No description available.

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi ökar. Patienter kan ha olika upplevelser härav, och det är vanligt att uppleva oro. Forskningen är begränsad inom området.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken i lokalanestesi under operation och vilka faktorer som patienten upplever viktiga för sitt välbefinnande. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 14 informanter där materialet analyserats med innehållsanalys. Resultat: Samtalet är avgörande för patientens välbefinnande. Samtalen kan vara informativa eller distraherande. Patienter upplever trygghet och oro under operation. Följande faktorer påverkar välbefinnandet; kommunikation, information, att vara bekräftad, förtroende, delaktighet & kontroll och tillfredsställelse. Slutsats: Samtalet var avgörande för patientens välbefinnande under operation. Det är angeläget att kunna förändra arbetssättet så att operationssjuksköterskan kan träffa patienten tidigare i den perioperativa processen, då det ökar patienttryggheten. Mer forskning behövs för att kunna implementera metoder för omhändertagande av vakna patienter under operation. Nyckelord: Patientupplevelse, intraoperativ omvårdnad, vaken operation, kvalitativ metod, innehållsanalys

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) är ett vårdprogram skapat för att förbättra återhämtning och minska kroppens stresspåslag efter kirurgi. Det första ERAS- programmet utvecklades år 2012 för kolorektalkirurgi.  Kolorektalcancer drabbar ca 6 400 personer/år i Sverige, och ca 2 600 personer dör årligen. Detta gör det till en av de vanligaste cancerformerna, och den behandlas med kirurgi. Fler och fler sjukhus vårdar patienter, med denna typ av cancer, enligt vårdprogrammet ERAS. Det har visat sig att det har gett patienter en kortare vårdtid, färre komplikationer och i och med detta blir kostnaderna inte lika höga. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att vårdas enligt ERAS vid kolorektalkirurgi. Metod: En litteraturöversikt baserat på 10 empiriska studier. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Virginia Hendersons omvårdnadsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Fem teman identifierades som beskrev patienternas upplevelse av ERAS vid kolorektalkirurgi. Dessa teman var: information, vårdpersonalens bemötande, delaktighet i sin egen vård, nutrition och vårdmiljö. Resultatet visar att mer information behövs och att både informationen och vården måste vara individanpassad. Slutsats: Patienterna upplever inte att ERAS individanpassar informationen vilket gör den svårförstådd och ger en känsla av att inte ha kontroll. Programmet skulle behöva göra individanpassningar för att passa alla typer av patienter och för att kunna ge patienterna möjlighet till att vara delaktiga i sin vård. Genom att vårdpersonal får en ökad förståelse för patienternas upplevelser kan vårdprogrammet förbättras.

Bakgrund: Parenteral nutrition (PN) kan vara väsentligt för överlevnaden för patienter som inte kan tillfredsställa närings- och vätskebehovet. Att inte kunna äta och dricka kan leda till känslor av utanförskap och försämrad livskvalitet. Närstående och vårdpersonal kan se positiva aspekter av PN, såsom ökad energi. De kan även se negativa aspekter, såsom minskat välmående. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio artiklar, varav fyra med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats, analyserades. Syftet: Syftet är att skapa en översikt av patienters upplevelse av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sex subteman; Upplevelsen av att vara begränsad (Att känna sig begränsad och Att anpassa sig till nya matvanor), Att uppleva parenteral nutrition som trygghet (Att känna trygghet och Att ha behov av stöd) och Strävan efter att ha ett normalt liv (Att anpassa sig till en ny vardag och Att vara självständig). Slutsats: Patienter kan uppleva PN som en stor trygghet, då det kan uppfylla deras närings- och vätskebehov trots att de inte kan inta föda oralt och upplevs vara avgörande för deras överlevnad. Patienter strävar efter normalitet i livet trots PN, men kan känna sig begränsade av det. Stödet från närstående och sjukvården har visat ha stor betydelse för patienter med PN.

No description available.

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom och det finns studier som visar på att 25 procent av befolkningen lider av den. IBS är en kronisk sjukdom som inte går att diagnostisera med hjälp av undersökningar utan bygger på patientens anamnes och att utesluta andra sjukdomar. Forskning visar att det inom sjukvården saknas förståelse och empati för patienter med IBS och hur sjukdomen påverkar deras livsvärld. Därför känns det väsentligt att ta reda på mer om hur patienter med IBS erfar sin vardag och vilka problem som kan uppstå på grund av sjukdomen. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en funktionell tarmsjukdom som IBS. Metoden som användes var en litteraturöversikt där en genomgång av befintligt vårdvetenskaplig litteratur genomfördes. De nio artiklarna som inkluderades i resultatet bygger på kvalitativa studier med patientberättelser. Resultatet sammanställdes i sex olika teman som visar på svårigheter för patienterna där omgivningen inte tror på deras berättelse, skammen som uppkommer på grund av generande symtom, social isolering och stigmatisering i samhället. Det visade sig att deltagarna med diagnosen IBS i studierna hade utvecklat olika sätt att hantera sina symtom. Stress var den faktor som påverkade sjukdomen mest negativt och var även den faktor som var svårast att kontrollera. Det framkommer att det finns ett kunskapsbehov både hos patienterna och hos vårdpersonalen om sjukdomen IBS. Patienterna med IBS är också i ett stort behov av stöd och hjälp som inte alltid tillgodoses av sjukvården. En viktig roll ligger då på sjuksköterskan att bemöta dessa patienter med respekt och empati och motverka stigmatiseringen av dessa patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden. Det har resulterat i att anestesi- och operationssjuksköterskan inte fullt ut tagit vara på kunskapen i patientens upplevelse av tidigare operationstillfälle.3Syftet med uppsatsen är att belysa anestesi- och operationssjuksköterskors omvårdnadsdokumentation av den perioperativa processenMetoden är empirisk studie i form av ett frågeformulär riktad till 6 operationsenheter i västra Sverige. Resultatet av studien visar att hälften av enheterna inte dokumenterar patientens upplevelser av operationstillfällen, upp till en fjärdedel av den totala omvårdnadsdokumentationen är relaterat till patientens lidande/välbefinnande medan resten är relaterad till medicinteknisk dokumentation. Studien visar att 5 av de 6 enheterna använder sig samma dokumentationsmall. Studien visar också att det finns ett behov av nationella gemensamma termer och begrepp inom perioperativ omvårdnadsdokumentation. / Program: Fristående kurs

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><strong>Bakgrund:</strong> Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var <em>begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra </em>samt <em>saknad efter ett tidigare aktivt liv.</em> RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.</p>