Vapstenskonflikten

The possibility to be able to better manage the Swedish public health care has been a focus from way back to the middle of the 20th century. This study focuses on a middle managerial position called Base-unit Executive Officer, which we feel is of great influence to the public health care. Because of the changes to the public health care organisations over a long period of time we find it important and interesting to research a managerial role in the midst of these changes. By going through information containing opinions, attitudes, and other information from employees within a CCDO we will try to enlighten what we feel are informational currents of opinions surrounding the notion of competence, leadership and management. The purpose of our study is to be able to help create an environment of open reflections and new ideas of what sort of competencies are required for the manager role. The study is defined by our research problem which give use the following question: What room is there for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer? To be able to interpret the primary data of the study a theoretic framework was created in the purpose to function as a tool for continuation of the study. The study was done with the use of hermeneutical paradigm together with a compromise between deductive and inductive approach. The primary data of the study was collected with a qualitative method through semi-structured interviews with six employees of whom three were Base-unit Executive Officers. The reason for the use of a qualitative method was that it gives us conditions to gather the opinions, thoughts, values etc. of the respondents. By merging the tools of our theoretic framework and the collected data we were able to establish an analysis. We concluded that the analysis consisted of both congruence and discrepancy related to our theoretical framework. The discrepancy showed that there exist a room for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer. There is room to develop the comprehension of competence in areas such as management and leadership as defined by our theoretical framework. Because of our path between deductive and inductive approach the reader should carefully evaluate the truth criteria in the study. Validation in the inductive sense is a tough task for a short and small study such as this one. We do however believe that give our preconditions have reached an acceptable level in the truth criteria. When taken into practical application we have hope that our initial thoughts of enlightment will enable a positive development of the managerial role of the Base-unit Executive Officers.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur lokal dagspress i Västerbottens län framställer konflikten i Västerbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser när det gäller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren. Fokus ligger på den rådande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhållande till hur den infallsvinkel som tidningarna själva väljer att förmedla kan tolkas utifrån ett etnicitetsperspektiv. Frågeställningar: Vilka diskurser återfinns i rapporteringen från den rådande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren? Vad kan man, med hjälp av ovanstående, utläsa av detta I förhållande till konfliktens reproduktion? Vad kan man säga om konflikten som den framställs i Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv? Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ”andra” parten i konflikten. Detta gäller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan även de artiklar skrivna av journalister. Ofta talar man i debattartiklarna om ”dem” eller ”de” och syftar på samebyn eller svenska staten medan man i journalistiska texter snarare låter ”övriga” näringar komma till tals. Här skapas därför två aktörer, samebyn och staten, som genom sin osynlighet i debatten förstås som odiskutabla sanningar, två auktoritärer svåra för den enskilda människan att konkurrera med. Det samebyn eller svenska staten bestämmer är det som råder och det är ifrågasättandet av dessa bestämmelser som har sitt forum i Västerbottens Kuriren och Västerbottens folkblad. Det finns dock undantagsfall. Rennäringsdebatten skiljer sig från övriga två i den bemärkelsen att den i vissa fall talar till en rikstäckande publik. Med detta skapas också en annan bild av den samiska befolkningen. Denna som renägande. Dessa artiklar är enbart journalistiska och väger tyngre än de debattartiklar som ifrågasätter fenomenet. Man skulle således kunna påstå att bilden över ”samebyn” i artiklar som riktar sig till en bredare publik än de inom länet antar rennäringslagens och sametingets definition av samer, alltså renägande inom samebyn. Detta kan även återknytas inom etnicitetsteorin. Denna bild innehåller den samiska befolkningen som hotad av markägare, och att dessa markägare alla är ickesamer. Vad det gäller debatten kring identitet skulle man, genom att titta på vilka artiklar som publicerats, kunna säga att debatten kring identiteten i första hand rör sig på individnivå där man som debattör pekar på statens bristande hantering av frågan och samebyns illvilja att erkänna andra än de inom samebyn samer. Dock kan man även här se en skillnad i de artiklar skrivna av individer inom samebyn då kritiken här i första hand riktas mot staten men i den bemärkelsen att staten missunnar rennäringen och därför nervärderar samerna som folk. Debatten gällande identiteten kan därför sägas att den förs på två olika plan. Dock kan man se ett mönster hos både de inom och de utom samebyn; oavsett vem man är som skriver har man redan klart för sig hur man identifierar sin etnicitet. Klarhet i vilka som i praktiken kan tillskriva sig benämningen same är dock genom dessa artiklar svårt att se, vad som dock blir tydligt är att Sametinslagen som säger ”den som upplever sig same” verkar gälla i stort. Man skulle kunna påstå att det genom detta skapats två typer av samisk etnicitet. Den ena där man menar att rennäringen är det viktigaste signumet för en samisk befolkning och den andra som menar att rennäringen bara är en del och att man istället för att se till släktskap. Genom att studera produktionsförhållandet för dessa artiklar kan man även utläsa en specifik målgrupp för tidningen. Då man genom språket begränsat tidningen till svensktalande skulle man kunna påstå att Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad inte i första hand riktar sig till samebyn, utan till dem i västerbotten som står utanför samebyn. I denna bemärkelse blir tidningen ytterligare ett forum för åsikter som rör samebyn eller de renägande samerna då detta är de tidningar som människor med denna typ av åsikt har möjlighet att uttrycka sig. Att intresset från samebyns sida att delta i och uttrycka sig i debatten är svalt skulle också kunna tolkas som att samebyn, med sina egna medier på samiska, finner sitt forum för diskussion där. När det gäller identitetsdebatten kan man tydligt se hur de övriga två kategorierna i konflikten speglar debatten kring identitet. Om man inom rennäringen tagit ett beslut som gynnar samebyn skapar det debattartiklar som rör identiteten. / Vapstenskonflikten

My study concerns the social recruitment of infantry soldiers in the Swedish standing army ( indelta armén). The 19th century Swedish army was composed of three parts : hired troops , the conscripts and above all the ”indelta armén”. Indelta armén was unique in the world because of its organizational form. It consisted of infantry soldiers, naval men and cavalry soldiers, which were supported by the landowning farmers. Normally two farmers had the responsibility to find an infantry soldier, to pay him an annual wage and to give him a small-crofters holding; at least this was intended when the system was first organized in the 1680s. The famous author Vilhelm Moberg has written a well-known novel ”Raskens” about one of these soldiers portraying also the whole system as well as the surrounding peasant society. All of the 20000 concerned soldiers lived in the Swedish countryside among the rest of the population. They all got special names,( for example meaning Quick, Prompt, Faithful) still existing as family names of Sweden today. The study concentrates on the question of the social importance of this system in a period of rapid transformation of Swedish society, i.e the end of the 19th century. The most important questions dealt with are: the ones concerning social and geographical recruitment of soldiers (i.e. those ôf the indelta armén), the means of support and education given to these soldiers in special army training schools. One part of the book concerns social mobility among ex-soldiers and a minor study treats their family structure. / <p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1986</p> / digitalisering@umu

Det råder koncensus bland klimatforskare världen över att en omställning från fossila bränslen till mer klimatneutrala alternativ måste ske i energiproduktionen om det ska gå att hejda den globala uppvärmningen. Ett alternativ för att lyckas med detta är att producera energin från förnybara energikällor som vind och solkraft. Detta är också något som utnyttjas i allt högre grad runt om i världen, men problem uppstår dock när en stor del av en regions andel av energiproduktionen kommer från dessa källor. Det skapas en prisvolatilitet på marknaden, med priser som varierar lika mycket som vindstyrkan eller solinstrålningen. Ibland sjunker priserna så lågt att det är svårt att nå en lönsamhet för kraftverken. För att komma till bukt med denna obalans på energimarknaden kommer det att behöva byggas ett energilagringssystem som lagrar energin de förnybara källorna producerar. Ett alternativ för att lagra energi är att utvinna vätgas genom elektrolys när priserna på elmarknaden är låga för att sälja detta till olika aktörer. Tanken är att prisdalar ska jämnas ut om en överproduktion av el motverkas av en ökande elförbrukning genom vätgasframställning. På samma sätt jämnas pristopparna ut genom att upphöra med denna framställning när elproduktionen minskar. De aktörer som kan tänkas använda den producerade vätgasen kan vara allt från förbrukare inom industrin, vätgasbilar i transportsektorn, stationära bränsleceller för reservkraftverk, omvandling av koldioxid till biogas med hjälp av vätgas och konvertering av oljeeldade värmepannor. Vätgas är en skrymmande gas vid normalt tryck och temperatur, varför lagring måste ske i högt tryck eller i vätskefas. Detta göra att lagring och transport är två av de kostsammaste aspekterna i vätgashanteringen. Elpriset är också en stor kostnadsdrivare när vätgas framställs genom elektrolys. Dock kan en del av kostnaden för inköp av elenergi till en sådan här elektrolysanläggning undvikas om den placeras inom ett så kallat icke konscessionspliktigt nät, där ingen överföringsavgift behöver betalas. Exempel på sådana områden är vindkraftsparken på berget Uljabuouda utanför Arjeplog och fjärrvärmeverket på Hedensbyn i Skellefteå. Det huvudsakliga syftet med denna rapport har varit att undersöka om det är ekonomiskt försvarbart att lagra energi i form av vätgas genom elektrolysframställning. För att undersöka detta valdes att placera två tänkta elektrolysörer på Uljabuouda och Hedensbyn tillsammans med en jämförelseanläggning i Arjeplogs samhälle. Dessutom valdes två olika storlekar på elektrolysörerna, en som producerar 150 Nm3 vätgas i timmen, kallad C150, och en annan som producerar 300 Nm3, kallad C300. Förutom det huvudsakliga syftet har rapporten undersökt vilket snittpris på el det varit under de senaste fyra åren. Det presenteras också några beräkningar för olika marknadsaktörers möjligheter att använda vätgas. Undersökningens resultat Lönsamheten för elektrolysören styrs i första hand av om all vätgas som produceras kan säljas, givet att anläggningen placeras inom icke koncessionspliktigt nät. Placeras den utanför sagda område är lönsamheten betydligt sämre. Placering av elektrolysören på Hedensbyn ger lite bättre ekonomiskt resultat och kortare återbetalningstid i jämförelse med en placering på Uljabuouda. Det här beror till största del på de stordriftsfördelar som antas erhållas i anslutning till ett bemannat fjärrvärmeverk. Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 150 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 300 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år Det är osäkert om det går få tillstånd att bygga en elektrolysör på Uljabuouda. Detta gör att det kanske inte ens är lönt att överväga byggnation av en elektrolysör på detta ställe. De senaste fyra åren har snittpriset på el har varit 274 kr/MWh. Vid ett så lågt elpris kan vindkraftverk få problem med lönsamhet för sin elproduktion. Marknadsundersökningen visar att marknaden för vätgas i Västerbotten och Norrbotten inte är speciellt stor i nuläget. Den kan dock komma att växa. Biltestverksamheten i Arjeplog kan inom en snar framtid förbruka en väsentlig del av det som en elektrolysör i storlek C150 producerar. Fjärrvärmeverket på Hedensbyn är också en möjlig förbrukare av vätgas i sina uppstartsbrännare. / There is a consensus amongst climate scientists around the world that a shift from fossil fuels to more climate-neutral alternatives must take place in the energy production in order to cope with global warming. One way to succeed with this is to produce energy from renewable sources such as wind and solar power. This is also something that is increasingly being utilized around the world, but problems arise when a large part of a region's share of energy production comes from these sources. There can be price volatility in the market, with prices that vary as much as wind or solar radiation. Sometimes prices drop so low that it is difficult to achieve profitability for power plants. In order to overcome this imbalance in the energy market, an energy storage system will need to be built that stores the energy the renewable sources produce. An alternative to storing energy is to extract hydrogen through electrolysis when prices in the electricity market are low to sell this to different players. The idea is that price valleys will be leveled out if an overproduction of electricity is counteracted by increasing electricity consumption through hydrogen production. Similarly, pricing peaks are leveled by ending this production when power generation decreases. The operators who may use the hydrogen produced may range from industrial users, hydrogen vehicles in the transport sector, stationary fuel cells for reserve power plants, conversion of carbon dioxide to biogas by hydrogen and conversion of oil-fired boilers. Hydrogen is a bulky gas at normal pressure and temperature, so storage must take place in high pressure or in liquid phase. This means that storage and transportation are two of the most expensive aspects of hydropower management. Electricity price is also a major cost driver when hydrogen is produced by electrolysis. However, part of the cost of purchasing electricity for such an electrolysis plant can be avoided if it is placed within a so-called non-licensed network, where no transfer fee is required. Examples of such areas are the wind farm on the Uljabuouda mountain outside Arjeplog and the district heating plant at Hedensbyn in Skellefteå. The main purpose of this report has been to investigate whether it is economically justifiable to store energy in the form of hydrogen through electrolysis production. To investigate this, it was decided to place two thought electrolysers on Uljabuouda and Hedensbyn together with a comparison facility in Arjeplog's society. In addition, two different sizes were selected on the electrolysis tubes, one that produces 150 Nm3 hydrogen per hour, called C150, and another that produces 300 Nm3, called the C300. In addition to the main purpose, the report has examined the average price of electricity for the last four years. It also presents some estimates for the potential of various market participants to use hydrogen. Survey results: The profitability of the electrolyzer is primarily governed by the fact that all hydrogen produced can be sold, given that the plant is placed within non-concessionary networks. Placed outside the stated area, profitability is significantly reduced. Placement of the electrolyzer on Hedensbyn gives a little better financial performance and a shorter payback time compared to a location on Uljabuouda. This is largely due to the economies of scale assumed to be obtained in connection with a manned district heating plant. The payback time in figures for an electrolyzer that produces 150 Nm3/h, with a running time of 4000 h/year and a sales price of 90 kr/kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år The payback time in figures for an electrolyzer producing 300 Nm3 / h, with a running time of 4000 h / year and a sales price of 90 kr / kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år It is uncertain whether permission is being given to build an electrolyzer on Uljabuouda. This may make the construction of an electrolytic tube there not even worth to consider. In the past four years, the average electricity price has been 274 kr / MWh. This is a low electricity price due to overproduction of electricity. At such a low electricity price, wind turbines can have problems with profitability for their production. The market survey shows that the market for hydrogen in Västerbotten and Norrbotten is not particularly high at present. However, it may grow. The car test business in Arjeplog can in the near future consume an essential part of what an electrolytic tube in size C150 produces. The district heating plant at Hedensbyn is also a potential hydrogen source in its boot burner.

The objective of this bachelor thesis is on Åsele and Lycksele church towns and early settlements in northern Sweden with the purpose of finding out if the archaeological source material shows the same or different results as the historical source material regarding when they were established, what sort of buildings and activities they had and if the proximity to the Sami people had any effect on the settlers. This is done by doing a comparative analysis between Åsele and Lycksele church towns through the excavated source material from archaeological surveys and their related reports.

Med avstamp i dagens medielandskap och med tanke på att dagstidningar dragit ned på journalister och särskilt journalister på lokalredaktioner de senaste tio till femton åren, så har syftet med den här uppsatsen varit att studera hur de kvarvarande lokalredaktörerna i Västerbottens inland ser på sin roll, vad som driver dem samt vilka utmaningar och möjligheter de har i sitt arbetsliv på daglig basis. Kvalitativa intervjuer gjordes med alla sju lokalredaktörer som just nu arbetar i Västerbottens inland och sedan analyserades deras uttalanden genom teorier kopplade till lokala medier och demokrati, ett medielandskap i förändring samt yrkesroll och identitet. Studien visar att lokalredaktörsrollen är komplex med flera motsägelser. Deras ideal och ambitioner hamnar i konflikt med deras faktiska arbetssituation. Medan de drivs av starka demokratiska ideal i sitt arbete, så känner de att de inte har tillräckligt med tid för att göra grävande journalistik eftersom mycket av deras tid går åt att bevaka minst två kommuner var. De uttrycker också att den kommun där de inte bor inte får lika mycket bevakning som de skulle vilja och att den blir något bortglömd, hamnar i medieskugga. Flera av lokalredaktörerna är välkända på den plats de bor och jobbar och vissa människor känner en stark koppling till tidningen på grund av dem. Många av dem har också svårt att gå ur sin roll när de är lediga. Samtidigt så uttrycker lokalredaktörerna att de inte har samma kontakt med läsarna som tidigare. De är nära, men samtidigt distanserade från sina läsare. / Based on the current situation in the media and the fact that newspapers have cut down on journalists over the last ten to fifteen years, especially those located in small, remote areas, the main purpose of this thesis was to study how all the remaining local editors in rural Västerbotten think of their role and what their driving forces are as well as what challenges and opportunities they face in their everyday work life. Qualitative interviews were conducted with all the seven local editors who currently work in rural Västerbotten and then analyzed through theories of local journalism and democracy, a media landscape in constant change, journalistic profession and identity. The results showed that their role is complex and has plenty of contradictions. Their driving forces and ambitions conflict with their work situation. While they are driven by high democratic standards in their work, they feel that they don’t have enough time for investigative journalism as a lot of their time goes to reporting from at least two municipalities each. They also express that the one municipality where they don’t live doesn’t get as much coverage as they would like and is somewhat forgotten. A lot of them are well known in the place where they live and work and some people feel a close connection to the newspaper because of them. Many of them also have difficulties stepping out of their role in their spare time. At the same time, they express that they don’t have the same contact with readers like they used to. They are close but at the same time distanced from their readers.

The purpose of this study is to investigate how opinion-forming journalists in Västerbotten experience threats and hate and if these things vary depending on if the affected journalist is a woman or a man. This study also aims to examine how these threats and the hate affect the opinion-forming journalists in both an emotional and a professional way. To strengthen the analysis this study is based on four theoretical frameworks. Strömbäcks theories support analyzes about self-censorship and the opinion-forming journalists' importance for democracy. Butler's theories about hate-speech describe how hate-speech can be expressed and affect the receiver. Lazarus and Folkman contribute with a psychological perspective with coping strategies, how they cope with the threats and hate. The theories from Hanitzsch presents various perspectives about the journalistic cultures and supports analysis connected to the journalistic role. The method used to gather the material was qualitative interviews with six opinion-forming journalists in Västerbotten. For the analysis meaning condensation was used. The result presents a total of ten themes, sorted in three chapters based on the issues. The result and analysis indicates that threats and hate is common for opinion-forming journalists in Västerbotten to be exposed by. At the same time, a majority of the participating opinion-forming journalists state that they feel spared. Furthermore, it is very common for the opinion-forming journalist who receives threats or hate to be affected emotionally, mainly with negative emotions such as fear, sadness and discomfort. The biggest professional effect that threats and hate can lead to is self-censorship. Finally, this study can show that there are differences in threats and hate between female and male opinion-forming journalists in Västerbotten. The biggest difference is that women receive more threats and hatred based on sexism and containing sexual allusions.

In sparsely populated municipalities, there is a large increase of elderly people in relation to people of working age. This will entail a great need for housing for the elderly, and at the same time resources for the care of the elderly. The aim for this study is to examine how older people within Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality perceive their current housing and other forms of housing for the future, and also to analyze how the housing demand is met now or in the plans for future development within the municipalities. Interviews have been conducted with both elderly but also with people who work with housing issues within the municipalities. There are incentives that the demand of shared housing will increase. The elderly feel a lack of meeting places and they prefer shared forms of housing over regular apartments. The municipalities have different challenges and different housing supply and therefore they have different approaches and plans to cope with the future housing demand for elderly.

Objective: Researches which studied the relation of dietary greenhouse gas emissions with health outcomes are few, inconsistent and most of them are modelling studies which have not investigated empiric dietary emission patterns. In this study, we employ a posteriori data dimension reduction method, treelet transform, to identify dietary and diet related emission patterns concurrently. We aim to evaluate if these patterns are correlated, if they areassociated with diabetes and if emission patterns can be used as a proxy for dietary patterns for assessment of association with diabetes. Design: Food items from dietary questionnaire were aggregated to 34 food groups. GHGE was estimated by linking food intakes with life cycle assessment data on emission. Dietary and emission patterns were identified by employing treelet transform on food intake and corresponding greenhouse gas emission data. Multivariate logistic regression was performed to investigate associations between quintiles of dietary patterns and diabetes. Adjusted mean values of emission estimates were obtained for the identified dietary patterns. Adjusted proportions of diabetes across quintiles of emission patterns were computed. Setting: Västerbotten Intervention Program Subjects: women (n 38,118); men (n 36,042) between the age of 35 and 65 years Results: Four dietary and four corresponding emission patterns in women, five dietary and five corresponding emission patterns in men were identified. Moderate to strong correlations were observed between dietary and corresponding emission patterns. Prudent dietary pattern (PP) in women was inversely associated with dysglycemia [ORQ5 vs. Q1 = 0.82 (95% CI 0.69—0.97, Ptrend =0.003)]. PP in women was also inversely associated with diabetes [ORQ5 vs.Q1 = 0.37 (95% CI 0.17—0.78, Ptrend = 0.002)]. However, adherence to this dietary pattern was associated with higher dietary emission. Finally, none of the corresponding emission patterns, were associated with adjusted proportions of either dysglycemia or diabetes. Conclusion: Treelet transform produces correlated dietary and emission patterns which are sparse and easily interpretable. However, some differences in loading structures between dietary and emission patterns result in different conclusion regarding the association with diabetes, rendering the usage of emission patterns as proxies of dietary patterns inappropriate. Results from our study also show that healthy dietary patterns do not necessarily reduce greenhouse gas emission.