This study investigates the required implementation of the System of Choice in the Swedish County Council of Västerbotten. The System of Choice is a national law with the objective to improve efficiency within primary care in Sweden. This was done by opening the market for more competition and giving the citizens the right to choose where to seek care. The reform was a big change for the organisation of health provision, which had up until the reform been characterized by monopolistic behaviour by county councils as dominant firms. At the time of this study it had been three years since the beginning of Health Choice, which is the name for the reform in Västerbotten. The aim of this research was to find out if the way in which Västerbotten County Council has chosen to shape Health Choice has led to the fulfilment of the objective of increased competition and thus higher motivation to perform quality care. This has been done by examining the development of the Health Choice and its reimbursement system through the eyes of the primary care providers. The study has further looked at the reasons underlying the result and ways to improve it. This area is not new ground for research. The organisation of health care is a popular topic all over the world since the population is growing and becoming older, thus putting increased pressure on the provision of health care (WHO, 2010, p. VI). Research has however showed that the optimal organisation of a reimbursement system for the primary care largely depends upon local conditions (Anell, 2005, p. 61). Since there is little previous in-depth information about the outcome of the Health Choice, the approach of this study has been inductive. Due to this exploratory and explanatory nature of the study a qualitative approach was applied. The data-collection has been done through 14 semi-structured interviews of about an hour each. To be able to catch the effects of the reimbursement system 11 of the interviews were conducted with health centre directors, representing both private and public providers as well as the different regions within the county council. The three other interviews were held with representatives from the county council and the supporting department for the Primary Care Group. The interviews generated transcribed text of 250 pages. This material was sifted and processed using the template analysis approach. The result shows that the county council‟s attitude to the Health Choice has negatively affected how it has been implemented. Too little resources have been spent on the purchasing department that is responsible for the development of the Health Choice and its reimbursement system. These factors have led to an organisation of Health Choice that discourages private providers to enter the primary care market in Västerbotten and there has thus only been a small increase in competition. A complex system with low continuity, lack of information and focus on the wrong things have led to the value of the reimbursement system as a motivational tool for increasing cost effectiveness and quality of care to be low.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.  Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.

Repatriering av samiska föremål, mänskliga kvarlevor samt immateriellt kulturarv är en fråga som inte har något enkelt svar.Samtidigt är det en fråga som gång på gång uppkommer inom museisammanhang. Västerbottens museum är ett länsmuseumsom har utarbetat en repatrieringspolicy av samiskt kulturarv för att kunna bemöta denna fråga.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur diskursen ser ut kring repatrieringspolicyn inom museet, problem ochmöjligheter. Undersökningen baseras på en djupintervju med anställda på Västerbottens museum och en representant ur museetssamiska referensgrupp.Under intervjun kommer ett antal teman fram som handlar om kontext samt identitet. Både från museets sida och från densamiska representanten anses det positivt med en repatrieringspolicy. Det handlar om en önskan om samverkan och attinvolvera samer vars kulturarv har samlats in och tolkats utifrån ett västerländskt sätt att se på kulturarv. / Repatriation of sami objects, human remains and intangible heritage is an issue which doesn't seem to have an easy answer.Although this is an issue that time and time again arise in the context of museums. The county museumVästerbottens museumhave created a policy regarding repatriation of sami heritage, to converge this issue.The aim of this examination paper is to study the discourse within the museum regarding the repatriation policy, problems andpossibilities. The study is based on an in-depth interview with the staff of Västerbottens museum and a representative of themuseums sami reference group.During the interview, a couple of themes where pinpointed that dealt with context and identity. It was acknowledged by boththe museum and the sami representantative that a repatriation policy is a good thing. It recognises a wish to co-operate andinvolve the sami people, whose culture have been collected and interpreted by a western point of view.

This paper examines the power producing dams along the Ume-river as an integral part of and a result from the urbanization process in Sweden during industrial capitalism. The aim of the paper is to contribute to the knowledge of the urbanization process in Sweden in general and of its traces along the Ume river in the county of Västerbotten in particular. The paper applies the theory of concentrated urbanization and extended urbanization put forward by Neil Brenner and Christian Schmid (2015) and argues that the building of power producing dams along the Ume-river is part of an extended urbanization process. This becomes particularly evident when examining the vast physical structures that is the dams, situated in an otherwise remote and sparsely populated area. These vast physical structures are also very well connected to a nation wide electric grid that has connections to bordering countries as well. Due to neo-liberal developments in Sweden the former state governed electrical market is now deregularized and exposed to corporate competition and capitalist speculation. This paper mainly contributes to the understanding of the urbanization process as a process not only taking place in large urban agglomerations but also affects and shapes by remote areas in physical, social and economic terms.

This study examines how upper secondary school teachers in Västerbotten and Österbotten plan to teach about the Finnish War 1808-09. The study includes written interviews with nine teachers in Västerbotten and eight teachers in Österbotten, who have answered questions concerning school policy documents, content and didactic methods. The purpose has been to examine whether there is a difference in historical culture in how the war is treated in the two regions. Historical culture is here meant within the prospective history lesson, where the pupils encounter history within certain boundaries.The result of the interview study shows that there are differences in structure concerning the school policy documents, but that these differences on the whole are compensated by the widespread interest in the Finnish War by the teachers in both regions. The differences in historical culture can be found within the construction of the content when it comes to the aftermaths of the war as well as the purpose of the teaching. A distinct common feature is that the perspective on local history has a strong position in education.Concerning the didactic methods there are differences working with source criticism as well as the forms of examination. Everything included, structurally, there are two different historical cultures. However, if we take into account the answers given by the teachers it is more reasonable to look at it as two nuances of one historical culture. Key words: Historical culture, history didactics, the Finnish War 1808-09, upper secondary school, Västerbotten and Österbotten.

Women are underrepresented in the society, and especially in the news. It is only during the last years that things started changing. It was not until people started to acknowledge this and realizing it is a big problem that the change started to take place. By understanding the impact of media convergence on the news production, we can also see the challenges and advantages that comes with it. To understand how these two are associated, a case study on SVT Nyheter Västerbotten has been done. Through interviews, observations, literature studies and quantitative data a result is presented. It shows that SVT Nyheter Västerbotten have a model that lead them to a successful development towards gender equality in the news. They are not the only ones that tried it, but almost the only ones that kept on with it.

Syftet med analysen är att visa på strukturer muntligt förmedlat, konstnärligt berättande, samt på orsaker till att just dessa strukturer uppkommer. Materialet som används till analysen är två ljudinspelningar  med  bygdeberättaren  Carl  Bergqvist   från  Överklinten  i     Västerbotten. Berättelserna som analyseras är inspelade på 1950-talet. Som modell för strukturanalysen har främst William Labovs teorier om narrativanalys legat till grund. För att finna orsakerna till berättarstrukturernas utseende analyseras även kontexten, där inspelningssituationen spelat en central roll. Intervjun i sig är en samtalssituation som för med sig särskilda konventioner och normer för hur samtalet ska föras, vilket har påverkat berättelsernas utformning. Även berättarens talspråkliga memoreringsteknik är central för hur stoffet organiseras i berättelserna. Det mest utmärkande, srukturella draget i Carl Bergqvists berättelser, är deras uppbyggnad bestående av korta berättelsefragment som berättaren fogar samman till en sammanhållen historia. Det finns flera orsaker till att berättelserna struktureras på det viset, varav alla har sin grund i de särskilda förutsättningar som gäller för talspråket. Den fragmentariska uppbyggnaden av Bergqvists berättelser är, förutom berättarsituationen, ett resultat av den talspråkliga memoreringsteknik han använder sig av. Hans repetoar består av en stor mängd händelser ur bygdens historia som knyts till personer eller platser i eller omkring Överklinten. Dessa händelser plockas fram ur minnet efter behov och fogas av berättaren samman till en historia. För att ett sammanhang ska kunna skapas i Bergvists berättelser måste de skilda fragmenten fogas till varandra på ett meningsfullt sätt, så att de tillsammans bildar en enda, större enhet. Det kitt berättaren använder för att foga berättelsefragmenten till varandra är evalueringen. En röd tråd skapas i berättelen, antingen genom ett dramatiskt sammanhang som håller dem samman, eller genom en gemensam värdering som återkommer i varje delberättelse.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.

ABSTRACT   As the population across the world steadily increases, we become more globalized and travel more extensively. This burdens the environment and causes a decrease in safety, and increases congestion and pollution in both rural and urban areas. It is therefore vital to reduce these impacts and thus encourage more sustainable transport solutions. Studies show that men in general travel less sustainably than women, as they use cars for transportation more often. Women, however, use public transport to a greater extent. To be able to encourage a modal shift towards sustainable alternatives – thus creating an attractive public transport system for both women and men – it is essential to understand the underlying causes for these differences in attitudes and travel behaviour between men and women. The purpose of this thesis is to examine gender equality in relation to public transport. More specifically, the thesis will investigate how focusing on gender issues is significant in order to create and develop a sustainable public transport system. The method for this thesis is based on interviews, in which both frequent and less frequent bus travellers have shared their current notions and perceptions on public transport. Part of the aim has been to identify any differences between men and women’s answers and the way they discuss these issues. Furthermore, thematic coding analysis was used to analyse the results that led to five different themes being identified as most frequently mentioned during the interviews. The results were subsequently put into context with related academic research concerning gender equality, mobility, transportation and sustainability. Conclusively, the results show that there are tendencies for gender inequality within public transport in Västerbotten, which is expressed in several different ways by the respondents.

Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.