Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Uppsatsens syfte är att undersöka Ängöskolans tid som baltiskt flyktingläger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar på Ängöförläggningen i Kalmar med avseende till ålder, kön, yrke/klass, civilstånd och generation. I målet att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har främst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har även jämfört mina resultat med Kalmar hjälpkommittés verksamhet för judiska flyktingar och Skånes baltiska flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder under den tidiga efterkrigstiden.

The aim of this essay is to study Chilean refugees’ experiences of the 1973 military coup in Chile as well as the subsequent escape to, and reception of refugees in Sweden. In order to accomplish the purpose of the essay, six Chilean refugees who arrived in Sweden after 1973 have been interviewed and have generated answers which are compared to previous research in this field. Furthermore, written history tends to describe people in power as well as warfare in general. Therefore, by using oral history as a method in this study to investigate Chilean refugees’ experiences, a more nuanced and democratic version of what happened could appear. As a result, this study mostly concurs with previous research made in this field, thus arguing that political and social injustices triggered the Chilean refugees’ involvement in Allende’s popular unity in Chile. When Allende was overthrown by armed forces and a merciless persecution took place, the people interviewed in this study decided to escape to another country. The goal with the escape was to wait until the situation had calmed down and then, return to Chile. While in Sweden, they decided to continue the struggle towards a free and democratic Chile. However, as time passed during the long-term dictatorship, those dreams faded.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

No description available.

No description available.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen.