Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju. Tolv intervjuer genomfördes med tidigare patienter som åkt ambulans när de insjuknat i akut smärta. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i sex kategorier: ”Att få vara delaktig i sin vård”, ”Bemötandet har betydelse i omhändertagandet”, ”Att känna förtroende för ambulanspersonalen”, ”Att bli hörd”, ”Samtalets betydelse” och ”Att få och ta emot information”. Innehållet i dessa kategorier mynnande ut i två teman: ”Att inbjudas i vårdandet” och ”Att känna sig respekterad”. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den är inte smittsam. Både män och kvinnor i alla åldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis är okänd. Det kan bero på en ärftlig komponent. Cirka 30 procent av personer med diagnosen psoriasis drabbas av ledbesvär. Sjukdomen debuterar vanligtvis i 10-35 års ålder. Hudförändringarna ser vanligtvis ut som lätt upphöjd hudyta som har en skarp gräns, den kan ha olika nyanser av rodnad, ha en stearinliknande fjällning och förekommer symmetriskt på kroppen. Eftersom huden är kroppens största organ syns det tydligt för andras ögon när hudens tillstånd är som värst och det kan upplevas motbjudande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med psoriasis upplever livet med sjukdomen. I resultatet användes sex vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades utifrån Friberg (2006). Det framkom att den drabbades livsvärld påverkades negativt. Psoriasis påverkar den drabbade individen inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Den drabbade personen blir också medveten om hur hans/hennes hudkostym ser ut och undviker medvetet att komma i närheten av folksamlingar för att slippa folks kommentarer och negativa reaktioner samt människornas nyfikna blickar. Vardagslivet omkullkastas, aktiviteterna blir inskränkta, det sociala livet och relationerna till medmänniskor begränsas på grund av sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att belysa dessa patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden var kvalitativ och resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar analyserade efter Evans modell.Resultatet visar att majoriteten av patienterna upplever det svårt att göra livsstilsförändringar. Ofta berodde detta på att patienterna upplevde att de fått dålig information och dåligt stöd och bemötande av vårdpersonalen. Upplevelsen av den egna kroppen och identiteten förändrades och många behövde ett ökat stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten. Olyckligtvis, vid en tidpunkt då patientens känslomässiga behov är som störst.Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om hur patienterna upplever traumarummet och hur anestesisjuksköterskor på bästa sätt kan skapa en kontakt och lindra patientens oro. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sju patienter på en avdelning i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrivs patienternas upplevelser i kategorierna: Övergivenhet, närvaro, utsatthet, bristande kontroll och desperation.I resultatet framkom det att patienter idag får för lite omvårdnad inne på traumarummet och att den medicinska behandlingen går före att skapa en relation till patienten. Patienterna är väldigt utsatta och vårdpersonalen har oftast ingen möjlighet att skapa en relation till patienten. Som resultat av detta upplever patienterna ingen trygghet och ett lidande som i sin tur ger dem en sämre möjlighet att återhämta sig efter traumat. Anestesisjuksköterskor måste ha patientens välbefinnande och hälsa i åtanke för att kunna ge en fullgod vård och ett bra omhändertagande. Saker som stödjer patientens välbefinnande är; att ge tydlig information om vad som sker, visa engagemang och hjälpsamhet, skapa trygghet och visa empati.Anestesisjuksköteskan har med sin placering på traumarummet stora möjligheter att skapa kontakt till patienten, vilket leder till en minskad stress och oro för patienten samt att han/hon blir lugnare och känner sig mer delaktig i vården. Multiskadade patienter utgör en stor utmaning där anestesisjuksköterskans alla tillgångar måste användas till det yttersta. Lyckas anestesisjuksköterskan skapa en god relation till patienten minskas de förödande effekterna av traumat. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Två teman och fyra subteman skapades utifrån en analys av elva kvalitativa artiklar. Resultatet visar att livsvärlden förändrades och medförde påverkan på det aktiva och sociala livet. Även kropp och identitet påverkades vilket medförde tankar kring hopp och hopplöshet om framtiden. Det visar också att sjukdomen ökar behovet av hjälp och stöd vilket kan utgöra en trygghet men samtidigt en påminnelse av nedsatt självständighet. Behovet av information och vägledning är i allmänhet stort för att kunna handskas med sin sjukdom. I diskussionen framkom vikten av individanpassad information för att främja delaktighet och god egenvård. Närstående borde också få kunskaper kring sjukdomen vilket möjliggör ett optimalt stöd för patienten. Vikten av att behålla livsstil och sociala nätverk betonades i diskussionen vilket främjar livskvalitet och kontroll över situationen. Mer fokus på den enskilda personen behövs för att en effektiv och kvalitetsmässig vård ska uppnås. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen. Det fanns därför ett särskilt intresse i att ta reda på mer om patientens upplevelse för att kunna utveckla vården. Studien syftade till att beskriva traumapatientens upplevelse av prehospital smärtbehandling. Åtta informanter ingick i studien från ett ambulansdistrikt i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av insamlad data i form av intervjuer. Resultatet delades in i kategorier där vi fann otillräcklig smärtlindring som en kategori då informanten upplevde smärta under förflyttning och behandling men även upplevt lindrat lidande efter behandlingen. Det framkom otrygghet i vårdandet på grund av bristande information och känsla av att inte ha kontroll. De informanter som upplevde trygghet i mötet med ambulanspersonalen kände sig väl informerade och upplevde tillit till ambulanspersonalen. Informanterna beskrev både negativa och positiva följdverkningar i samband med medicineringen. Hur man som patient blir bemött och omhändertagen är ett starkare minne än själva smärtupplevelsen. Trots att informanterna inte var smärtlindrade så upplevde de ändå att ambulanspersonalen gjorde ett bra jobb för de var trevliga, professionella och då kände sig patienten trygg. Att smärtlindringen var otillräcklig kan berott på för låga doser eller att vårdpersonalen inte väntat tillräckligt länge för att läkemedlet skulle få effekt. De informanter som upplevde sig smärtlindrade fick högre doser smärtlindrande läkemedel och i de flesta fall ingick Ketamine. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande. Vidareutgjorde fem motsatspar tio subteman i resultatet. Där återfanns kontroll visavimaktlöshet, hopp kontra hopplöshet, oberoende och valmöjligheter gentemot beroendeoch slutligen begreppen relation och vårdkvalitet som båda kunde återfinnas såväl vidlidande som vid välbefinnande. Resultatet belyser att välbefinnande och lidandeförekommer var för sig men ofta också samtidigt. I arbetet med att individanpassavården innebär det att det finns tyst kunskap i en stor variation av parametrar, tankar,känslor och människor som behöver synliggöras för att det ska bli en god palliativ vård.Vi konstaterar att det alltid finns något att göra för att främja den här patientgruppensvälbefinnande. / Program: Fristående kurs

<p>Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården. Stigmatisering och att bli annorlunda behandlad var negativa upplevelser av vården och även barriärer till att söka vård. God vård beskrevs främst som att ha en god relation till vårdaren och då missbruket sågs som en sjukdom istället för ett personligt misslyckande. En ökad kunskap skulle kunna eliminera de fördomar och den stigmatiserade syn som existerar gentemot denna patientgrupp. Det skulle kunna möjliggöras genom att medicinsk utbildning inom området blev obligatorisk för vårdpersonal. Vidare skulle kvantitativ forskning kunna bidra med resultat för ökad generaliserbarhet.</p> / <p>Alcohol consumption and drug abuse are increasing around the world today. This leads to consequences for somatic health care when patients with substance abuse disorders gets more common. People living with an addiction often experience themselves as belonging to a stigmatized group and their interaction with health care as something negative. The purpose of this study was to examine experiences of health care among substance abusers. The literature</p><p>study was based on 11 scientific articles that were analyzed. In the result 3 categories emerged, negative experiences in the interaction with health care, barriers to health care seeking and positive experiences in the interaction with health care. To be stigmatized and treated differently was negative experiences from health care and even a barrier to health care seeking. High quality care was mostly described as having a good relation with the health care provider and when the substance abuse was seen as a disease, not a personal failure. An increased knowledge could eliminate the prejudices and the stigmatization that exists toward this group of patients. This could be made by making the education about this subject compulsory to health care staff. Furthermore quantitative research could contribute with a result to an increased generalization.</p>

Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården. Stigmatisering och att bli annorlunda behandlad var negativa upplevelser av vården och även barriärer till att söka vård. God vård beskrevs främst som att ha en god relation till vårdaren och då missbruket sågs som en sjukdom istället för ett personligt misslyckande. En ökad kunskap skulle kunna eliminera de fördomar och den stigmatiserade syn som existerar gentemot denna patientgrupp. Det skulle kunna möjliggöras genom att medicinsk utbildning inom området blev obligatorisk för vårdpersonal. Vidare skulle kvantitativ forskning kunna bidra med resultat för ökad generaliserbarhet. / Alcohol consumption and drug abuse are increasing around the world today. This leads to consequences for somatic health care when patients with substance abuse disorders gets more common. People living with an addiction often experience themselves as belonging to a stigmatized group and their interaction with health care as something negative. The purpose of this study was to examine experiences of health care among substance abusers. The literature study was based on 11 scientific articles that were analyzed. In the result 3 categories emerged, negative experiences in the interaction with health care, barriers to health care seeking and positive experiences in the interaction with health care. To be stigmatized and treated differently was negative experiences from health care and even a barrier to health care seeking. High quality care was mostly described as having a good relation with the health care provider and when the substance abuse was seen as a disease, not a personal failure. An increased knowledge could eliminate the prejudices and the stigmatization that exists toward this group of patients. This could be made by making the education about this subject compulsory to health care staff. Furthermore quantitative research could contribute with a result to an increased generalization.