens vatten- och avloppssystem börjar bli uttjänta. Många områden meden hög andel miljonprogramhus är dessutom segregerade och förknippade medsociala problem såsom låg sysselsättning och hög kriminalitet. Detta leder till ettökat slitage på dessa hyreshus vilket i sig innebär att hyresvärden får bära storakostnader. Jag kommer därför även att undersöka om dagens regler som röranvändning och slitage av lägenheter i förlängningen bidrar till en ökadbostadsbrist. Vad som gör eventuella problem med hyresregleringen särskiltintressanta i fråga om miljonprogramhusen är att dessa hus är så väldigt mångavilket gör att detta får långtgående konsekvenser för hela samhället.

Energianvändningen i byggnader från det Svenska miljonprogrammet från mitten av 60-talet ärrelativt hög jämfört med moderna motsvarigheter och eventuella renoveringsprojekt kompliceras avatt flera olika energi- och byggtekniska lösningar spelar in och interagerar med varandra på sätt sominte alltid är uppenbara. Idag görs få åtgärder med specifik avsikt att minska en byggnadsenergianvändning och detta beror mycket på att akuta åtgärder prioriteras på grund avbyggnadernas skick och att byggföretagen, som är experter inom de byggtekniska områdena, intesjälva ger förslag på fler meningsfulla energirenoveringar i samband med de som brukar utföras.Många moderna tekniker så som solceller på tak, värmeåtervinning av ventilationsluft, stambyte ochoptimering av belysning, kan inte i denna process ses som en enskild del utan påverkan på de andradelarna. Nästan allt påverkar det slutgiltiga resultatet och det krävs kunskap och en vilja att se längreän till bara akuta och nödvändigaste som behöver åtgärdas, för att kunna projektera en renoveringdär inget står i vägen för det önskade resultatet. Genom att måla upp en tydlig bild av sina byggnaderi ett tidigt skede och etablera hur de önskas se ut i framtiden kan hela beslutskedjan lättare förståvissa val och varför specifika förbättringar bör göras.Övergripande står värmeförluster för majoriteten av energiförlusterna i miljonprogrammetsbyggnader och det är i den kategorin som de första omfattande åtgärderna bör tas, med tätning ochöversikt av klimatskalet som ett bra första steg. I samband med detta kan flertalet andra åtgärder tassom också berörs av renoveringarnas ingrepp på fasaden. Dessa synergier tillsammans med ett ökatframtidstänk och ansvarstagande är det övergripande temat i denna publikation. / Energy usage in buildings from the Swedish million programme from the middle of the 1960s, arerelatively high compared to modern equivalents, and renovations are complicated by multiple typesof energy solutions interacting with each other in a way that is not always obvious. Few measures aretaken today with the explicit purpose of reducing a buildings energy usage. The reason for this is thatthe most acute problems are prioritized due to the condition of the building, but also that the largeconstruction companies, that are supposed to be experts in the field, only do what they are used todo, and don’t come with their own input about what could be done. Many modern energytechnologies as for example solar cells on the roof, heat recovery ventilation, replacement ofplumbing and optimizing of lighting, can’t be viewed as an isolated part of this process. Almosteverything that’s done affects the outcome, and it takes knowledge and a will to see beyond whathas to be done, to make plans where nothing stands in the way for the desired outcome. Byestablishing a clear picture of the buildings as early as possible, and where you wish them to be inthe future; the whole chain of command can understand the decisions and why certain actions aretaken before others.It’s mainly heat losses that represent a majority of the energy losses in buildings from the millionprogramme, and it’s in this category that the first actions should be taken, with thermal insulationand care of the façade as a good first step. In conjunction with this, multiple other measures can betaken that also is affected by the renovations on the façade. These synergies, together with a lagerpriority on thoughts about future and responsibilities, are the main themes of this publication.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet. Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut. Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a. sin ålder är därför stora delar av fastigheterna i behov av, eller har redan genomgått renovering. Ämnet är därigenom aktuellt och generella åtgärdsförslag återfinns i allt från tidningsartiklar till universitetsuppsatser. Åtgärder specifika för studieobjektet hämtades ur tidigare gjorda konsultutredningar, gjorda på uppdrag av Rikshem. Åtgärderna bedömdes sedan med hjälp av en erfaren projektledare om de var möjliga att utföra i ett tidigt skede av renoveringsfasen eller ej. De åtgärder som bedömdes som intressanta simulerades sedan i energianalysverktyget VIP Energy för att räkna ut en eventuell besparing. I programmet byggs först en digital modell av verkligheten upp, där bland annat mått, byggnadsmaterial, klimatdata, geografisk placering och vridning i förhållande till väderstrecken tas hänsyn till. En ändring i modellen ger sedan en fingervisning om hur motsvarande ändring i verkligheten skulle kunna te sig. Vidare undersöktes de olika byggnadsdelarnas teoretiska besparingspotential, även detta i VIP Energy. Utgångsläget jämfördes med ett teoretiskt bästa utfall, där byggnadsdelen i fråga ersattes med en oändligt bra isolering. Resultatet av studien visade att åtgärder av tilläggsisoleringstyp är enkla att utföra i förtid eftersom de främst minskar värmeflödet genom de isolerade byggdelarna och stör hyresgästerna minimalt under arbetet. Åtgärder som påverkar husets täthet blir svårare att utgöra i ett tidigt skede eftersom otätheterna utgör friskluftsintag i den befintliga frånluftsventilationen. Byte av ventilationssystem kräver omfattande ingrepp i lägenheterna och bedömdes därför inte vara möjligt att utföra i förtid med kvarboende hyresgäster och därför bör förtätande åtgärder ej utföras innan. Den största energibesparingspotentialen finns i ytterväggar och fönster.

A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today’s technology and materials are better than in the 60’s and 70’s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality’s construction requirements for new buildings. The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality’s construction requirements. The goal is to create detail solutions which meet the energy demands. Three important components to reach the demands are U-values, thermal bridges and air tightness. Different constructions have been tested in these three areas by calculations with Isolerguiden Bygg 06, Isover Energi 3 and literature studies. The results of the calculations show that a lot of energy would be saved with a renovation of the building envelope, from 139 kWh/m2 to 42 kWh/m2. It’s possible to achieve sufficient U-values and reduce thermal bridges in all areas except the foundation. It should be possible to refurbish the foundation but it’s difficult to measure with the methods and tools available. With a major renovation it should be possible to make an old building as energy efficient and air tight as new constructions according to studies and experiments.

The so called “ByggaF-method” is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire construction process, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic. Therefore the rationale of this study is to show if a part of the method is in fact profitable from a financial point of view. The study is based on a renovation project of a building from the 1960 s in the outskirts of Stockholm. The building went through a major renovation 2006 which was poorly executed and led to major indoor environment problems. The current property owner consequently wanted the new renovation to be executed in a highly secure way from a moisture control point of view. One part of the method is that there is a full time moisture safety inspector at the construction site who ensures that the moisture control plan, which has been established during the projecting phase, is followed. Any deviation from this plan is documented and a deviation report is made. The study is based on these deviation reports. The reports have been analysed and calculations have been carried out to estimate the cost of the potential damages that could have occurred if the deviations had not been detected. This has led to a figure on how profitable the method really is.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 år och är nu på modet. De är i allmänhet utsatta för stora påfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet måste renoveras. De är byggda med dåtidens teknik vilket innebär att de bildar en köldbrygga. Denna rapport är till för att vägleda fastighetsägare vid en renovering av utanpåliggande balkonger i betong. Metoder på marknaden har undersökts med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en kunnig konstruktör, en betongexpert, en beläggningsexpert, en rutinerad förvaltare samt en expert på balkongräcken. Rapporten beskriver betong och armering, dess uppbyggnad och egenskaper. Balkongers olika skador beskrivs. De skador som kan uppkomma är frostsprängningar, armeringskorrosion, kemiska angrepp, sprickor samt nötning. Balkongers varierande uppbyggnad från sent 1800-tal till dagens teknik förklaras med hjälp av text och figurer. Beskrivningar ges på balkongers betong, räcken, eventuell köldbrygga samt bärande funktion. Balkongers konstruktion har förändrats, allt från genomgående stålbalkar till isolerade balkonganslutningar. Balkongers kontroller beskrivs, allt från okulära inspektioner till olika prover i laboratorium. Slutligen beskrivs balkongers reparationer beroende på skada. En balkong kan vara för skadad för att repareras. Rapporten ger därför exempel på nya konstruktioner, bland annat genom användning av dragstag och pelare. Arbetets slutsats är att analysen för en balkong ska utgå från enkla frågor angående skadorna samt materialen. Dessa frågor i samråd med kunskap om skador, kontroller och åtgärder är ett lämpligt sätt att bestämma vilka åtgärder som bör tas för en balkong. Det mest väsentliga är att kontrollera balkongens bärande delar så risk för ras eller nedfallande betongbitar kan undvikas. / Balconies have been built in Sweden for over 200 years and are now very popular. They are generally exposed to a lot of strains and are often a common thermal bridge. The balconies at concrete multifamily building from the 1960-1970s need to be renovated, among others. They were built with the technology of the past which means that they have a thermal bridge. The report is made for guiding property owners through the renovation process of an external concrete balcony. It summaries the markets methods based on interviews and literature studies. The interviews where qualitative with the help of: a skilled constructor, a concrete expert, a paving expert, an experienced building manager and a balcony railing expert. The thesis describe concrete and reinforcement; their structure and their properties. A balcony’s different damages are describes. For example, the damages that can occur on concrete are frost weathering, reinforcement corrosion, chemical attrition, cracks and abrasion. Balconies varying construction from late 1800s to today’s technology are explained with text and figures. Descriptions are given on their concrete, rails, any thermal bridge and load baring function. The construction has changed from constant steel beams to isolated balcony connections. How balconies can be checked is described; ranging from ocular inspections to taking different samples to a laboratory. Finally, balconies different repairs due to damage are described. In case the balcony is too damaged to be able to be repaired, there are several examples of how a new construction can be applied. This is often with traction rods and columns. The conclusion of this work is that an analysis for a balcony should proceed from simple questions about the damages and the materials. These questions in consultation with knowledge about damages, controls and corrections are a suitable way to decide which action to make for a balcony. The most important thing is to check the balcony's structural parts so there is no risk of collapse and also that no falling concrete can occur.

Sverige har ett framtida mål att minska energianvändningen i bostäder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande åtgärder bli av. Det behöver bli ett helhetstänk i större utsträckning när fastigheter står inför en mer genomgripande renovering då möjligheten att göra energibesparande åtgärder är som störst. Den här studien visar på de bidragande faktorer som på ett eller annat sätt påverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar även upp hur situationen är bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att påskynda processen.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen Sätra i Gävle. Den totala ytan på alla fyra huskroppar är ca 4200m2. Ägare till fastigheterna är Gavlegårdarna AB och arbetet utförs åt Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen.   Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, både för uppvärmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vägvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt.   Arbetet omfattar även teoretiska beskrivningar på funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, såsom olika ventilationslösningar, funktionen hos en värmepump, energilager samt hur solens strålar påverkar energibalansen i en fastighet.   Olika åtgärder för energibesparing och energiproduktion som inte är planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras även här, har också tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att åtgärda på gamla hus när det gäller energibesparing. Förslag på extra åtgärder är: energibesparing vid byte av belysningskällor, återvinning av gråvatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av värmesystemet samt egen produktion av el från vinden.   Resultatet av detta arbete visar att det är fullt möjligt att, efter att de presenterade åtgärderna verkställts, minska energiförbrukningen med de 60 % som målet var. Detta ger självklart en lägre driftkostnad för fastighetsägaren, men huruvida installationskostnaden överstiger de besparingar som görs tas ej upp i denna rapport. Resultaten visar således på en tydlig energibesparing vilket innebär minskad belastning på vår miljö.