En viktig del av behandlingen vid hjärtinsufficiens är att patienten själv utför egenvård i syfte att förebygga komplikationer samt reducera redan befintliga symtom. Egenvården innefattar ofta förändringar av livsstilen. Exempel på dessa förändringar är salt- och vätskerestriktion, daglig vikt samt lämplig motion efter förmåga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av egenvård vid hjärtinsufficiens. Metod: I studien sammanställdes och analyserat åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar genomfördes huvudsakligen i databaserna CINAHL, Medline, Pubmed, Scopus och Web of Science. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och totalt åtta subteman. Övergripande teman var egenvård – hälsobefrämjande och välgörande samt egenvård – ett nödvändigt ont. Slutsats: Upplevelsen av egenvård präglas ofta av stöd eller brist på stöd från sjukvård och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur patienter kan uppleva egenvården för att på bästa sätt kunna vägleda dessa patienter till en så väl fungerande vardag som möjligt.

Bakgrund. Osteoporos är en kronisk sjukdom som gör skelettet skört vilket kan leda till frakturer vid lågenergivåld. Det drabbar omkring hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige. Osteoporos orsakar både fysisk, psykisk och psykosocial påverkan i det dagliga livet. Syfte. Att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos. Metod. Denna kvalitativa litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar utvalda från databaser med publikationer inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades kritiskt med hjälp av SBUs granskningsmall för studier utförda på patientupplevelser. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys där materialet bearbetades, jämfördes och kategoriserades. Resultat. Materialet resulterade i två huvudkategorier: 1) Att uppleva en hotad självständighet och 2) Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos. Underkategorierna var: 1) Att uppleva bristande stöd, 2) Att uppleva begränsningar i det dagliga livet, 3) Att uppleva skam och förnekelse, 4) Att känna stöd 5) Att lära sig leva med osteoporos och 6) Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet. Konklusion. Erfarenheter av osteoporos kunde resultera i att patienters självständighet hotades. Omvårdnad i form av personcenterad vård kan motverka den hotade självständigheten.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges. Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt. Behovet av information var individuellt och patienterna kom inte alltid ihåg informationen de fick. Rädsla och ångest förekom ofta vid bröstsmärta. Patienter med oförklarad bröstsmärta använde fler ord vid beskrivningen av bröstsmärtan än patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Patienter med oförklarad bröstsmärta sökte vård upprepande gånger då de inte fick kontroll över sin bröstsmärta. Slutsatsen blev att patienterna upplevde bröstsmärta och dess omvårdnad individuellt därmed är det viktigt att som sjuksköterska bemöta patienters behov individuellt då de ofta upplevde rädsla och ångest i samband med bröstsmärta.

Introduktion: Vårdmiljön är i den kontext där patienten vistas, vårdas och ska finna återhämtning i. Därför bör utformningen av vårdmiljön inkludera patientens behov och önskemål. Syftet: var att belysa aspekter som patienterna upplever har betydelse för deras välbefinnande i vårdmiljön på vårdavdelning. Metod: Litteraturstudien utgick ifrån Polit och Becks (2017) niostegsmodell med datainsamling från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier vilket resulterade i tolv artiklar som presenterades i fyra olika teman. Resultat: Fyra teman identifierades; önskan om valbar samvaro, önskan om visuella intryck, önskan om hemlik miljö samt önskan om plats för anhöriga. Slutsats: Att inkludera patienten i utformandet av vårdavdelningar och ta dennes önskemål i beaktning är en förutsättning för att utforma en god vårdmiljö. Vid utformandet bör både sociala och avskilda platser finnas tillgängliga för att tillgodose patientens behov. Element som ger igenkänning och en möjlighet att skingra tankarna för ett slag värdesätts och skapar en mer gynnsam helhetsupplevelse av sjukhusvistelsen.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården. Patienters positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal var faktorer som att exempelvis bli sedd ur ett helhetsperspektiv, bli lyssnad till, få beskriva sin smärta och att göras delaktig i sin vård i samarbete med vårdpersonal. Slutsatsen blev att när patienten inte fick ett korrekt bemötande ledde det till upplevelser som påverkade dennes livsvärld och därmed självbilden som på sikt skulle kunna skada dennes identitet. Positiva aspekter av ett bemötande var när patienter kände sig bekräftade i sin smärta och i sitt lidande när de blev sedda ur ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Studier visar att trycksår är ett stort problem eftersom det påverkar patienterna då det innebär ett lidande och dessutom kostar det samhället mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksår med avseende på trycksårets uppkomst, hur det dagliga livet påverkas samt deras syn på hur trycksåret skulle kunna ha förebyggts. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta informanter med trycksårskategori 2-4 valdes ut genom ett bekvämlighetsurval på ett universitetssjukhus i mellansverige under hösten 2013. Resultat: Den främsta orsaken till att trycksår hade uppstått berodde enligt informanterna främst på inaktivitet. Trycksår påverkar de flesta informanternas dagliga liv avsevärt. Att leva med ett trycksår innebär ett stort lidande då det begränsar det sociala livet. Smärta visade sig vara besvärande och gjorde informanter inaktiv, orolig och gav störd sömn. Flertalet informanter förklarade att de inte hade fått någon information om riskfaktorer, förebyggande och åtgärder gällande trycksår eller varför det uppstår. Få informanter hade kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder och för de som hade kunskap var den otillräcklig. Informanterna syn på hur personalen hade kunnat göra för att förebygga trycksårets uppkomst skiljde sig. Slutsats: Att leva med ett trycksår innebär ett stort lidande hos patienten. Det begränsar det sociala livet och är tidskrävande. Kunskapen hos patienterna gällande trycksårsförebyggande åtgärder var bristfällig och de hade inte fått information om förebyggande åtgärder. För att minska prevalensen av trycksår krävs det att sjukvårdspersonalen involverar patienten mer i det preventiva arbetet mot trycksår.

Bakgrund:Humor är socialt konstruerat och ett individuellt fenomen. Det har både psykisk och fysisk inverkan på människan. Humor är ett medel för kommunikation mellan individer, och bör användas med stort hänsynstagande för människors olika bakgrund. Målet inom omvårdnad är att främja hälsa och förebygga sjukdom, användningen av humor kan vara ett medel för att uppnå detta inom vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av humorns betydelse och användning i vården. Metod:Litteraturstudien har genomförts med inspiration av "innehållsanalys". Med hjälp av denna metod granskades nio kvalitativa artiklar. Resultat:Genomgång och analys av funnen litteratur mynnade ut i sex teman; humor avdramatiserar, humor distraherar, humor som hanteringsstrategi, humor förstärker relationer, humor kan främja gemenskap och humor kan såra. Varje tema har behandlats utifrån både patient- och sjuksköterskeperspektiv så långt det varit möjligt. Konklusion: Humor kan användas för att förstärka mänskliga relationer. Det bidrar till en god stämning och öppnar lättare upp för samspel mellan människor. Hur det används på rätt sätt är svårt att beskriva, då det är synnerligen individuellt. Det enda restriktioner vi funnit är att det inte passar i alla situationer och att det inte kan riktas till vilken person som helst.

No description available.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang).  Den valda referensramen var Katie Erikssons’s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett problem för patienters förmåga till återhämtning. Smärta är en subjektiv upplevd känsla som kan ha olika ursprung: nociceptiv, neurogen, psykogen och idiopatisk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En metasyntesinspirerad kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys av 11 artiklar. Artikelsökning gjordes i medicinska databaser och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall, samtliga artiklar höll hög kvalitet. Resultat: Smärta är en subjektiv känsla som upplevs olika av olika individer, endast en patient kan veta vad den känner. Tre kategorier skapades utifrån nio underkategorier. En del patienter upplevde en känsla av att bli försvagad men det framgick också att smärtan var möjlig att hantera. Smärtan kunde ge upphov till en känsla av osäkerhet hos patienterna. Konklusion: Samband kan finnas mellan mängden upplevd smärta och åsikterna av given vård. Författarna kunde se att patienter som upplevde svår smärta i större utsträckning var missnöjda med vården de fick.