Bakgrund: Regional anestesi blir allt vanligare i västvärlden och det anses även enligt flera studier vara säkrare och mer kostnadseffektivt än generell anestesi. Patienterna som genomgår kirurgi i regional anestesi upplever däremot ofta oro och ångest under operationen. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse, med fokus på Jean Watsons omvårdnadsteori för mänsklig omsorg, av att genomgå kirurgi i regional anestesi. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats där de 16 utvalda artiklarnas resultat sammanvägdes med innehållsanalys enligt Evans metod. Resultat: Två teman framkom i studien, helande miljö och transpersonell omsorg samt fem underteman, kroppen under regional anestesi, distraktioner, främmande miljö, mötet mellan patient och vårdpersonal samt informationens betydelse. Patienterna upplevde att kroppen kändes främmande och de bedövade delarna av kroppen kändes annorlunda, som att de försvunnit från kroppen. Patienterna kände sig lugna, trygga och väl omhändertagna genom relationen med vårdpersonalen, samspelet gav möjlighet att känna sig delaktiga och det ökade känslan av säkerhet. Slutsats: Patienter upplever oro och ångest i samband med kirurgi i regional anestesi. Att ge patienten en individuell vård är den viktigaste åtgärden anestesisjuksköterskan kan vidta för att lindra ångest. Genom att utgå från Jean Watsons teori för mänsklig omsorg i det intraoperativa mötet med patienter kan anestesisjuksköterskor ge en god omvårdnad.

Bakgrund: Till distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår sårvård där åtagandet innefattar att lindra lidande hos patienten med bensår samt att främja sårläkning. Patienters välbefinnande påverkas negativt, skam, isolering och hopplöshet för att nämna några. Många patienter lever med konstant smärta orsakad av bensår och det är distriktssköterskans ansvar att hjälpa patienten, vilket gör att distriktssköterskan är i behov av att hålla sig a jour med kunskapsläget. Dessa anledningar gör det betydelsefullt att sammanställa forskningsläget gällande medicinsk honung som behandlingsmetod i samband med sårvård och även patienternas upplevelser. En översikt kan utgöra underlag för beslut om användning av medicinsk honung i den kliniska verksamheten men även vägleda vidare forskning. Syfte: Syftet med denna översikt är att belysa hur patienter upplever vid behandling av bensår med medicinsk honung. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att bilda en överblick över tidigare genomförda studier inom det berörda området. Resultat: I flertalet av studierna framkom det att patientens lidande beträffande smärtan minskade. Betydelsen av en holistisk syn på patienter med bensår är stor. Slutsats: Medicinsk honung kan möjligen vara ett alternativ till konventionella förband. Översiktens resultat visar dock att forskning är bristfällig vad det gäller patientperspektivet och att vidare forskning krävs.

<p>Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska.</p><p><em>Uppfattning av omvårdnad äroch <em>Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos</em></em></p>

Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska. Uppfattning av omvårdnad äroch Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman. Patienterna går igenom många kroppsliga symtom samt sociala, existentiella och emotionella svårigheter samt att deras syn på tid förändras. Dessa patienter är i stort behov av stöd från både vårdpersonal och närstående även om de samtidigt upplever att de måste lägga sitt liv i andras händer. Att möta andra i liknande situationer ger stöttning och inger hopp. Vårdpersonal bör vara lyhörd för de individuella upplevelserna och de erfarenheter som hjälper var och en att klara av sin väntan. Information upplevs olika av patienter och det är viktigt att individanpassa den. Patientens förutsättningar förändras under transplantationsprocessens olika faser och alla måste ses som unika individer. De ser sig som människor på en lista där de pendlar mellan hopp och förtvivlan och planerar både inför framtiden men också döden.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter. Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende). Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov.

Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefär 2,5 miljoner patientbesök per/år. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsättning, möten är rutinmässiga och utrymmet för individuellt anpassad vård är begränsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrån triage, för att försäkra att patienten med de mest brådskande behoven blir omhändertagen först. Efter triagen får de flesta patienterna vänta, ibland i flera timmar. Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient på akutmottagningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under väntetider. Den ovissa väntetiden, Kommunikation och Delaktighet, Att vara i en utsatt sits. Diskussion: Väntetiderna kan underlättas genom att personalen tittar till patienterna. Den upplevda väntetiden har betydelse för patienternas uppfattning av kvalitén på vården Slutsats: Att vara patient på akutmottagning upplevs inledningsvis, positivt, detta förändras under väntetiden, sjuksköterskorna upplevs arroganta och ointresserade. Förbättringar kan göras för att förbättra upplevelsen av att vara patient, bekvämare sängar mm, personal som tittar till patienterna. Nyckelord: Omvårdnad, patientcentrerad vård, patientupplevelse, väntetid, triage.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård ges när sjukdom inte längre är kan botas och är en helhets omhändertagande vård och betraktar individens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov. Syftet med den palliativa vården är att främja hälsa, lindra lidande samt att ge den bästa möjliga livskvalitet vid livets slutskede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelsen hos vuxna patienter med cancersjukdom som vårdas inom palliativ vård, samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databasen PubMed och via manuella sökningar. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie påvisade att en adekvat och snabb smärtlindring var viktig för patienterna. Patienterna betonade vikten av att vårdpersonalen hade förståelse för deras smärta och tyckte det var oempatiskt att vänta länge på smärtstillning. Det skapades en tillitsfull relation genom lyhördhet, förståelse av lidande. Patienterna fick en intuitiv känsla genom det icke-verbala kroppsspråket om hur vårdpersonalen var medlidande eller inte. Det var även viktigt att vårdpersonalen hade ett holistiskt synsätt där de utgår från patientens fysiska, psykiska och existentiella behov, det vill säga inte enbart till patientens sjukdom. Undervisning om en hälsosam livsstil med fokus på kost, fysisk aktivitet under den palliativa vårdtiden gav patienterna ökad livskvalitet samt stärkt självförtroende. Patienterna betonade att de upplevde trygghet när vårdpersonalen var tillgänglig och det fanns en kontinuitet inom vården. I resultatet framkom det att patienternas existentiella behov inte blev tillgodosett. Då dessa frågor inte togs upp på initiativ av vårdpersonalen. Slutsats:  Tillit skapas genom att lyssna på patientens känslor och tankar, för att skapa trygghet hos patienten bör sjuksköterskan vara engagerad och visa tillgänglighet. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar genom ett holistiskt synsätt för att patienten ska känna sig sedd. En god smärtlindring är avgörande för patientens livskvalité samt välbefinnande. Brister har visats hos vårdpersonalen gällande medlidande, empati samt smärtlindring, därför anser författarna att det eventuellt behövs mer utbildning inom smärtlindring och etik hos grundutbildade sjuksköterskor.

Background: The number of emergency services in Sweden has decreased since 2010, whereas the number of visits has remained the same. The staff has received less time for each patient. One of the main duties of the staff involves a caring encountering. The experience of the caring encounter is subjective and is owned by the patient. There are a number of aspects that can affect the experience of the caring encounter. Aim of the study: To study how patients experience the caring encounter from staff of emergency services. Method: A review of qualitative empirical research has been conducted to create an overview of previous research. Results: Five aspects affecting the caring encounter were identified. These were information, communication, psycho-physical needs, relations and behavior. The experience of receiving emergency care varies between individuals and different emergency services, both nationally and internationally. It is important that the healthcare staff are competent, provide adequate information, communicate well, provide a holistic care, establish relationships with the patients and behave professionally. Conclusion: The emergency room is a stressful situation for both staff and patients. Patients find themselves in an exposed environment. A number of expectations regarding the caring encounter were identified. In practice, not all expectations are met. This indicates that there is a need for improvement at both individual and structural levels. / Bakgrund: Antalet akutmottagningar i Sverige har sedan 2010 minskat samtidigt som antalet besök har varit detsamma. Personalen har fått mindre till varje patient. Vårdpersonalens arbete handlar till stor del om att bemöta patienter.  Upplevelsen av bemötandet är subjektiv och ägs av patienten. Det finns ett fler aspekter som kan påverka upplevelsen bemötandet. Syfte: Att studera hur patienter upplever bemötandet från personalen på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ empirisk forskning har genomförts, för att skapa en överblick av tidigare forskning. Resultat: Fem aspekter som påverkar bemötandet identifierades. De är information, kommunikation, psykofysiska behov, relationer och uppförande. Upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen varierar på både individnivå och mellan akutmottagningar, nationellt som internationellt. Det är viktigt att vårdpersonalen är kompetent, ger adekvat information, kommunicerar väl, ger en holistisk vård, etablerar relationer med patienterna samt uppför sig professionellt. Slutsats: Akutmottagningen är en stressfylld plats för både personal och patienter. Patienter befinner sig i en utsatt miljö. Ett flertal förväntningar rörande bemötandet identifierades. I praktiken möts inte alla förväntningar. Det tyder på att behovet av förbättringar föreligger både på en individuell samt strukturell nivå.

Bakgrund: Antalet patienter som lever med att fått en cancerdiagnos ökar med modern diagnostik och behandling. Detta leder till ökad belastning på vården. Under senare år har viss uppföljning av patientgruppen kommit att skötas av sjuksköterskor via telefon. Syfte: Att belysa cancerpatienters upplevelser av sjuksköterskeledd telefonuppföljning. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.. Resultaten från artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Trygg relation till sjuksköterskan, Behov av information samt att detta behov tillgodoses, Bekvämt och tidsbesparande alternativ, Möjlighet till ett normalt liv, Ekonomiska vinster och Känna sig generellt nöjd med uppföljningen. Diskussion: Patientupplevelsen av sjuksköterskeledd telefonuppföljning var positiv. En god relation till sjuksköterskan har samband med känslan av trygghet. Slutsats: Patienterna var generellt nöjda med den sjuksköterskeledda telefonuppföljningen. Sjuksköterskeledd telefonuppföljning visade inte på några negativa upplevelser hos patientgruppen. Ingenting i litteraturöversiktens resultat tyder på att det skulle missgynna patienterna om mängden sjuksköterskeledda telefonuppföljningar skulle öka. Fler studier skulle behövas för att ytterligare belysa vad patienterna upplever för behov och för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna forma uppföljningen på bästa sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>