Vår studie handlar om barns perspektiv på begreppet undervisning i förskolan. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på hur barnens erfarenheter av undervisningsbegreppet ser ut och hur barns medvetande av undervisningsbegreppet i förskolan kan se ut.Studiens syfte är att belysa undervisningsbegreppet utifrån barns perspektiv.Definitionen av undervisning utgår vi från Skolverkets kunskapsöversikt där vi tolkar denna som att undervisning är kopplat till lärande. Denna definition har betydelse för metodkapitlet som behöver lämna beskrivningar av undervisning till fokusgruppen. Fokusgruppen är barn i åldrar fyra till sex år som går i förskolan.I studien presenteras en kort historisk bakgrund av undervisning i förskolan där vi beskriver begreppet barns perspektiv och barnperspektiv. Vidare följer en presentation av tidigare forskning utav barns perspektiv med fokus på barns erfarande och medvetande av undervisning och lärande. Teorier som studien utgår från är medvetandeteorin, fenomenologi och fenomenografi. Vi beskriver fenomenologi och fenomenografi utifrån Marton mfl och ger en förklaring varför studien använder sig av båda perspektiven. Teorikapitlet innehåller även professor i kognitationsvetenskap, Peter Gärdefors, beskrivning av medvetenhetsteorin. Metoden som studien använder sig av är semistrukturerade barnintervjuer som är inspirerade av det fenomenologiska och fenomenografiska förhållningsättet. I analysen utkristalliseras det ut sju beskrivningskategorier: skolundervisning, förskoleundervisning, lekundervisning, frökenundervisning, att göra undervisning, rolig/ tråkig undervisning och social undervisning.Resultatet av studien visar att barns erfarenheter och medvetande av begreppet undervisning i förskolan är komplexa och varierande. När begreppet undervisning förklaras utifrån definition av Skolverkets kunskapsöversikt, (vilket vi tolkar som att undervisning är när någon lär ut någonting till någon) tolkar vi att barnen visar sig medvetna om koppling från lärande till undervisning. Det vill säga att barnen är medvetna om undervisningsbegreppet utifrån lärande och inte lärande utifrån undervisning. Studiens resultat kan även visa på hur barns erfarenhet och medvetande om vad barn förväntas lära sig genom undervisning, när undervisning sker och vem det är som undervisar.

Detta är en studie om hur mening tillskrivs till karaktärsblad i tabletop-rollspelet Pathfinder.Syftet med studien är att se hur spelare av Pathfinder tillskriver mening till sina karaktärsbladsamt förhåller sig till dessa karaktärers fiktiva kroppar genom spelandet av dem. Genomdeltagande observationer och intervjuer med gruppen av spelare formas materialet som dennastudie baserats på. Med interaktionism från Erving Goffman och kroppslig fenomenologi somtar insperation från Maurice Merleau-Ponty och Sara Ahmed analyseras hur denna meningsom spelarna skapar tillskrivs till karaktärsbladet. Genom kapitlen får man en inblick i hurspelarna från början bygger upp sin karaktär och genom spelandet av den formar en relationoch tillskriver mening till denna.

No description available.