Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta, Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.

<p>Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans</p><p>dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta,</p><p>Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på</p><p>förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.</p>