Vi har i detta arbete valt att titta närmare på problemet med att vissa bulklaster, exempelvis träpellets och flis, kan orsaka en skadlig atmosfär i lastrummen samt i kringliggande utrymmen. Vårt syfte var att finna lösningar på problemet med att människor råkat illa ut i olyckor involverande nämnda laster samt att bygga upp en erfarenhetsbank som folk i branschen kan ta del av och även dra lärdomar utifrån. Efter att ha läst in oss på ämnet via bl.a. tidningsurklipp, började undersökningen med att vi studerade olycks- samt forskningsrapporter. Vidare valdes deltagarna ut från ett flertal sjöfartsorienterade företag och organisationer. Dessa kontaktades samt intervjuades. Undersökningen visade att det tycks finnas ett flertal orsaker till att olyckor med dessa laster sker. Bl.a. nämndes okunskap och bristande rutiner. Några förslag på lösningar som gavs var att alltid hålla farliga utrymmen låsta samt att aldrig någonsin nöja sig med att mäta syrehalten. Koloxiden är minst lika farlig. / In this work we have chosen to investigate the problem with some solid bulk cargoes, for example woodchips and pellets, generating a dangerous atmosphere in cargo holds and surrounding areas. Our purpose was to find solutions to the problem with people suffering in accidents concerning the already mentioned cargoes and to create a document containing experiences from the people in the business. Later on, others would have an opportunity to learn from these experiences. To start with, we read articles about this problem and soon thereafter begun the investigation. Reports from accidents and scientistic work were read and later on we contacted our participants and proceeded with the interviews. These participants were chosen from several different companies in the shipping cluster. Our work shoved us several different reasons why the accidents occur. Lack of experience and bad routines were mentioned. The suggested actions to be taken were among other things, to lock the doors and not forget to measure the carbon monoxide levels.

<p>Vi har i detta arbete valt att titta närmare på problemet med att vissa bulklaster, exempelvis träpellets och flis, kan orsaka en skadlig atmosfär i lastrummen samt i kringliggande utrymmen. Vårt syfte var att finna lösningar på problemet med att människor råkat illa ut i olyckor involverande nämnda laster samt att bygga upp en erfarenhetsbank som folk i branschen kan ta del av och även dra lärdomar utifrån. Efter att ha läst in oss på ämnet via bl.a. tidningsurklipp, började undersökningen med att vi studerade olycks- samt forskningsrapporter. Vidare valdes deltagarna ut från ett flertal sjöfartsorienterade företag och organisationer. Dessa kontaktades samt intervjuades. Undersökningen visade att det tycks finnas ett flertal orsaker till att olyckor med dessa laster sker. Bl.a. nämndes okunskap och bristande rutiner. Några förslag på lösningar som gavs var att alltid hålla farliga utrymmen låsta samt att aldrig någonsin nöja sig med att mäta syrehalten. Koloxiden är minst lika farlig.</p> / <p>In this work we have chosen to investigate the problem with some solid bulk cargoes, for example woodchips and pellets, generating a dangerous atmosphere in cargo holds and surrounding areas. Our purpose was to find solutions to the problem with people suffering in accidents concerning the already mentioned cargoes and to create a document containing experiences from the people in the business. Later on, others would have an opportunity to learn from these experiences. To start with, we read articles about this problem and soon thereafter begun the investigation. Reports from accidents and scientistic work were read and later on we contacted our participants and proceeded with the interviews. These participants were chosen from several different companies in the shipping cluster. Our work shoved us several different reasons why the accidents occur. Lack of experience and bad routines were mentioned. The suggested actions to be taken were among other things, to lock the doors and not forget to measure the carbon monoxide levels.</p>

<p>Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.</p>

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta, Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.

Periods of hypoxia are a recurring issue in Brunnsviken. Main factors that trigger hypoxia in Brunnsviken are eutrophication  due to anthropogenic emission of nutrients, stratification in the water column due to salinity and temperature differences  that prevents mixing and a sill inlet that prevents water exchange. As an attempt to improve the oxygen levels, bottom water is pumped from Brunnsviken causing aerated surface water to flow back into the basin.  The objective of this Master’s thesis was to study the change in dissolved oxygen levels due to pumping.  Since  the question is  complex,  two areas  were  chosen  to focus on; oxygen variability and the impact of water exchange on dissolved oxygen.  Conductivity, temperature, depth  and oxygen  measurements, which were performed  by Stockholm Vatten, were studied.  This type of data set, with high resolution, is very rare and the data set from Brunnsviken  has not been  evaluated  thoroughly  before. The result of the evaluation was that high resolution data of oxygen are  required in order to describe  the dynamics of oxygen  in Brunnsviken and other aquatic systems properly. Measurements of oxygen once a month is not sufficient. For that reason, it is not possible to use monthly measurements to evaluate  the  effect of the pumping. However, high resolution data for approximately one year were available. Episodes of hypoxia occurred during that period. This was not surprising, as the main purpose of  the pumping was to keep the oxycline as deep as possible.  The water exchange was determined from a water balance of Brunnsviken and compared with oxygen data. The water exchange did not seem to influence the oxygen level in Brunnsviken. The reason for this is most likely that the density of inflowing water was less than the density of  the  bottom water in Brunnsviken  during  most of  the period  studied.  This  result in combination with the fact that the pump flow is small compared to the water exchange suggests that the most important result of the pumping is that water with a low oxygen level is removed. / Perioder av syrebrist är ett återkommande problem i Brunnsviken. De faktorer som i huvudsak ger upphov till utbredningen av syrefria områden i viken är övergödning orsakad av antropogena utsläpp av näringsämnen, en tröskel vid inloppet som hindrar vattenutbyte samt skiktning i vattenkolumnen till följd av salinitets-  och temperaturskillnader  som hämmar vertikal omblandning. I ett försök att förbättra syrgasförhållandena pumpas bottenvatten ut ur viken i syfte att syrerikare vatten ska strömma in.  I detta examensarbete  undersöktes pumpningens effekt på  syrgashalten.  Då detta  är en komplex fråga lades fokus på att utreda syrets variabilitet samt vilken effekt vattenutbytet har på syrgashalten.  I Brunnsviken pågår sedan omkring ett år tillbaka konduktivitet-, temperatur-, djup-  och syremätningar med hög tidsupplösning. Dataserien är en av mycket få serier  i sitt slag  och någon grundlig utvärdering av dessa mätningar har inte gjorts tidigare.  Resultatet av utvärderingen  visade  att  syremätningar måste göras mycket ofta för att beskriva syredynamiken i Brunnsviken och andra akvatiska system på ett korrekt sätt, eftersom syrgashalten varierar mycket på kort tidsskala.  Det är därför inte möjligt att använda månadsmätningar för att utvärdera vilken effekt pumpningen har haft på  syrgashalten i Brunnsviken. Högupplösta data visade att syrebrist inte varit möjligt att undvika  i Brunnsviken. Detta var heller inte att vänta då målet med pumpningen främst varit att hålla ner oxyklinen.     Vattenutbytet beräknades utifrån  Brunnsvikens vattenbalans och jämfördes med syredata. Någon effekt på  syrgashalten orsakad  av vattenutbytet har inte gått att påvisa. Det beror troligen på att densiteten på det inströmmande vattnet varit lägre än densiteten på bottenvattnet i Brunnsviken under nästan hela den studerade perioden. Detta i kombination med att pumpflödet är mycket litet i förhållande till det naturliga vattenutbytet gör att det viktigaste med pumpningen är att syrefattigt vatten förs bort från viken.

<p>Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nästan 70 miljoner m3 timmer på en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete är att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön påverkats av timmerlagringen genom låga syrehalter och ändrat bottensubstrat. Även den närbelägna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. På vardera tio djup under språngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. Syreförhållandena mättes vid varje lokal och sedimentet beskrevs. Syrehalten var nära noll vid botten på lokaler djupare än 6 m redan tidigt under sommaren. Totalt fångades 2136 individer fördelade på 10 taxa. Sjöarna innehöll i stort sett samma taxa men antalet individer skiljde. Chaoborus flavicans</p><p>dominerade i Knoppetorpssjön och ökade med djupet, medan de andra grupperna var vanligare på mindre djupt vatten. Oligochaeta dominerade i Kisasjön och minskade med djupet. Chironomini och C. flavicans vara dock något vanligare på djupa bottnar. En tidigare undersökning i Kisasjön visade på liknande artsammansättning. Alla taxa är anpassade till ett liv i syrebrist. Oligochaeta,</p><p>Chironomidae och C. flavicans kan lagra syre för senare bruk. C. flavicans söker dagtid skydd undan fiskpredation nära den syrefria sedimenten, vilket troligen förklarar dess höga antal i Knoppetorpssjön. Lägre antal i Kisasjön kan bero på</p><p>förorenat vatten, kanske oljeutsläpp, medan Oligochaeta kan ha högre toleransnivå. Att det var färre Oligochaeta i Knoppetorpssjön kan bero på mindre mängd organiskt material (bark) där.</p>

Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.

Climate change is one the greatest environmental challenges of our time, both due to direct eectssuch as global warming but also due to the potential of the climate acting as a driver for otherenvironmental problems. This thesis aims to evaluate the impact of climate change on thermal properties and the content and distribution of dissolved oxygen in boreal lakes. By calibrating the one-dimensional, process based model MyLake with data from three, long-time monitored lakes in Sweden, vertical proles of temperature and oxygen could be studied over time. Changes in air temperature, precipitation and discharge showed to have a great impact on the thermal properties of the lakes. Simulations 30 and 80 years in the future with high impact climate scenarios indicated an overall increase in lake water temperature and reduced duration of icecover. The increase in lake water temperature decreased with depth, indicating enhanced thermal stratication. Climate change also had a profound impact on the content and distribution of dissolved oxygen, DO, in the lakes. Climate-induced increases in dissolved organic carbon, DOC, had an overall negative impact on the DO content in the water column. The impact of changes in air temperature, precipitation and discharge however had an overall positive impact on lake water DO, most likely due to increased oxygen supply during the winter months due to the shorter duration of ice cover. The risk of summer anoxia increased due to the combined effect of increased air temperatures and elevated DOC concentrations. In conclusion, the impact of climate change will, directly or indirectly, have a profound impacton both the thermal conditions and the content and distribution of oxygen in lakes. This may drastically change future lake water quality as well as the living conditions for the aquatic life. / De pågaende klimatförändringarna är ett av vår tids mest utmanade miljöhot, dels påa grund av direkta effekter såsom global uppvärmning men också på grund av klimatets potential att agera som en drivande faktor i många miljösammanhang. Målet med denna studie var att undersöka hur klimatförändringarna påverkar temperatur- och syrgasgasförhallanden i sjöar. Genom att kalibreraden den dimensionella, processbaserade modellen MyLake, med data från tre svenska sjöar, kunde vertikala temperatur- och syrgasprofiler undersökas över tid. Förändringar i lufttemperatur, nederbörd och flöde, baserade pa vedertagna klimatscenarier med hög klimatpåverkan, visade sig ha en tydlig påverkan på sjörnas temperaturförhållanden. Simuleringar 30 och 80 år fram i tiden resulterade i forhöjda vattentemperaturer i hela vattenkolumnen samt förändringar i tidpunkt for isbildning och smältning. Vattentemperaturen ökade for samtliga undersökta djup, men ökningshastigheten minskade med ökat djup. Detta tyder på starkare skiktning av vattenkolumnen i framtiden. Förandringar i klimatet visade sig också ha en stor inverkan pa sjöarnas syrgasförhållanden. Ökande halter av löst organiskt kol, orsakade av klimatförändringar, hade negativ inverkan på sjöarnas syrgasförhållanden. Förändringar i lufttemperatur, nederbörd och flöde hade däremot en överlag positiv inverkan pa sjöarnas syrgasförhållanden. Detta beror troligtvis på att tillflödet av syrgas ökar i och med att tiden då sjön är täckt av is förkortas. Risken for syrefattiga förhållanden under sommarmånaderna ökade dock, på grund av den kombinerade effekten av förhöjd lufttemperatur och ökande DOC halter. Sammanfattningsvis förväntas klimatförändringar ha en tydlig effekt på både temperatur- och syrgasforhallanden i sjöar. Detta riskerar att avsevärt försämra både sjöarnas vattenkvalitet och levnadsförhållanden för vattenlevande organismer.