Bakgrund Vegetarisk kosthållning blir vanligare och intresset för veganism ökar. Kosthållningen kan innebära hälsofördelar vilket är ett av motiven till veganism. Trots ökad popularitet cirkulerar fortfarande fördomar kring kosthållningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka veganers motiv till, upplevelser av och eventuella svårigheter med kosthållningen. Syftet med studien var även att undersöka veganers uppgivna intag av frukt, grönsaker och bär, utrymmesmat, ersättningsprodukter samt kosttillskott. Metod Veganer rekryterades via Facebook där 517 veganer besvarade en webbenkät innehållande frågor om bland annat motiv till veganism, upplevda hälsoförändringar, livsmedelsintag och svårigheter. Statistiska test som användes var: Chi-två test, Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis test, Spearman correlation coefficient och One sample Wilcoxon Ranked. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat De vanligaste motiven till veganism var etik (94,2%), miljö (60,1%) och hälsa (41,2%). Många deltagare hade upplevt positiva hälsoförändringar efter kostombytet, (77,3%) till exempel mindre mag-tarmbesvär (45,8%) och mera energi (41,8%). Deltagarna uppgav att omgivningen ofta hade åsikter om kosthållningen (p<0,001), samtidigt som de försökte inspirera omgivningen att äta växtbaserat (p<0,001). Den vanligaste svårigheten med kosthållningen var restaurangbesök (34,6%). Majoriteten av deltagarna använde sojabaserade köttersättningsprodukter (99,6%) och mjölkersättningsprodukter (99%). Kosttillskott användes frekvent (85,5%), framför allt B12 (56,3%). Slutsats Veganerna åt mera frukt, grönsaker och kosttillskott än genomsnittspopulationen. Många veganer upplevde dock svårigheter med kosthållningen. Detta kunde leda till undvikande av växtbaserad kost trots möjliga hälsofördelar. Även om det fanns hälsofördelar med kosthållningen valde majoriteten av veganer kosten av etiska skäl. Trots utmaningarna är det lättare att vara vegan idag. Till exempel är utbudet av ersättningsprodukter större än tidigare. Detta underlättar vardagen för veganer men kan dock innebära ett mindre näringsrikt matintag, vilket kan göra den veganska kosthållningen mindre fördelaktig.

Bakgrund: Att vara fysisk aktiv är av stor vikt för att klara av polisyrkets olika påfrestningar. Det ligger även i samhällets och allmänhetens intresse att veta att poliserna klarar att utföra sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga polisens fysiska aktivitet samt deras kostmönster i region syd. Metod: Kvantitativ studie som är baserad på livsmedelsverkets enkät om fysisk aktivitet och kostvanor hos vuxna med en svarsfrekvens på 81 %. Resultat: En polis är fysisk aktiv i drygt tretton timmar och sitter stilla i drygt nio timmar i veckan. Fystimmen användes kontinuerligt av drygt 70 % av poliserna men att frekvensen minskade ju fler år en polis hade arbetat. Poliserna åt mer mellanmål på fritiden och åt mer på nattetid under arbetet. Slutsats: Även om majoriteten av poliserna kommer upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet så finns det dock poliser som inte uppnår dessa rekommendationer. Införande av årliga fysiska tester likt de andra blåljusenheterna skulle kunna öka polisens fysiska kapacitet ytterligare. Med mer kunskap om kost och skiftarbete i grundutbildningen skulle det kunna minska problem som kan uppkomma i en karriär som polis.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller. Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI. Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall. Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ”Läsk, juice och mjölkprodukter” (OR=1,288; ORQ4=2,159), ”Te, men inte kaffe”(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ”Fågel, rött kött och fisk”( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk. Däremot visade kostmönstret ”Mat från säd och ost”( ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) en minskad risk. BMI för tio år sedan (OR=1,079; ORÖvervikt=1,491; ORFetma=2,260) identifierades som en riskfaktor. Att arbeta inom stillasittande (OR=0,975; OR>15 år=0,517) och mellanaktiva (OR=0,977; OR6-10 år=0,497;OR>15 år=0,565) yrken visade på en minskad risk. Slutsats: Flera kostmönster visade sig vara riskfaktorer, detta gäller även BMI för tio år sedan. Kostmönstret ”Mat från säd och ost” och att arbeta i fysiskt lätta till medeltunga yrken visade sig vara skyddande faktorer. / Background: Previous studies have shown several risk factors for developing colorectal cancer such as diet, physical activity and BMI. The method of analyzing diets based on dietary patterns, rather than individual food items, have been shown to be effective when investigating the colorectal cancer risk. The data was collected using a case-control study of 257 cases and 805 controls. Aim: Identify factors that cause increased or decreased risk in developing colorectal cancer based on diet, physical activity and BMI. Methods: Factor analysis was conducted to identify dietary patterns. Logistic regression was used to estimate odds ratio and 95 % confidence interval. Results: Factor analysis conducted ten dietary patterns, three of these patterns showed an increased risk “Soft drinks, juice and milk products” (OR=1,288; ORQ4=2,159), “Tea, but not coffee” (OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) and “Poultry, red meats and fish” (ORQ4=1,724).The dietary pattern “Food based on grain and cheese” (ORQ2=0,546; ORQ4=0,592) showed a decreased risk. BMI ten years ago (OR=1,079; OROverweight=1,491; ORObese=2,260) identified as a risk factor. To work in sedentary (OR=0,975; OR>15 years=0,517) or physically medium heavy (OR=0,977; OR6-10 years=0,497; OR>15 years=0,565) occupations indicated a decreased risk. Conclusions: Several dietary patterns has been identified as risk factors, this also includes BMI ten years ago. The dietary pattern “Food based on grain and cheese” and to work in sedentary or physically medium heavy occupations proved to be protective factors.