<p>The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department.</p><p>A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.</p><p>The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time.</p><p>The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.</p>

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department. A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information. The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time. The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.

Bakgrund: Smärta är en individuell psykologisk och emotionell reaktion där funktionen är att varna för skada. Långvarig smärta är en smärta som varar i mer än 12 veckor som drabbar 40–50 procent av Sveriges befolkning.  Den vanligaste lokalisationen för smärtan är ländryggen och det är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Orsaken till ländryggssmärta kan vara både fysiologisk och psykologisk, men det är oklart till varför det uppstår en långvarig smärta. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med långvarig ländryggssmärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tre databaser användes, CINAHL Complete, Pubmed och Medline och dataanalysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subtema påfanns under dataanalysen. Första huvudtemat var: Påverkan på vardagen med subteman: Förändringar i vardagen, Familjeroll, Kultur och religion och Acceptans. Andra temat var: Psykisk ohälsa och försämrad sömnkvalitet med subteman: Psykisk påverkan och Sömnsvårighet samt sista temat: Egenvård. Diskussion: Diskussionen är indelad i en metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller en reflektion kring den valda metodens styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen innehåller en diskussion om litteraturöversiktens resultat med Katie Erikssons teori som teoretisk utgångspunkt. / Background: Pain is an individual psychological and emotional reaction where the function is to warn of injury. Chronic pain is a pain that lasts for more than 12 weeks, that affects 40–50 percent of the population of Sweden. The most common location for the pain is the lumbar spine and is one of the biggest public health problems in the world. The cause of low back pain is both physiological and psychological, but it is unclear why chronic pain occurs. Aim: The purpose was to describe the patient’s experience of living with chronic low back pain. Method: A litterature review was made based on ten qualitative scientific articles. Three databeases were used, CINAHL Complete, Pubmed and Medline. The data analysis was done according to Friberg´s analysismodel. Results: Three main themes and associated subthemes were found during the data analysis of the result, containing subthemes. The first maintheme was: Impact on everyday life with subthemes: Changes in everyday life, Family role, Culture and religion and Acceptance. The second theme was: Mental illness and insomnia with subthemes: Psychological impact and Sleep deprivation, and the last theme was: Self-care. Discussion: The discussion is divided into a method-discussion and result discussion. The method discussion contains a reflection on the strengths and weaknesses of the chosen method. The result discussion includes a discussion of the results of the literature review with Katie Eriksson´s theory as a theoretical starting point.

Bakgrund: För att bli sjuksköterska krävs en treårig utbildning på högskola med patientmöten som sjuksköterskestudent. Sjuksköterskestudenter har enligt forskning visat oro kring sin kompetens i vårdandet samt en ökad känslighet i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskestudenter har genom utbildningen fått teoretisk kompetens som behöver kompletteras med reell kompetens genom utövning under verksamhets integrerat lärande. Den reella kompetensen kan ses som prövande för sjuksköterskestudenterna i patientmötet. Syfte: Är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) grundad i tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre Teman med sex tillhörande Subteman. Temana i resultatet är Upplevelser av delaktighet med Subtema Samspel och Att vara betydelsefull. Temat Trygghet har Subtema Att bli bekräftad och Tillit. Det sista temat är Upplevelser av lidande med Subtema Brist på förtroende samt Upplevelser av osäkerhet. Dessa resultat visar varierade upplevelser som visar både goda och kritiska attityder och synsätt ifrån patientens håll. Slutsats: Patienterna upplevde delvis positiva upplevelser men de beskrev även att de upplevde en ogynnsam vård på grund av bland annat brist på kunskap och färdighet i vården av sjuksköterskestudenter. / Background: To become a nurse a three-year education at a university with patient meetings as a nursing student is required. Based on studies, nursing students have shown concern about their competence in care and are more sensitive compared to professional nurses. Through the education, nursing students have acquired theoretical competence that needs to be supplemented with real competence through practice during work-integrated learning. The real competence can be seen as testing for the nursing students in the patient meeting. Aim: Describe patients’ experiences while being nursed by students. Method: A descriptive systematic literature study based on Evans (2002) based on ten scientific articles of a qualitative approach. Results: The result is summarized in three Themes each associated with six Subthemes. Those Themes Are Experiences of Participation with Subthemes’ Experiences of interaction and the Experiences of being significant. Theme two are Experiences of security have Subtheme Experiences of being confirmed and Experiences of trust. The last theme is an Experience of suffering with a Subtheme Experience of lack of trust and Experiences of uncertainty. The result shows varying experiences that signifies both good and critical attitude and perspective from the patient’s side. Conclusion: The patients’ experiences were partly satisfactory, they also expressed experiencing unfavorable caretaking, which is the result of the nurse students’ lacking knowledge and skill.

Bakgrund  En stomi är en konstgjord öppning från tarmen till buken ämnad för avledning av avföring eller urin. År 2015 fanns det 43 000 personer med stomi i Sverige. Ileo- och kolostomi är tarmstomier där vanliga orsaker är kroniska sjukdomar som cancer, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Stomin behöver pre- och postoperativ vård samt daglig skötsel med rengöring och byte av stomibandage för att minska risken för komplikationer. Läckage, hudirritation och ischemi är vanligast förekommande medan prolaps och parastomalt bråck är av allvarligare grad.  Syfte  Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar skrivna mellan år 2013 och 2023. Tio artiklar med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes med sökord i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med bedömningsunderlaget från Sophiahemmet högskola och en integrerad dataanalys i tre steg användes.  Resultat  I resultatet identifierades fyra huvudkategorier livskvalitet hos personer med stomi, synen på en förändrad kropp, betydelsen av närstående och mötet med hälso- och sjukvården. Det tydliggjordes att stomin påverkade personers mående samt faktorer som ålder, kön och livsstil bidrog. Acceptans var en förutsättning för god livskvalitet. Hälso- och sjukvårdens bemötande påverkade det psykiska måendet och angelägenheten att söka vård. Socialt stöd var av betydelse för en god upplevelse av sin stomi. Det var vanligt att sköta sin egenvård tiden efter stomioperation, dock sjönk egenförmågan ju längre tiden gick.  Slutsats  Livet med stomi påverkade personens psykiska mående och upplevelse av sitt sociala liv. Oro för en förändrad kropp, komplikationer och nya relationer orsakade ångest och depressiva symtom. Närstående kunde upplevas som betydelsefulla och avgörande för välmående och livskvaliteten samtidigt som personer upplevde sig som en börda för närstående. Upplevelsen av möten inom hälso- och sjukvården varierande med övervägande för okunskap och bristande bemötande. / Background  A stoma is a surgical opening from the intestine to the abdomen intended for the elimination of feces or urine. In 2015, there were 43,000 people with a stoma in Sweden. Common reasons for intestinal ostomies are chronic diseases such as cancer, ulcerative colitis, and Crohn's disease. To reduce the risk of complications, the stoma needs pre-and post-operative care as well as daily care with cleaning and changing the stoma bandage. The most common complications are leakage, skin irritation, and ischemia while prolapse and parastomal hernia are more severe complications.  Aim  The aim of this study was to describe people's experiences of living with a stoma.  Method  The chosen method was a non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles. The articles were quantitative and qualitative studies written between 2013 and 2023. Keywords were used in the databases PubMed and CINAHL for article searches. The literature review was carried out using the assessment criteria from Sophiahemmet University. Lastly, to compile the result an integrated data analysis was used.  Results  The results identified four main categories of quality of life in people with a stoma, the perception of a changed body, the importance of relatives, and the meeting with healthcare. The literature review showed that the stoma affected people's well-being and age, gender, and lifestyle decided the outcome. A good quality of life was predicted on acceptance. The well-being was affected by how the healthcare treated a person, which also led to difficulties in seeking care. Social support tended to be important for a good experience with the person’s stoma. Self-care was common after surgery, but as time went on the self-efficacy level decreased.  Conclusions  Life with a stoma affected the person's psychological well-being and experience of their social life. Concerns about a changed body and relations as well as complications caused anxiety and depressive symptoms. Relatives could be experienced as significant and decisive for well-being and quality of life, while people experienced themselves as a burden for close relatives. The experience in health care varied with consideration for ignorance and lack of treatment.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global sjukdom där patienten är i behov av egenvård som ett komplement till konventionell behandling. Hur patienten engagerar sig i egenvård är relaterat till livssituationen, men även den fysiska samt psykiska förmåga. Patienters erfarenheter av egenvård behöver beaktas för ett kunna ge effektivt stöd för deras sjukdom samt egenvård.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patientens erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 14 artiklar, där en tematisk analys användes för att analysera data. Resultat: Två teman med två respektive subteman presenterades i resultatet. Det första temat är "Att övervinna utmaningarna som medföljer hjärtsvikten” som har subteman “Navigera känslomässiga utmaningar och acceptera förändring” och ”Förändrad förmåga”. Det andra temat som presenterades är “Att upprätthålla egenvård” som har subteman “Behov av stöd” och “Behov av kunskap och information”.  Slutsats: Egenvård är viktigt för att hantera hjärtsvikt, men erfarenheterna varierar och påverkar hälsa och livskvalitet. Stöd från vårdgivare, familjemedlemmar samt relevant information är nyckeln till att uppnå förtroende till sina förmågor och därmed uppnå självständighet i sin egenvård. / Background: Heart failure is a global disease that necessitates self-care management. How patients engage in self-care is related to their life situation, but also their physical and mental abilities. Patients experience of self-care needs to be taken into account for effective support in their illness and self-care.  Aim: The aim of this study was to explore patients experience of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach based on 14 articles, where a thematic analysis was used to analyze the data. Results: The study identified two themes with two sub-themes each. The first theme was “Overcoming the challenges that come with heart-failure” which has the sub-theme “Navigating emotional challenges and accepting change” and “Changed ability”. The second theme was "To maintain self-care" which has the sub-themes "The need of support" and "The need of knowledge and information". Conclusions: Self-care is essential in heart failure management, but experiences vary and affect health and quality of life. Support from healthcare providers and family members, and relevant information and resources are key to achieving confidence in their abilities and therefore independence in self-care management.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.