Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

Bakgrund: Projektet “Trygg och nära mödrahälsovård i Ådalen- och Västra området” infördes till följd av att förlossningskliniken i Sollefteå stängdes. Delar av projektets arbetssätt har inspirerats av caseload-modellen.Motiv: Kontinuitetsmodeller för barnmorskeledd vård växer internationellt. Barnmorskor kan genom arbetssättet skapa en nära och stärkande relation till de gravida kvinnorna. Det finns ett behov av mer forskning om barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta inom projektet. Metod: En kvalitativ studiedesign med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor från Norrland genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av de sex intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar samt tre kategorier; Skapa trygghet genom ökad tillgänglighet och kontinuitet för gravida och nyförlösta i glesbygd där barnmorskornas upplevelser av att kunna skapa trygghet för kvinnor i glesbygd beskrivs. Få möjlighet att arbeta varierande och kompetensbevarande beskriver hur barnmorskorna upplevde personlig tillfredställelse genom projektets arbetssätt. Synliggöra behovet av utveckling för bättre service belyser viktiga personer och funktioner för barnmorskorna i projektet, brister, organisatoriska svagheter samt förslag på utveckling. Konklusion: Barnmorskornas erfarenheter av att arbete i projektet kan förstås genom upplevelsen av att det är ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar. Barnmorskorna lyfter de positiva erfarenheter de upplevt med projektets arbetssätt, så som ökad tillgänglighet för kvinnorna men också de brister som bidragit till utmaningar för barnmorskorna i att kunna erbjuda trygg mödrahälsovård. Denna studie kan bidra med förståelse för hur det är att arbeta som barnmorska i glesbygd med långa avstånd till förlossningsklinikerna samt synliggöra hur olika villkoren är för trygg vård för gravida kvinnor i glesbygd.