This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.

The objective of this thesis was to examine the structural order of traditional timber houses in Turkey and Japan. A comparative analysis, based on literature and a case study was made toestablish differences of traditional timber structures in the two countries by examining their spatial organization, spans and pitches of the timber components. Four Houses were chosen for survey from Safranbolu, Turkey and Gokayama, Japan. Following two points were appeared as a conclusion: in Turkey, the structural order was orientated to the room size while the room size was dictated by the structural order in Japan, and the second conclusion is that the space size was dictated by the human body proportion in Turkey and by the module based on the ken measurement in Japan. Consequently the number of the structural components required for the room was discussed as a third conclusion.

The aim of this thesis is the economic profitability of the facture of the engineering structure during the family house construction. Theoretical part describes the topic price, costs, setting the budget and types of materials for building family houses. Practical part is describe family house which is chosen for the budgets. It looks on the chosen sort of constructive systems in terms of technology and price.

The oldest profane log timber houses in Sweden dates back to the 13th century. This study investigates 9 of them. All of the houses are built with interlocking joints and the chosen timber are pine or fir. They are rather modest in size. Two are storage houses on church grounds, the others have had different functions on rural farms. Several of them are still in use as none heated storage space. Originally, they often had the important function of storing the next year’s seed. They were well built with great craftmanship and was meant to be used over several generations. Additional features on the houses that have been beneficial for their longevity are their detachability. They can be moved to find new use, and also being sold away to new owners. Furthermore, they were one of the first generations of houses with a stone foundation. A local adaption in the Middle Sweden were foundation on stilts, another way to avoid contact with the humidity of the soil. Six of the houses are situated in the County of Dalarna and are an important part of the County heritage. With help of the archaeological record, it is possible to follow the development of the house building technology from the traditional Viking age long houses, to the emergence of the first surviving timber houses. This study investigates nine of the houses with the different factors that have contributed to their longevity. Important features have been the solid log timber construction with interlocking joints, together with the foundations which protected the timber from the humidity of the soil. The outer roof lining has been wood shavings or a layer of birch bark together with timber. These building components had developed to maturity in the early 13th century and combined they formed a sustainable house format. The houses have been useful for their owners over the centuries, hence been well maintained. The study also discusses the authenticity of the houses. / De äldsta bevarade profana trähusen i Sverige härrör ifrån 1200-talet och de är samtliga förhållandevis små förrådsbodar eller hus. Studien undersöker nio av dem. Åtta av dem finns i de tre mellansvenska landskapen; Dalarna, Hälsingland och Jämtland. Där kallas de ofta för härbren. En kyrkbod finns i Småland. De är alla knuttimrade hus byggda av virke ifrån furu eller gran. Fem står på en hel stengrund, medan tre står på stolpunderreden, som är en mellansvensk variant av husunderrede för bodar. Ytterligare ett står på stenplintar. Alla dessa typer av grunder har skyddat husen ifrån markfukt. Två är kyrkbodar och har inledningsvis fungerat som så kallade tiondebodar, de andra har haft olika uppgifter på allmogens gårdar som ouppvärmda förrådshus. En viktig uppgift var ofta att lagra nästa års utsäde. De är byggda med stor hantverksskicklighet och omsorg, då de var menade att stå i flera släktled. Som knuttimrade hus har de kunnat monteras ned för underhåll, eller flytt till en annan plats där de behövts bättre. De har också kunnat säljas. I Mellansverige ses de många medeltida bodarna som en viktig del av landskapens kulturarv. Den småländska kyrkboden i Ingatorp anses vara speciellt väl bevarad ifrån medeltiden och har nyligen genomgått en varsam restaurering. Dessa trähus ifrån 1200-talet lyfter frågan om hur husbyggnadstraditionen utvecklades ifrån de tidigare långhusen, som inte blivit bevarade, fram till dessa våra äldsta bevarade trähus. Man kan följa utvecklingen i det arkeologiska fyndmaterialet. Uppsatsen undersöker husen med frågeställningen om vad som bidragit till husens långa levnadstid, samt hur deras autenticitet påverkats genom åren. Bland flera närvarande förhållanden finns den stabila takbärande konstruktionen med knuttimrade timmerväggar, samt att husen har varit skyddade emot markfukt genom de isolerande grunder som valts. De två typerna av takytterskikt som använts är träspån samt näver/takved. Dessa byggnadskomponenter för väggar, grund och tak var vid tiden förhållandevis nya. I början av 1200-talet hade de på var sitt håll mognat teknisk. När de kombinerades bildade de ett hållbart husformat. Vidare har husen fyllt en funktion för ägarna genom århundradena och därför fått underhåll. Studien har gjorts genom litteratur- och fältstudier samt personlig kommunikation.