Hintergrund: Narbenhernien stellen nach Operationen ein unerwünschtes Ereignis dar. Dabei werden in der Literatur verschiedene Theorien zur Entstehung diskutiert. Sowohl beim Aortenaneurysma als auch bei der Narbenhernie soll das Kollagen ein entscheidender Faktor in der Entstehung. Historisch wird von ausgegangen das Patienten mit einem Aortenaneurysma auch ein erhöhtes Risiko für die Entwicklung einer Narbenhernie haben. Aus diesem Grund vergleichen wir die Inzidenzrate zwischen Patienten mit Aortenaneurysmen und Patienten mit einem kolorektalen Eingriff um Risikofaktoren zu identifizieren. Methoden: Diese Studie ist eine retrospektive „Matched Control“ Kohorten-Studie. Es wurden alle Patienten eingeschlossen die sich zwischen dem 01.01.2006 und dem 31.12.2008 an der chirurgischen Universitätsklinik Würzburg an einem Aortenaneurysma oder einem kolorektalen Eingriff unterzogen haben. Ergebnisse: In unserer Studie konnten wir eine Gesamtinzidenzrate von 17,2% nachweisen. In der Gruppe der Aortenaneurysmen bestand eine Inzidenzrate von 13,9%, in der Gruppe der Kolorektalen Eingriffe von 25,9%. Es bestand kein signifikanter Unterschied zwischen den beiden Gruppen bezüglich der Inzidenzrate von Narbenhernien Schlussfolgerung: Es besteht kein signifikanter Unterschied zwischen den beiden Vergleichsgruppen. In der Gruppe der Aortenaneurysmen war die Inzidenzrate sogar geringer. / Background: Incisional hernias represent after surgeries an adverse event dar. Various theories on the development are discussed in the literature. Both the aortic aneurysm as well as the hernia , the collagen is a crucial factor in the development . Historically sumed that patients with aortic aneurysms have an increased risk for developing a hernia . For this reason, we compare the incidence rate between patients with aortic aneurysms and patients with colorectal intervention to identify risk factors. Methods: This study is a retrospective " Matched Control" cohort study. It all patients were included who 01.01.2006 and 31.12.2008 subjected between the Surgical University Clinic Würzburg on a aortic aneurysm or colorectal surgery. Results: In our study , we demonstrated an overall incidence rate of 17.2%. In the group of aortic aneurysms was an incidence rate of 13.9 % , in the group of colorectal surgery of 25.9 %. There was no significant difference between the two groups regarding the incidence of incisional hernias Conclusion: There is no significant difference between the two comparison groups. In the group of aortic aneurysms , the incidence rate was even lower.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) är ett vårdprogram skapat för att förbättra återhämtning och minska kroppens stresspåslag efter kirurgi. Det första ERAS- programmet utvecklades år 2012 för kolorektalkirurgi.  Kolorektalcancer drabbar ca 6 400 personer/år i Sverige, och ca 2 600 personer dör årligen. Detta gör det till en av de vanligaste cancerformerna, och den behandlas med kirurgi. Fler och fler sjukhus vårdar patienter, med denna typ av cancer, enligt vårdprogrammet ERAS. Det har visat sig att det har gett patienter en kortare vårdtid, färre komplikationer och i och med detta blir kostnaderna inte lika höga. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att vårdas enligt ERAS vid kolorektalkirurgi. Metod: En litteraturöversikt baserat på 10 empiriska studier. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Virginia Hendersons omvårdnadsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Fem teman identifierades som beskrev patienternas upplevelse av ERAS vid kolorektalkirurgi. Dessa teman var: information, vårdpersonalens bemötande, delaktighet i sin egen vård, nutrition och vårdmiljö. Resultatet visar att mer information behövs och att både informationen och vården måste vara individanpassad. Slutsats: Patienterna upplever inte att ERAS individanpassar informationen vilket gör den svårförstådd och ger en känsla av att inte ha kontroll. Programmet skulle behöva göra individanpassningar för att passa alla typer av patienter och för att kunna ge patienterna möjlighet till att vara delaktiga i sin vård. Genom att vårdpersonal får en ökad förståelse för patienternas upplevelser kan vårdprogrammet förbättras.

Bakgrund: Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige, vars symtom och behandling kan ha negativa följder i det dagliga livet och medföra nedsatt livskvalité, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att uppmärksamma nuvarande och potentiella kort- och långsiktiga behov. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer kan sjuksköterskan främja deras egenvård och därmed deras livskvalité.Syfte: Studien syftar till att beskriva personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Datasökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som beskriver personers upplevelse av att leva med kolorektal cancer: Upplevelse av att leva ett begränsat liv och Upplevelse av egenvårdsstöd.Slutsats: Att leva med kolorektal cancer medför sociala begränsningar och känslomässiga reaktioner till följd av förändrade avföringsvanor, stomi, fatigue och sexuell dysfunktion, där socialt stöd i vardagen har betydelse för egenvård och hantering av dessa begränsningar. Genom att tillämpa ett salutogent och holistiskt förhållningssätt kan sjuksköterskan få kunskap och uppfattning om personens upplevda begräsningar och egenvårdsbehov för att kunna erbjuda stöd som främjar den enskilda personens egenvårdsförmåga och livskvalité. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden, whose symptoms and treatment can have a negative consequence in daily life and lead to reduced quality of life, which places great demands on the nurse to pay attention to current and potential short- and long-term needs. Through increased knowledge and understanding of people's experience of living with colorectal cancer, the nurse can promote their self-care and thus their quality of life.Aim: The study aims to describe people's experience of living with colorectal cancer.Method: The study has been conducted as a literature review and is based on twelve scientific articles with a qualitative method. Data search has been done in the PubMed and Cinahl databases.Results: The results revealed two main categories that describe people's experience of living with colorectal cancer: Experience of living a limited life and Experience of self-care support.Conclusion: Living with colorectal cancer causes social limitations and emotional reactions due to changed bowel habits, stoma, fatigue, and sexual dysfunction, where social support in everyday life is important for self-care and management of these limitations. By applying a salutogenic and holistic approach, the nurse can gain knowledge and perception of the person's perceived limitations and self-care needs to be able to offer support that promotes the individual's self-care ability and quality of life.

Bakgrund: Kolorektal kirurgi är en operation som ger en lång återhämtningstid för patienten. Enhanced Recovery After Surgery, är ett snabbt återhämtningsprogram som gör att patienter kan återhämta sig bättre från operationen och därmed skrivas ut från sjukhuset och komma hem betydligt mycket snabbare än med standard återhämtningsprogram. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av återhämtning med ERAS efter kolorektal kirurgi. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar som inkluderades i studien. De vetenskapliga artiklarna valdes ut från sökoperatörerna Cinahl och Pubmed för att sedan granskas med LTU’S kvalitetsgranskningsmall. Resultatet: Analysen presenteras i fem slutkategorier som beskriver patienters upplevelse av återhämtning med ERAS efter kolorektal kirurgi: ”Att få information vid ERAS” ”Att följa ERAS-programmet var påfrestande” ”Svårigheter att följa rekommendationen att äta postoperativt” ”Att känna delaktighet och stöd i sin återhämtning””Att erfara tidig utskrivning” Slutsats: Resultatet i studien visade att många patienter upplevde återhämtningen som krävande. De fick för lite information kring omvårdnaden samt hade det svårt med den tidiga mobiliseringen på grund av smärta och fysisk maktlöshet. Det snabba näringsintaget efter operationen var även ett hinder då illamående och rädsla av att belasta tarmen för snabbt fanns. Patienterna upplevde det positivt med stöd av anhöriga och vårdpersonal och när dem fick känna sig delaktiga i sin egen återhämtning. Resultatet i studien kan användas för en vidare kunskap om hur det är att genomgå ERAS-programmet vid kolorektal kirurgi samt för att vårdpersonal skall kunna ge en sådan bra och personcentrerad omvårdnad som möjligt.

No description available.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. β-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/β-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes. Uttryck av SATB1, SATB2 och β-catenin har studerats i tissue microarrays med tumörprover från 270 CRC patienter. Deras inbördes korrelation samt koppling till recidivfri överlevnad har studerats med hjälp av Spearman´s korrelationstest respektive Kaplan-Meier analys och log-rank test. Resultatet från immunhistokemiska färgningar visar att det finns en korrelation mellan de analyserade markörerna. Därutöver fann vi att SATB1 uttryck är kopplat till kortare recidivfri överlevnad i tumörer med lågt SATB2 uttryck. / Colorectal cancer (CRC) is one of the most common cancers in the world with about 1 million new cases annually. Special AT-rich sequence binding protein 1 (SATB1), is a cell type specific nuclear matrix associated DNA binding protein, which consists of AT-rich DNA sequences. It has previously been demonstrated that another member in SATB-family, SATB2, is expressed in a tissue-specific manner in normal mucosa in the lower gastrointestinal tract and in CRC. β-catenin is an intracellular mediator of the Wnt/ β-catenin signaling pathway and plays an important role in colorectal carcinogenesis. Expression of SATB1, SATB2 and β-catenin was analyzed in tissue microarrays with tumors from 270 CRC patients. Spearman´s correlation test was used to assess the correlations and the impact of SATB1 and SATB2 on recurrence free survival was assessed by Kaplan-Meier analysis and log-rank test. The result of immunohistochemical staining shows that there is a correlation between the analyzed markers and that SATB1 expression is a poor prognostic factor in tumors expressing low levels of SATB2.

Bakgrund: Inför ett kirurgiskt ingrepp erhålls information kring pre/intra/post – operativa rutiner. Det är inte helt klarlagt hur patienter uppfattar och kan ta till sig denna information. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av preoperativ information inför kolo-rektal cancer kirurgi. Design: Kvalitativ deskriptiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Kontext: Intervjuerna genomfördes på en vårdavdelning tillhörande ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagare: 14 deltagare tillfrågades att delta i studien varav sju accepterade att delta. Metod: Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, insamlad data analyserades efter latent innehåll utefter Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Huvudtema: Personcentrerad omvårdnad, och fyra teman: 1. Betydelsen av individuellt anpassad information. 2. Tydliga besked och bra bemötande främjar trygghet. 3. Stöd av närstående är betydelsefullt. 4. Väntan på svar främjar ovisshet. Deltagarna var sammantaget nöjda med erhållen preoperativ information. Några av deltagarna hade dock svårigheter att minnas all information som givits. Att leva i ovisshet kring fortsatt prognos samt framtiden gav känslor av otrygghet och oro. Betydelsen av närstående och anhöriga var stor, dels för att uppfatta informationen korrekt, för att minnas den samt för emotionellt stöd. Behov av ytterligare information gällde biverkningar av läkemedel, kostråd efter kirurgi, provsvar, peroperativa förlopp samt information kring livet efter sjukhusvistelsen. Slutsats: : Att utgå från en personcentrerad vård, där patientens egna berättelse är i fokus, kan bidra till att ge en mer individbaserad preoperativ information, och på så sätt stärka patientens egna resurser under vårdtiden. / Background: Information regarding the pre/intra/post – operative routines is given prior to surgical interventions. It is not entirely clarified how patients perceive this information. Objective: To explore patients´ experiences regarding preoperative information before undergoing colo-rectal cancer surgery. Design: Qualitative descriptive study with semi-structured interviews. Setting: Interviews were conducted in a hospital ward on a university hospital in Sweden. Participants: 14 participants were asked to participate and seven accepted to participate in the study. Method: Interviews were tape recordered and collected data were transcribed verbatim and analyzed for latent content using Graneheim and Lundman´s outline for content analysis. Results: Main theme: Person-centered nursing care. Four themes were identified: 1. The meaning of individual-based information. 2. Explicit notifications and warm receptions promote feelings of safety. 3. Support from next of kin are meaningfull. 4. Waiting for answers promotes feelings of uncertainty. All of the participants were satisfied with acquired preoperative information. However, a few of the participants had difficulties remembering all of the information given. Feelings of uncertainty about the prognosis and the future were present and were experienced as to somewhat burdensome. The importance of relatives and next of kin were very important in regard of understanding and memorizing given information, but also for emotional support. The need for further desired information included pharmacological side effects, dietary advice following surgery, test results, perioperative complications and information regarding life after discharge. Conclusions: Providing person-centered care based on the narrative from the patient can help healthcare professionals to provide more accurate and individual based preoperative information.

Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller. Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI. Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall. Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ”Läsk, juice och mjölkprodukter” (OR=1,288; ORQ4=2,159), ”Te, men inte kaffe”(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ”Fågel, rött kött och fisk”( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk. Däremot visade kostmönstret ”Mat från säd och ost”( ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) en minskad risk. BMI för tio år sedan (OR=1,079; ORÖvervikt=1,491; ORFetma=2,260) identifierades som en riskfaktor. Att arbeta inom stillasittande (OR=0,975; OR>15 år=0,517) och mellanaktiva (OR=0,977; OR6-10 år=0,497;OR>15 år=0,565) yrken visade på en minskad risk. Slutsats: Flera kostmönster visade sig vara riskfaktorer, detta gäller även BMI för tio år sedan. Kostmönstret ”Mat från säd och ost” och att arbeta i fysiskt lätta till medeltunga yrken visade sig vara skyddande faktorer. / Background: Previous studies have shown several risk factors for developing colorectal cancer such as diet, physical activity and BMI. The method of analyzing diets based on dietary patterns, rather than individual food items, have been shown to be effective when investigating the colorectal cancer risk. The data was collected using a case-control study of 257 cases and 805 controls. Aim: Identify factors that cause increased or decreased risk in developing colorectal cancer based on diet, physical activity and BMI. Methods: Factor analysis was conducted to identify dietary patterns. Logistic regression was used to estimate odds ratio and 95 % confidence interval. Results: Factor analysis conducted ten dietary patterns, three of these patterns showed an increased risk “Soft drinks, juice and milk products” (OR=1,288; ORQ4=2,159), “Tea, but not coffee” (OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) and “Poultry, red meats and fish” (ORQ4=1,724).The dietary pattern “Food based on grain and cheese” (ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) showed a decreased risk. BMI ten years ago (OR=1,079; OROverweight=1,491; ORObese=2,260) identified as a risk factor. To work in sedentary (OR=0,975; OR>15 years=0,517) or physically medium heavy (OR=0,977; OR6-10 years=0,497; OR>15 years=0,565) occupations indicated a decreased risk. Conclusions: Several dietary patterns has been identified as risk factors, this also includes BMI ten years ago. The dietary pattern “Food based on grain and cheese” and to work in sedentary or physically medium heavy occupations proved to be protective factors.

Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling. / This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.