Ambulanssjukvården i Sverige tar hand om cirka 1 miljon uppdrag. Tidigt var ambulanssjukvården förknippad som transportorganisation men utvecklades under 1980-talet med utrustning som hjärtstartare och läkemedel. Sedan 2005 är varje ambulans bemannad meden sjuksköterska med eller utan specialistutbildning. Den akuta hälso- och sjukvården är oftast ny för patienten, då patienten har ingen eller begränsad erfarenhet av den. Studiens syfte var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver upplevelsen av vårdandet i samband med ambulanssjukvård. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Tre kategorier sammanställdes från inkluderad litteratur; en önskan om att bli sedd, en önska natt känna delaktighet och en önskan om lindring i lidandet. I önskan om att bli sedd såg patienten det positivt att ambulanspersonalen hade förmågan att möta dem individuellt och bekräfta dem genom att lyssna. Kommunikation och information framkom som viktigt för patienten i önskan om delaktighet i vården och beslut som involverade patienten. En litteraturöversikt ansågs lämplig till denna studie men artiklarna var få. Urvalet begränsades till Europa, vilket kan anses likt den vård som ges i Sverige.

Obesitas är en kronisk folkhälsosjukdom vars spridning beskrivs som pandemisk. Dagens viktreducerande vård och behandling för tillståndet har dock en begränsad effekt i förlängningen. Personer som lever med obesitas utsätts i dagens samhälle för stigmatiserande viktmobbning som leder till fysisk såväl som psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården utgör en betydande källa för viktstigmatiseringen vilket delvis skulle kunna bero på sjuksköterskors otillräckliga kunskap om obesitas. Genom att framhäva hur personer som lever med obesitas bemöts inom vården kan eventuell stigmatisering och potentiella risker för vårdlidande synliggöras, vilket vidare skulle kunna främja ett bättre bemötande och en personcentrerad vård. Syftet är därför att belysa hur vuxna patienter som lever med obesitas upplever bemötandet inom vården. Studien är en allmänlitteraturöversikt med ett urval av kvalitativ och kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan 2008-2023. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed. 10 artiklar inkluderades i studiens resultat, nio kvalitativa och en kvantitativ. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier; upplevelse av vårdande, upplevelse av kränkande bemötande, vårdtidens inverkan och upplevda behov av att bli stöttad. Huvudfynden kondenserades till följande rubriker; upplevelse av att vara till besvär, stigmatisering kring patienter med obesitas, individanpassad vård och vårdens bristande kapacitet. Patientgruppen upplever vårdens bemötande som otillräckligt där upplevda behov inte tillfredsställs. Studien visar upplevelser av vårdande bemötande såväl som upplevelser av att bli kränkt, dömd och inte tagen på allvar. Vårdpersonal fokuserar på vikt som orsak till patientens hälsorelaterade besvär vilket visar sig leda till psykisk ohälsa som i längden leder till ätstörda beteenden och viktuppgång. En slutsats som kan dras är också att ytterligare forskning inom ämnet krävs.

Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv, neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Patienterna som drabbats av sjukdomen är oftast över 55 år, men sjukdomen förkommer även i yngre åldrar. Det som sker i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, är att nervceller, som framför allt producerar dopamin bryts ner och dör. Över tid minskar nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket bidrar till att signaler från olika delar i hjärnan inte kan transporteras vidare. När detta sker, kan symtom som skakningar eller förlångsammade kroppsrörelser ses. Ju lägre nivåer av dopamin desto mer ökar symtomen på Parkinsons sjukdom. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan påverka patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte, bearbetades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar med inspiration från Fribergs (2017, ss. 141–152) analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet påvisar att patienter efter att ha diagnostiserats med Parkinsons sjukdom upplever ett ökat lidande. Livsstilsförändringar blir ett faktum, där patienternas nedsatta ork och förändrade energinivåer ligger till grund för deras nya liv. Resultatet i litteraturöversikten kan ligga till grund för att öka den enskilde individens kunskap kring sjukdomen. Men resultatet bidrar också till att sjukvården ska kunna tillhandahålla en mer personcentrerad vård som håller god kvalitet och därmed också erbjuder patienter med Parkinsons sjukdom den vård som de har rätt till.

Människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) söker sjukvård för sin behandling mot sjukdomen. Idag är behandlingen med antiretrovirala läkemedel effektiv och gör att nivåerna av viruset inte går att upptäcka hos en väl behandlad patient. Samtidigt lever många fördomar kvar i samhället och frågan är hur det ser ut inom sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad med fokus på hälsofrämjande processer. Genom att arbeta utifrån patientens livsvärld möjliggörs detta. Det är av vikt för sjuksköterskan att arbeta utefter hälso-och sjukvårdslagen samt mot en hållbar utveckling. Studiens syfte var är att belysa patienter med HIV:s upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. I detta arbete gjordes en litteraturöversikt. I arbetet analyserades åtta artiklar där fem teman framkom och där de två mest framträdande temana presenterades i resultatet. Resultatet visar att bemötande färgat av stigmatisering samt att behovet av stöd är det som mest framträder för människor som lever med HIV i mötet med sjukvårdspersonal. Stigmat kan se olika ut men ofta handlar det om rädsla, kunskapsbrist samt bristande förmåga att bibehålla patientens konfidentialitet. Det finns även positiva möten med sjukvården och dessa präglas av kunskap samt en känsla av att få stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan kan vara en trygghet för patienten samt stötta denne till hälsofrämjande processer. Om patienten får rätt stöd av sjuksköterskan kan patienten känna sig sedd och inte tveka nästa gång framtida vård behövs.

Introduction Pain is one of the most challenging aspects of palliative care. Despite varioustreatment options for pain, many still suffer from inadequately relieved pain. This underscoresthe complex nature of pain management and the importance of understanding individualvariations in pain experience and treatment effects. Purpose The purpose was to describe how patients experience and cope with pain inpalliative care. Method A descriptive literature review based on ten original articles with aqualitative approach. Results The results showed that pain strongly affected patients' lives, leading tofatigue, emotional distress, and existential concern. Patients struggled to describe andmanage pain, so they preferred holistic treatment approach involving both medical andpsychological methods. A majority experienced frustration with the care they receiveddue to communication gaps. Conclusion When healthcare professionals failed to adequately address patients'needs, trust between them diminished, and lack of clear information contributed topatients losing hope of pain relief. The significance of healthcare professionals iscrucial in alleviating patient suffering. By improving communication and interactionwith patients struggling with cancer-related pain, healthcare professionals could make areal difference in patients' quality of life.

Covid-19-pandemin drabbade hela världen och vårdkedjan behövde agera för att tillgodose det förändrade vårdbehovet. De patienter som krävde inneliggande vård placerades i isolering för att förhindra ytterligare smittspridning i samhället. Isolering innebär att vårdas separat och med avstånd till andra, vilket kan göras både enskilt och tillsammans med andra som bär samma smitta. Människan är komplex och har många behov som behöver tillgodoses för att uppleva hälsa och välbefinnande. Ett stort behov som människan har är social närvaro och meningsfulla sammanhang. Med anledning av detta lyftes studiens syfte i att undersöka patienters upplevelse av isolering i slutenvård i samband med covid-19. En litteraturstudie utifrån en integrerande sammanställning av kvalitativforskning är vald design för studiens utförande. Datainsamling har gjorts utifrån två databaser och gav ett forskningsunderlag med nio artiklar som har kvalitetsgranskats. Artiklarnas innehåll analyserades och utmynnade i fyra huvudkategorier: Upplevelsen av bristande delaktighet, Upplevelsen av existentiell sårbarhet, Strävan efter att normalisera tillvaron och Upplevelsen av god vård. Studiens resultat visar att patienters upplevelse av isoleringsvård är såväl negativ som positiv och påverkas av information, delaktighet, vårdpersonalens agerande och social distans. Patienterna kunde uppleva oro och ångest på grund av omedvetenhet och okunskap om sin hälsosituation, vilket föranledes av bristande information från vårdpersonal som i sin tur led av tidsbrist och rädsla. Detta kunde innebära ökat lidande för patienten då vårdbehovet inte tillgodosågs. Därav är det av stor vikt att vårdpersonal har kunskap om vad isolering kan innebära för en patient.

Bakgrund: Under 2022 drabbades ca 23 400 personer i Sverige av tillståndet hjärtinfarkt varav 4700 avled. Hjärtinfarkt påverkar patienternas vardagliga tillvaro och det är därmed viktig att kunna bidra med god omvårdnad under återhämtningsperioden.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt utifrån Neumans systemteori.   Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningarna har skett genom databaserna CINAHL samt PubMed.   Resultat: 3 huvudkategorier utifrån Neumans systemteori har identifierats. Utifrån dessa huvudkategorier har 9 underkategorier tagits fram. Sjuksköterskors ansvar är att kunna ge patienter goda förutsättningar inför den återhämtande fasen, detta innebär att kunna ge information om sjukdomen hjärtinfarkt samt råd om livsstilsförändringar för optimalt välbefinnande. Slutsats: Neumans systemteori kan tillämpas på patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt för att kunna forska vidare gällande förståelse av patienternas stressorer och hur det kan påverka återhämtningsprocessen för att uppnå optimal hälsa.   Sökord: hjärtinfarkt, omvårdnad, patientupplevelse, rehabilitering, prevention, återhämtning.

Bakgrund: I samband med en operation kan patienter uppleva oro pre-, intra- och postoperativt. Regional anestesi möjliggör att patienten kan vara vaken under operationen men gör samtidigt att patienten och personalen kan behöva hantera den oro som kan uppstå. Det saknas kunskap kring hur patienter upplever oro under operationen.   Syfte: Syftet var att sammanställa patienters upplevelser av oro under kirurgiskt ingrepp i vaket tillstånd.    Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Insamlade data syntesterades genom meta-aggregation.   Resultat: Resultatet bestod av fem synteser med 13 underliggande kategorier. Följande synteser utarbetades: Kunskap och oro, En oroande miljö, En ansatt kropp, Kommunikation, Att hantera och lindra oro.    Slutsats: Det finns skillnader i vad som orsakar och lindrar oro hos patienter. För att lindra oro behöver operationsteamet anpassa omvårdnaden inför varje patient. Det finns en kunskapslucka när det kommer till patienters beskrivningar av operation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt och är en stor patientgrupp för vården att möta. För att minska risken för komplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdomar anses optimering av patientens egenvård vara av stor vikt. Patienter känner en oro över sin sjukdom och vet inte hur de ska hantera de livsförändringar som sjukdomen kräver. Att självständigt kunna hantera diabetes typ 2 är för patienten en förutsättning för att känna livskvalité. Rekommendationerna från socialstyrelsen är att hålla egenvårdsutbildning i grupp. Patienters upplevelse av den egenvårdsutbildning som erbjuds är av vikt att undersöka eftersom de utgör nyckeln i strävandet och utformningen av en god diabetesvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever egenvårdsutbildning i grupp i primärvården. Metod: Litteraturöversikt med tretton artiklar. Resultat: De olika studierna som redovisades i resultatet har gett en klarare bild av hur deltagarna upplevde egenvårdsutbildning i grupp. De flesta upplevde egenvårdsutbildning i grupp som positiv. Deltagarna kunde ställa frågor och dela med sig av tips och råd till varandra. Mötena gav dem chansen att uttrycka sina frågor mer öppet och motiverade till att utföra de livsstilsförändringar de behövde göra. Miljön upplevdes inte lika sträng som under de individuella mötena. Konklusion: De flesta deltagarna upplevde möjligheten att ställa frågor fritt och dela med sig av sina erfarenheter som positiv. Detta är en bidragande faktor till att deltagarna fortsatte att delta i grupperna och på så sätt genomföra de olika livsstilsförändringarna som de behövde göra för en bättre hälsa och livskvalité. / Background: Diabetes type 2 has increased globally which has become a huge patient-group for the healthcare system to face. To minimize the risk of complications such as cardiovascular complication it is therefore of great importance to optimize the self-management care for patient with diabetes type 2. Some patient feel level of uneasiness when it comes to their disease and the lifestyle changes that their disease require them to do. To be able to individually manage their diagnosis is the key for quality of life. The recommendations from Socialstyrelsen is to have self-management care education in groups. Patients experience of self-care management groups are therefore of great importance for the requisite and formation of better diabetes care. Aim: The aim of this study was to examine patient with diabetes type 2 experiences of self-care management education in groups. Method: Literature review consisting of 13 articles. Results: The different studies in this review has given a clearer picture of how the participants experienced the self-care management education in groups. The majority of the participants experienced the self-care management groups as a positive, where they could ask questions and share ideas and experiences with other participants. The meetings in group gave them the chance to express questions more freely. This was experienced by the participants as a positive experience. The meeting in groups motivated them to change their lifestyles changes that were required for a better health and quality of life. The environment of the groupmeetings were not as stern as the individual meetings could be. Conclusion: Most of the participants experienced the possibility of raising questions freely and sharing experiences as something positive. This were a contributing factor that motivated them to continue participate in the groupmeetings to follow through with the lifestyle changes for a better health and quality of life.

Bakgrund: Depression är ett av nutidens vanligaste folkhälsoproblem och kommer att bli: desto vanligare i framtiden. Personer som lider av depression söker sig vanligtvis till den allmänna sjukvården innan de remitteras till specialpsykiatrisk vård. Den vårdpersonal som i första hand bemöter dessa patienter är sjuksköterskan, vilkas ansvar medför stora krav på kunskap patientbemötande samt god kännedom om hur det är att leva med depression. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelser av att leva med depression Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar Resultat: Det identifierades tre huvudteman (som benämns perioder) med åtta underteman gällande upplevelser av depression. Dessa tre perioder är: Individens upplevelse i början av sjukdomsperioden, Upplevelsen i mitten av sjukdomsperioden, och Upplevelse i slutet av sjukdomsperioden Under den första perioden hade patienterna bristande insikt om sina upplevelser och vad dessa kan beror på. Den andra perioden karakteriseras av fler känsloupplevelser såsom smärta och lidande samt känslor av skuld och skam. Den tredje perioden visar stigmatiseringens påverkan, som kan beror på fördomar och uteslutande attityder från omgivningen. Diskussion: Diskussionen utgår från Husserls livsvärldsteori med fokus på sjuksköterskans omvårdnad. / Background: Depression is one of the most common health problems and is increasing. People suffering from depression typically consult primary health care before being referred to specialized psychiatric care. In these cases, the initial patient-healthcare contact is between patient and nurse. This entails significant responsibility on behalf of nurses to treat patients with competence and understanding. Nurses must possess extensive knowledge of what it is like to suffer from depression. Aim: The aim was to describe patients who live with depression and their experiences with the depression Method: The literature review is based on ten scientific articles of qualitative design Results: Three main themes, here in referred to as periods, were identified on the basis of the results. These themes consist of eight subthemes. The three main periods are the individual's experience during the early stages of illness; the experience in the middle of a period of illness; and the experience at the end of the period of illness. During the first period, the patients were ignorant of the nature of their experiences. In the second period they had further emotional experiences, such as pain and suffering and feelings of guilt and shame. The third period involves the effects of stigmatization, which arose due to prejudice and exclusion by others Discussion: The discussion was based on Husserl's life-world theory with a focus on nursing care.