Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet. Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras. / Background: Mental illness is nowadays considered a public health problem. Patients with mental illness often suffer co-morbidity and are therefore often cared for within somatic care. According to caring science the holistic perspective of the human with both body and soul is advocated where one part can never be excluded. Sensitivity in the caring relationship can be crucial for a patient suffering from mental illness. However, health personnel themselves experience a lack of knowledge caring for patients with mental illness. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients´ experiences of being cared for within somatic care in conjunction with mental illness. Method: Literature review including ten scientific articles was implemented, eight with a qualitative design and two with a quantitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s (2012) method for literature review. Results: Six main themes were identified: experiences of meeting health personnel, experiences of being understood, follow-up by the caregiver, experiences of being involved, experiences of barriers for care and security. Discussion: The result is discussed according to Eriksson's theory of the caring relationship and suffering. Lack of knowledge within mental illness creates insecurity among health personnel and also creates suffering for the patient. The importance of seeing to the human as a whole is discussed.

Bakgrund: Många patienter som genomgår en DT-colonundersökning upplever att både förberedelser och själva undersökningen är krävande och ansträngande. Genom väl formulerad och tydlig förhandsinformation samt att undersökande personal har ett gott bemötande och individanpassar kommunikationen kan leda till en positiv patientupplevelse. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur patienten upplever förhandsinformationen och personalens information från två olika sjukhus samt att jämföra resultaten med varandra. Metod: Studien är en kvantitativ studie där patienter som utfört DT-colonundersökningar har blivit tillfrågade att anonymt fylla i en enkät efter undersökningens slut. Ett strategiskt urval har gjorts där inklusions- och exklusionskriterier har tillämpats. Enkätens resultat har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Patienterna var överlag nöjda med förhandsinformationen, en viss procentuell skillnad visar att patienterna från sjukhus B var mer nöjda än sjukhus A. Patienterna från båda sjukhusen upplevde att informationen från personalen var bra och patienterna var nöjda. Inga signifikanta skillnader mellan de två sjukhusen kan påvisas i denna studie. Slutsats: Överlag var studiens deltagare nöjda med både förhandsinformationen samt personalens information. Trots att det inte fanns någon signifikant skillnad visade resultatet att deltagarna på sjukhus B var nöjdare, procentuellt sett, än sjukhus A gällande både förhandsinformation och personalens information. / Background: Many patients who participate in CT-colonography find the preparations and the examination itself to be hard. A plain and well written information letter, as well as good communication and patient-centered care from the hospital staff could make the patient experience better. Aim: The aim of the study is to investigate how patients from two different hospitals perceive both the information letter and the oral information from the staff and compare to each other. Method: The study is a qualitative study. Patients have been asked to fill out a survey at the end of their examination. The patients have been strategically selected, inclusion- and exclusion criterias have been adapted. The result of the survey has been analyzed in SPSS. Results: In general the patients were pleased with the information letter. The patients at hospital B were to some extent more satisfied than the patients at hospital A. The majority of the patients from both hospitals were satisfied with the information from the hospital staff. Although the result showed some percentage difference between the hospitals, no significant difference was shown.   Conclusion: Overall the participants of the study were satisfied with both the information letter and the information from the hospital staff. Although there were no significant differences, the result showed that the patients from hospital B were more satisfied than the patients from hospital A in all senses.

Coronary artery bypass graft (CABG) är en väl etablerad behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Operationen är utmanande och påfrestande för patienten och upplevelserna efter genomgången operation är varierade. Att som sjuksköterska ha kännedom om patienters upplevelser tiden efter operationen är av betydelse för att möjliggöra god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syftet var att belysa patienters upplevelser tiden efter en CABG. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; den relationella upplevelsen, den kroppsliga upplevelsen, den mentala skörheten och en ny syn på livet. Det framkom att patienterna upplevde stödet från omgivningen som det viktigaste för god återhämtning. Information från vårdpersonalen ansågs till viss del bristfällig av patienterna. Flera upplevde smärta efter operationen och hade delvis symtom kvar, men dessa avtog med tiden. Centralt efter operationen var även oro, men med tiden kom förbättrad livskvalitet och motivation. Det framkom att en CABG var en stor påfrestning för patienten och upplevelserna var både positiva och negativa. Kunskapsluckor avseende patientupplevelser efter operationen finns och ytterligare forskning bör fokusera på området för att ge sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor ökad kunskap i mötet med denna patientgrupp. / Coronary artery bypass graft (CABG) is a well-established treatment for patients with coronary artery disease. The surgery is challenging and stressful for the patient and experiences varied after surgery. It’s important for the nurse to be aware of patients’ experiences after surgery to enable good care and recovery for the patient. The aim was to illuminate patients’ experiences during the time after a CABG. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature review. Four themes emerged; the relational experience, the bodily experience, the mental fragility and a new view on life. The result showed that patients' experienced the support from the surroundings as the most important for good recovery. Information given by caregivers were in some cases considered inadequate by the patients. Patients experienced pain after surgery and had partial symptoms left, which subsided with time. Concern was a central experience after surgery, but over time came improved quality of life and motivation. A CABG is a major strain for the patients and the experiences were both positive and negative. There are gaps in knowledge regarding patient experiences after the surgery and further research should focus on that area to give nursing students and nurses knowledge in the meeting with these patients.

Bakgrund: AIDS epidemin har skördat många liv sedan 1980 talet. Flera globala insatser görs för att framför allt minska antal dödsfall och att stoppa spridningen av HIV. HIV har även förknippats med homosexuella trots att de utgör en minoritet av de som har drabbats. Människor med HIV har levt under svåra förhållanden orsakad av diskriminering och stigmatisering. Samtidigt finns det en ökad kunskap om HIV och vårdpersonal visar mer acceptans att vårda denna patientgrupp. Ändå förekommer det fortfarande negativa attityder, som uttrycks i form av rädsla för smitta. Jämlik vård oavsett sjukdom är betydelsefullt för en god vårdrelation och vården skall bedrivas med respekt för patientens integritet och värdighet. Syfte: Att undersöka hur patienter med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade tio vetenskapliga artiklar varav fem artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med fem respektive sex underteman. Det första huvudtemat förutsättningar för positiva upplevelser inom vården har följande undertema: den goda vårdrelationen, vårdgivarens stöd och engagemang, att få tillräcklig med rådgivning, när vårdandet ger förtroende och ett kärleksfullt bemötande. Det andra huvudtemat hinder för gott bemötande har följande underteman: att bli oprofessionellt bemött, brist på engagemang och stöd från vårdgivaren, utebliven rådgivning, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, vårdgivarens ointresse att bevara sekretess och konsekvenser av bristande kunskap hos vårdpersonalen.  Diskussion: Baserat på sammanfattningen av resultatet diskuterades vikten av adekvat kunskap om HIV. / Background: AIDS epidemic has claimed many lives since the 1980's. Several global initiatives are working towards reducing the number of deaths and to stop the spread of HIV. HIV has also been associated with homosexual even though they represent a minority of those who have suffered. People with HIV have been living under difficult conditions caused by discrimination and stigmatization. Meanwhile, knowledge is increasing about HIV and health professionals show more acceptances to care for this population despite this yet there are still negative attitudes expressed in the form of fear of contagion. Equitable care regardless of disease is important for good health care relationship and care must also be conducted with respect for patient privacy and dignity. Aim: To examine how the patients with HIV experience the interactions with health care workers. Method: To get answers to the purpose conducted a literature review was conducted that included ten scientific articles, of which five articles with qualitative method, two articles with quantitative method and three articles with mixed method. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is prerequisites for positive experiences in health care that includes following sub themes: the good care relationship, caregiver's support and commitment, to get adequate advice, when caring gives confidence and a loving attitude. The second main theme is barriers to good interactions which includes following sub themes: being unprofessional responded, deficiency of commitment and support from the caregiver, loss counselling, caregiver's precautions, the caregiver's indifference to preserve confidentiality and the consequences of lack of knowledge among health professionals. Discussion: Based on the summary of the results was discussed the importance of adequate knowledge about HIV.

Bakgrund: Långvarig smärta innebär stora negativa konsekvenser för samhället i form av ökade sjukskrivningstal och mindre delaktighet i samhället. Patienter med neuropatisk smärta upplever att de inte får den hjälp de önskar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja dess patienter till att uppnå upplevd hälsa trots lidande och sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod: Litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet visas i två huvudteman; neuropatisk smärta, en ständig kamp i vardagen och bemötande i hälso- och sjukvården samt fem underteman; acceptansens betydelse för hantering av smärta, inverkan på relationer, inverkan på dagliga aktiviteter, vårdens bristande kunskap och förståelse,  vägen till smärtlindring , en utmaning. Resultatet visar att neuropatiska smärtan påverkar många delar av livet. Upplevelser av negativa konsekvenser både inom arbetslivet, familjelivet och sociala aktiviteter. För att uppnå livskvalitet krävs acceptans av smärtan. Konklusion: Patienter med neuropatisk smärta bör förstås i ett helhetsperspektiv och utifrån den komplexa smärtupplevelsen de har. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter till förbättringsarbete för att bemöta dessa patienter och bidra till en ökad livskvalitet. Detta kan ske genom ett aktivt och intresserat lyssnade för att få en förståelse för patientens livssituation.

Sjuksköterskor på allmän vårdavdelning tar regelbundet emot patienter som har varit inlagda på en intensivvårdsavdelning. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva en trygg vård är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens upplevelse av att vårdas på allmän vårdavdelning efter förflyttning från intensivvårdsavdelning. Syftet med studien var att undersöka hur patientens upplevelse av trygghet påverkas på en allmän vårdavdelning efter förflyttning från en intensivvårdsavdelning. För att uppnå syftet genomfördes en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman: miljöns betydelse, trygghetens påverkan på tillfrisknandet, omvårdnadens betydelse och ett tillgodosett informationsbehov. Resultatet visade att patientens känsla av trygghet var subjektiv och påverkades i olika situationer. Sjuksköterskan har en värdefull roll i att tillgodose patientens behov av trygghet. Detta kan åstadkommas genom att skapa en lugn miljö, upprätthålla en god relation till patienten, ge en trygg omvårdnad och tillfredsställa patientens behov av information. Ytterligare forskning ur patientens perspektiv är väsentlig för att skapa en fördjupad förståelse kring patientens upplevelse av trygghet. / Nurses in the general ward regularly receive patients who have been admitted to an intensive care unit. In order to provide safe care, it is important for nurses to have knowledge of the patient’s experience of being cared for in the general ward after being transferred from an intensive care unit. The purpose of the study was to explore how the patient’s experience of feeling safe is influenced in general ward after being transferred from an intensive care unit. To achieve the aim, a general literature study was conducted with scientific articles. The result emerged in four themes: the importance of the environment, the impact of feeling safe on the recovery, the importance of nursing and a satisfied need of information. The findings showed that the patient’s feeling of safety was subjective and influenced by different situations. The nurse has a valuable role in meeting the patient’s need of feeling safe. This can be achieved by creating a calm environment, maintaining a good relationship with the patient, providing safe care and satisfying the patient’s need of information. Further studies from the patient’s perspective is essential to gain in-depth understanding of the patient’s experience of feeling safe.

Antalet ambulansuppdrag ökar i Västra Götalandsregionen i snabbare takt än ambulansresurserna, samtidigt som kraven på ambulanspersonalen blir allt högre. I området Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården) har ett beslut fattats sedan juli 2013 att endast de patienter som brådskande måste till sjukhus, alternativt är i behov av vård under transport, ska medfölja ambulansen till vårdinrättning. Övriga patienter ska hänvisas till annat transportsätt. Upplevelsen av att hänvisas till ett annat färdsätt än ambulans sparsamt studerat. Därför görs denna studie, i syfte att undersöka patientens upplevelse av vårdmötet med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med att de hänvisats till annat färdsätt. Nio kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter som hänvisats till annat färdsätt av sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underkategorier framkom som bildade sex kategorier. Resultatet påvisar både nöjdhet och missnöje hos patienterna. Attityden hos sjuksköterskan har spelat stor roll, men även deras förmåga att låta patienten vara delaktig i beslutet samt informera om dess tillstånd och vad som föranleder hänvisningen. Känslor såsom ilska, uppgivenhet och sorg har framkommit, men också glädje, förståelse och tillit. De patienter som känt sig väl bemötta, delaktiga och som har fått information har behållit eller stärkt sitt förtroende för ambulanssjukvården och framhåller att det är en organisation att lita på. De patienter som inte känner sig väl bemötta, delaktiga eller informerade ger i sin tur uttryck för en stark besvikelse över ambulanssjukvården. Tveksamhet till att överhuvudtaget kontakta ambulanssjukvården igen framkommer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen. Detta kompliceras ytterligare om vårdaren backar i sin vårdarroll och blir kollega. Det framstår som viktigt att vårdarna ser patienterna som individer och hjälper dem in i patientrollen. Patienterna vill känna sig trygga med att sekretess bibehålls. De upplever behov av att bli delaktiga i vården utan att känna ansvar för den. I vårdandet av dessa patienter framstår det som särskilt viktigt att följa behandlingsriktlinjerna samt känna till hur människor kan agera i chock. Vårdaren behöver också vara medveten om sin möjlighet att ta kontroll över situationen och hjälpa patienten i en situation då denne ibland inte förmår ta välgrundade beslut. Det behövs ett professionellt, medvetet vårdande där sunt förnuft och naturligt vårdande inte är tillräckligt. Studien tillför nya dimensioner om hur patienter som själva arbetar inom ambulanssjukvård kan uppleva patientrollen utifrån sina specifika yrkeskunskaper. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön. Då är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för vårdandet och patientens tillfrisknande. Vårdmiljön påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Bakgrunden ger bland annat en teoretisk inblick i det vårdvetenskapliga begreppet välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är i vårdmiljön på vårdavdelningar som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Metoden som använts är en analys av kvalitativ forskning. På grund av att den är ett verktyg för att beskriva patientupplevelser. I resultatet framkommer tre huvudkategorier, patientens möjlighet till interaktion i patientrummet, atmosfär i patientrummet och utformning av patientrummet. Vardera huvudkategori består av två underkategorier. I diskussionen reflekteras det över hur patienter kan vara ett stöd för varandra samt på vilket sätt de är en resurs som närstående och vårdpersonal inte kan vara. Den speglar även hur stämningsläget på vårdavdelningen smittar av sig på patienters välbefinnande och vårdpersonalens arbetsmiljö. Det resoneras också kring hur sjuksköterskan kan bidra till att vårdmiljön blir mer estetisk tilltalande för patienten. Avslutningsvis ges praktisk vägledning till yrkesverksamma sjuksköterskor gällande vårdmiljön. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård