<p>Abstract</p><p>Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik.</p><p>Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.</p>

Abstract Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims. / Sammanfattning Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik. Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.

In this paper I have studied the two new religious phenomena, Temple of the Jedi Order and Whovianism, based on the cognitive concept of man dominated by schemas that characterize the outcome of adequate response to new situations. This principle is about how man faces new situations through old knowledge and experience of similar events. For this study, I analyzed selected stories in which individuals describe their religious interest and involvement in the Star Wars movies, and the related religious community Temple of the Jedi Order, as well as the television series Doctor Who, with the associated religious community Whovianism. This study was inspired by phenomenographic method by which researchers focus on the perceived and how it is conveyed in the respective story. The results of this study show that new religious phenomena, such as the Temple of the Jedi Order and Whovianism, can be explained using the theory of cognitive schemas.  The study shows that the individuals, whose stories have been examined, use ancient knowledge and experiences on the different aspects conveyed by Star Wars and Doctor Who and through this a new religious community is born.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.

The number line as a representation at subtraction- A qualitative content analysis of textbooks in mathematic. Number sense has a prominent role in mathematics. It is an ability seen as the basis for the student´s continued development in mathematics. In my work as a teacher it´s a topic that is often discussed in the context of students’ mathematical difficulties. That´s why I found it important to study further. According to two different reports about how the teaching of mathematics in Swedish schools is conducted a large part is devoted to individual work in the book. Taking that into account it´s important to review what it is students face when they work in their textbooks in mathematics. This study is a review of two different base learning materials in mathematics for grades 1-3. The purpose of the review is to describe how mathematics learning materials use the number line in the context of explaining subtraction and to reflect the possibilities for the students to develop number sense. The method used in the study is a qualitative content analysis. The theory behind the study is constructivism together with McIntosh, Reys and Reys (1992) framework about number sense and Thompson´s (1999) way to explain different strategies for mental arithmetic in subtraction. The result of the study shows that the textbooks mostly use the number line within the number range 0-20. The number line is linear and up to twenty it often starts with 0. If it´s used over twenty it only shows the number area the terms of the task are within. The number line mostly shows counting instead of calculating. When the numbers to count with get bigger, algorithms are introduced. One of the reasons for that may be the difficulty to show the size of the amounts with the number line.

Många klienter som har kommit i kontakt med socialsekreterare har genomgått ett traumasom kan se olika ut. När socialsekreteraren ska ta en del av sin klients redogörelser riskerarsocialsekreteraren att även ta en del av klientens trauma, något som kallas för sekundärtraumatisering. Man kan alltså säga att socialsekreteraren blir traumatiserad av sin klientstrauman. Målet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur socialsekreterare uppleveroch hanterar sekundär traumatisering inom socialtjänsten. Inom hanteringen av sekundärtraumatisering kommer även copingstrategier att beröras. Studien har tagits fram med hjälpav tidigare forskning inom sekundär traumatisering samt begreppet copingstrategier. Studiensförfattare har även använt sig av de teoretiska utgångspunkterna och begreppsförklaringarnasekundär traumatisering (trauma stewardship), empati &amp; empatitrötthet, emotional labour,kognitiva scheman och copingstrategier för att analysera resultatet. Datainsamlingen har skettmed hjälp av fem kvalitativa intervjuer där sedan en tematisering har gjorts. Resultaten fråntematiseringen har sedan presenterats i en tabell med hjälp av Framework (se bilaga 3).Uppsatsens resultat indikerar att socialsekreterare upplever stress, ångest, repetitivatankemönster och skillnad i visad empati gentemot klienter i koppling till sitt arbete, möjligensom en konsekvens av att höra klienters traumaberättelser. Upplevelserna kan också förståsvara reaktioner på att arbeta med det egna känslolivet som verktyg. Socialsekreterareanvänder olika copingstrategier för att förebygga försämrat mående som ser olika ut blandmän och kvinnor. Resultaten tyder även på att det finns brist på kunskap och medvetenhetkring begreppet sekundär traumatisering då det är ett begrepp som sällan diskuteras.

Den här typen av cancer är en fulcancer, det är svårt att vänja sig vid. En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av sexualitet och sexuell funktion efter kirurgi i ändtarmen. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2020. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor som behandlats för ändtarmscancer upplever sexualiteten och den sexuella funktion genom att belysa frågor om den fysiska kroppen, interna processer som tankar och känslor samt yttre faktorer som sammanhang. Ambitionen med studien är att bidra med kunskap till professionella som möter cancerpatienter. Empirin i studien innefattar 7 semistrukturerade intervjuer som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom var; kroppen, hjärnan och kontexten, tankar om normalitet och upplevelsen av en avvikande kropp, den sexuella personligheten, sex i ett sammanhang; distinktionen mellan lust och incitament, strategier för att hantera utmaningar samt tankar om bemötande inom vården. Studien visar på att individuella variationer som grundas på kvinnornas kognitiva scheman påverkar hur sexuellt relevanta handlingar tolkas och vilka beteenden som följer, vilket är viktigt att beakta efter cancerbehandling. I materialet sågs ett samband mellan negativa tankeprocesser samt upplevda sexuella problem. Genomgående hos flera av informanterna fanns en rädsla för att bli dömd, av partner och av andra människor i allmänhet. Att få cancer i ändtarmen tolkades som stigmatiserande, genom att förlora en funktion som tidigare har kunnat styras mer diskret, upplevde flera av kvinnorna att det hämmade deras liv. Professionellt bemötande var betydelsefullt för den sexuella rehabiliteringen och för att hitta strategier som fungerar efter avslutad behandling. / This kind of cancer is the ugly kind, it’s difficult to get used to. A qualitative study of women’s experiences of sexuality and sexual function after rectal surgery. Master Thesis in Sexology, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of the study was to investigate how women who have been treated for colorectal cancer experience sexuality and sexual function with focus on questions considering the physical body, internal processes such as thoughts and feelings, and external factors such as context. The ambition of the study is to contribute knowledge to professionals in healthcare who meet cancer patients in general. The empirical data in the study includes 7 semi-structured interviews that have been analysed through qualitative content analysis. The themes that emerged were; body, brain and the context, thoughts about normality and the experience of an abnormal body, the sexual personality, sex in a context; the distinction between desire and incentives, strategies for dealing with challenges and perspectives on healthcare. The study shows that individual variations based on women's cognitive schemas influence how sexually relevant stimuli are interpreted and affects the behaviours that follow, which is important to consider after cancer treatment. The study shows a connection between negative thoughts and perceived sexual problems. The informants presented a fear of being judged, by partners and in general. Cancer in the rectum was interpreted as stigmatizing by losing a function that previously could be discreetly controlled, several of the women felt that they were inhibited in their lives. Professional help was important for sexual rehabilitation and finding positive sexual strategies.