Bakgrund: Regeringens utformning av Vision e-hälsa 2025 ska göra Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter att främja jämlik hälsa. E-hälsa är ett nytt sätt för sjuksköterskan att kommunicera och ge omsorg för och till patienten. Med nya verktyg uppstår även nya hinder. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilka påverkar om användningen av e-hälsa blir lyckad eller ej. Syfte: Studiens syfte var att beskriva individers känslor, upplevelser och acceptans av e-hälsa. Metod: Metod för genomförd studie var litteraturöversikt men kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Studien innefattade 13 artiklar publicerade mellan 2012 – 2020 vilka identifierades i databaserna PubMed och CIHNAL. Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i sju kategorier; känslor inför e-hälsa och teknik, förändrad självbild och förlorat självförtroende, deltagares åsikter oavsett tidigare erfarenheter av e-hälsa, upplevda fördelar och potentiella fördelar av e-hälsa, hinder som påverkar användandet av e-hälsa och teknik, tekniska hinder, sociala relationer. Dessa sammanfattades i två teman; Känslor och upplevelser som påverkade användarens acceptans av e-hälsa och Faktorer som påverkade interaktionen med e-hälsa och teknik. Resultatet visar att sjuksköterskor och vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur individer kan interagera med e-hälsa och vilka individuella hinder som påverkar användandet.     Slutsats: Acceptans av e-hälsa påverkas av flera faktorer. En negativ inställning till teknik, teknologi och om individen anser sig ha bristfälliga kunskaper vid interaktion med e-hälsa kan påverka självförtroendet och självbilden, framförallt om interaktionen är misslyckad. E-hälsa kan komma bli ett viktigt verktyg för sjuksköterskan att med dess hjälp ge patienter möjlighet till autonomi och jämlik hälsa. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör beaktas inför ett användande av e-hälsa. / Background: The Swedish government's policy Vision e-health 2025´s ambition is to make Sweden the best in the world by using the possibilities of digitalisation and e-health to promote equal health. E-health is a new way for the nurse to communicate and provide care for and to the patient. Patients are individuals whit different conditions and knowledge that affect whether or not the use of e-health becomes successful. Purpose: The aim of the study was to describe individuals' feelings, experience and acceptance of e-health. Method: A literature review with a qualitative approach with descriptive design. The study included 13 articles published between 2012 - 2020 identified in the PubMed and CINAHL databases. Result: Participants' feelings and experiences culminated in seven categories; feelings about e-health and technology, altered self-image and lost self-confidence, participants' opinions regardless of previous e-health experiences, perceived benefits and potential benefits of e-health, barriers affecting e-health and technology use, technical barriers, social relationships . These were summarized in two themes; Emotions and experiences that affected the user's acceptance of e-health and Factors that influenced the interaction with e-health and technology. The results show that nurses and health care professionals need additional training in how individuals can interact with e-health and what individual barriers affect their use. Conclusion: Acceptance of e-health is affected by several factors. A negative attitude towards using technological equipment and if the individual considers himself to have inadequate knowledge in interaction with e-health can affect self-confidence and self-image, especially if the interaction is unsuccessful. E-health can become an important tool for the nurse to help patients with autonomy and equal health. Each individual's resources, experience and assets should be considered before using e-health.

Bakgrund Sömnen har många viktiga funktioner. Det är bland annat under sömnen kroppen återhämtar sig. Vid inläggning på sjukhus upplever patienter att sömnen störs. Sömnstörning påverkar läkningsprocessen negativt. Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka hur inneliggande vuxna patienter upplever sömnen i sjukhusmiljön samt vilken omvårdnad som främjar patienters sömn. Metod Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design. Studien innefattade tolv artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades med granskningsmallar och artiklarnas resultat analyserades och kategoriserades in under olika områden. Resultatet visade att patienternas upplevelse av orsaken till sömnstörning övergripande berodde på; tankar och oro som uppkom i sjukhusmiljön, störande faktorer i sjukhusmiljön, sjukdom och symtom samt rutiner på avdelningarna. Omvårdnadsåtgärder som främjade sömn var lindring av oro, anpassning av miljö, delaktighet och tillfredsställande smärtlindring. Slutsats Sjukhusmiljön har stor inverkan på sömnen. Öronproppar och sovmask kan erbjudas till patienter för att eliminera ljud och ljus. En dialog mellan sjuksköterska och patient kan vara till hjälp för att upptäcka och hitta lösningar till patientens sömnstörning. Det finns ett behov av mer utbildning och forskning kring sömnfrämjande omvårdnad. / Background Sleep is vital for various functions. Among other things sleep aid the human body to recover. Due to hospitalization many patients experience sleep disturbances. Sleep disruptions effects the healing process negatively. Purpose The purpose of this study was to investigate how adult inpatients experience sleep in the hospital environment and to identify promoting nursing care. Method Literature review with a descriptive design. The study included twelve articles both with qualitative and quantitative design. The quality of the articles was assessed and the content regarding sleep analyzed and categorized into subcategories. Result Showed that the reason for inpatients sleep disturbances were mainly caused by; thoughts and worries caused by the hospital environment, disturbing factors in the environment, illness and symptoms and also routines in the hospital wards. The result even showed nursing care that promoted sleep were relief of worry, adaptation of the environment, participation and sufficient pain relief. Conclusion Hospital environment have a major impact on sleep. Earplugs and eyemasks can be offered to patients to eliminate sound and light. A dialogue between the nurse and the patient can be helpful to discover and find solutions to the patient's sleep deprivation. There is a need for more education and research in sleep-promoting nursing.

Bakgrund: Då bot inte längre är möjlig påbörjas palliativ vård, vilket handlar om att skapa förutsättningar så att personen med palliativ vård och dennes anhöriga upplever högsta möjliga livskvalitet. Att träffa döende personer och ge dessa omvårdnad är en ofrånkomlig del av sjuksköterskeyrket. Beskrivningar av livskvalitet från personer med palliativ vård är därför en viktig kunskapskälla för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur personer med palliativ vård upplever livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats och söktes fram i databasen PubMed. Huvudresultat: Personer med palliativ vård beskrev att deras tankesätt förändrades efter sjukdomsdebuten. Detta upplevdes som en strategi för att hantera sjukdomen och öka känslan av livskvalitet. Något som ytterligare bidrog positivt till livskvaliteten var att upprätthålla relationer med släkt och vänner samt att få vara omgiven av sin familj. Den främsta orsaken till minskad livskvalitet beskrevs vara när symtom framträdde och när sjukdomen upplevdes styra personens liv. Slutsats: Att drabbas av obotlig sjukdom och få palliativ vård påverkade upplevelsen av livskvalitet. Den kunde både öka och minska under sjukdomsförloppet och att ha en sjuksköterska med helhetssyn på personen med palliativ vård var av stor vikt för bibehållen livskvalitet. / Background: When cure is no longer possible, palliative care begins. Palliative care is about creating conditions so that the person with palliative care and his or her relatives experience the highest possible quality of life. To meet people who are dying and care for them is an inevitable part of the nursing profession. Descriptions of quality of life by persons with palliative care is therefore an important source of knowledge for nurses. Aim: The aim of this study was to describe how persons with palliative care experience quality of life. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles. All the included articles had a qualitative approach and were found through the PubMed database. Main results: Persons with palliative care described that their mindset changed after the onset of the disease. This was seen as a strategy for managing the disease and to increase the quality of life. Something that further increased the quality of life was to maintain relationships with friends and relatives and to be surrounded by family. The main reason for decreased quality of life was describes as when symptoms appeared and when the disease was experienced to control the persons life. Conclusion: To suffer from an incurable disease and receive palliative care affected the quality of life. The experience of quality of life could both increase and decrease during the course of the disease and having a nurse with a holistic approach towards the person with palliative care was essential to maintain quality of life.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är väsentlig för människors hälsa. Under sömnen återhämtar sig kroppen. Brist på sömn försämrar läkningsprocessen hos patienter. Trots sömnens betydelse har patienter upplevt olika sömnstörande faktorer på sjukhus.   Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom slutenvården.  Metod:  En litteraturöversikt med deskriptiv design. Det som inkluderades var elva stycken artiklar med kvalitativ metod eller multimetod där endast den kvalitativa ansatsen analyserades och redovisades i resultatet. Artiklarna kvalitetsanalyserades med granskningsmallar och resultaten kategoriserades in i olika huvud- och subkategorier. Resultat: I resultatet redovisades fyra huvudkategorier med tretton subkategorier. I vårdmiljön uppkom det att ljud, ljus, temperatur och brist på bekvämlighet påverkade sömnen och gjorde det svårare att sova. Vissa fann trygghet i omgivningens ljud och renlighet främjade sömnen. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och hotad integritet försvårade insomningen och en sammanhängande sömnen. Omvårdnaden från personal, kontroller och administrering av läkemedel störde den sammanhängande sömnen, ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och hade lättare för att somna. Patienterna upplevde att bemötande och information från vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.  Slutsats: Patienterna upplevde att sjukhus har flera faktorer som påverkar sömnkvaliteten negativt. Individanpassad omvårdnad bidrar till trygghet vilket ger en god sömn. Vidare behövs det mer forskning om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder som kan användas kliniskt på olika avdelningar. / Background: Sleep is a basic need and is essential for human health. During sleep, the body recovers. Lack of sleep impairs the healing process for patients. Still patients have experienced various factors in hospitals that disturbs their sleep.  Purpose: The aim of this literature review was to describe patients experiences of sleep in a hospital.  Method: A literature review with descriptive design. The eleven articles that were included had a qualitative method or a multi-method where only the qualitative parts were analyzed and reported in the results. The articles were quality reviewed and the results were categorized into various main- and sub categories.  Result: The results consisted of four main categories with thirteen subcategories. In the health facility environment it emerged that noise, light, temperature, poor cleanliness and comfort affected sleep and made it more difficult to fall  asleep. Some patients found the sounds in the surroundings to provide a sense of security. Various mental and physical factors such as pain, illness, anxiety, thoughts and lack of integrity made it difficult to fall asleep and also the continuity of sleep were disrupted. Nursing from healthcare workers, controls and administration of drugs disturbed the sleep. The patients felt safer and had an easier time to fall asleep when the care was adapted to their personal needs. The patients found that treatment and information from healthcare workers could affect sleep both positively and negatively depending on whether they experienced it as a good or a bad treatment and whether they felt well informed or not.  Conclusion: The patients experienced that hospitals have several factors that negatively affect the sleep quality. Individualized care provides a sense of security which helps with sleep. More research is needed on care that improves the sleep quality for patients in different wards.

Bakgrund: En stomi är en öppning på buken med syfte att avleda avföring. Bakomliggande sjukdomar är vanligen cancer samt inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomi innebär en förändring i kroppsfunktionen med effekter på flertalet dimensioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell och som kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensen. Resultat: Fem kategorier identifierades: ”En förändrad kropp”, ”Sociala konsekvenser”, ”Att hantera vardagen”, ”Stöd och bristande stöd från omgivningen” samt ”Möte med vården”.   Konklusion: Att få en stomi beskrivs som en stor förändring i livet med effekter på kroppsbilden, sexlivet samt sociala relationer. Resultatet har i denna litteraturstudie analyserats i relation till Roys adaptionsmodell, som handlar om människans förmåga att anpassa sig till en förändrad miljö och anpassningen av denna miljö med hjälp av copingprocesser och bemästring av hinder. Bemästring av dessa hinder innebär en utmaning som patienten behöver stöd från sjuksköterska och närstående för att hantera. / Background: An ostomy is an opening on the abdominal wall, with its purpose to dispose faeces. Underlying diseases are usually cancer and inflammatory bowel diseases. Recieving an ostomy effects the bodily function and numerous dimensions.  Aim: The purpose of this literature study was to highlight patients’ experiences of living with an ostomy. Methods: The literature study was based upon eight qualitative articles which have been analyzed through Friberg’s five-step model and then quality reviewed based upon Olsson and Sörensen’s quality template. Results: Five categories were identified: ”A changed body”, ”Social consequences”, ”Dealing with daily life”, ”Support and the lack of support” and ”The contact with the healthcare”. Conclusion: Recieving an ostomy is described as a major change in life with effects on body image, sex life and social relationships. The result has been analyzed in relation to the Roy adaption model, which consists of the human’s ability to adapt to changes within one’s context and to change the context itself through coping processes.  Overcoming barriers is a challenge that the patient needs the support from next of kin and nurses to handle.

INTRODUKTION: Ett personcentrerat arbetssätt med god kommunikation främjar patientsäkerheten och stärker patientens egen roll i sin vård. Bedsiderapportering (BSR) syftar till att öka patientsäkerheten, patientdeltagande och skapar förutsättningar för personcentrerad vård.   SYFTE: Syftet med arbetet var att undersöka upplevelser av BSR ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv på somatiska vårdavdelningar inom vuxenvården.   METOD: Arbetet har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CIINAHL och PubMed. Kvalitetsanalys genomfördes med SBUs granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatanalys skedde med Fribergs (2022) femstegsmodell.    RESULTAT: Sjuksköterskor och patienter var enade om att BSR ökade patientdelaktigheten, förbättrade relationen mellan patient och sjuksköterska och ökade patientsäkerheten. Vidare var båda parterna ense om att sekretessen kunde vara ett problem, särskilt på delade rum eller då anhöriga deltar.   SLUTSATS: BSR visade sig ha många fördelar ur både sjuksköterske- och patientperspektiv. Främst ökar patientdelaktigheten i vården vid användning av BSR. / INTRODUCTION: A person- centered approach with adequate promotes patient safety and strengthens the patients’ own involvement in their care. Bedside report (BSR) is supposed to enhance patient safety, patient involvement and creates opportunities for person centered care.    AIM: The aim of this study was to explore the experiences of nurses and patients related to BSR in somatic adult hospital wards.    METHOD: This essay has a descriptive design using literature review as a method. A search for articles was made in the databases CINAHL and PubMed. Quality analysis was made with SBU’s template ”assessment of studies with a qualitative method”. Result analysis was made with Fribergs (2022) five- step model.    RESULTS: Nurses and patient agreed that BSR promoted patient involvement, created a better relationship between nurse and patient and enhanced patient safety. Both parties agreed that confidentiality could be a concern, especially when BSR took place in a multiple- patient room or when visitors were around.    CONCLUSION: BSR had a lot of benefits for both nurses and patients, especially when it comes to patient involvement.

Sammanfattning Bakgrund: Hiv är ett globalt problem som sedan tidigt 1980-tal spridit sig världen över. Infektionssjukdomen kan inte botas, men med en välinställd läkemedelsbehandling kan människor leva ett fullgott liv utan att smitta. Sjukdomen var tidigare oerhört dödlig och smittsam, vilket skapade ett stort stigma hos allmänheten. Personer med Hiv har blivit utsatta för diskriminering där sjuksköterskor och allmänheten inte velat ha någon fysisk kontakt med dem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda patienter med Hiv. Det är betydande att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt och bedriver en personcentrerad vård för ett gott omvårdnadsmöte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Hiv upplevde omvårdnadspersonalens bemötande inom hälso-och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet bestod av fem huvudkategorier; Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att inte vara prioriterad, Upplevelsen av att vara dömd, Upplevelsen av att bli exponerad och Upplevelsen av att inte bli bekräftad. Resultatet visade att stigmatisering var vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och att patienterna kunde känna sig exponerade vid sekretessbrott. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. Resultatdiskussionen bestod av tre centrala fynd från resultatet, vilka var Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att vara dömd och Upplevelsen av att bli exponerad. Upplevelsen av att vara dömd och upplevelsen av att vara exponerad diskuteras utifrån McCormack & McCance teori om personcentrerad vård och upplevelsen av acceptans och stöd diskuteras utifrån Halldórsdottirs teori Caring and Uncaring. Båda teorierna diskuteras utifrån hur de kan ligga till grund för ett gott bemötande. Etiska aspekter och samhällsperspektiv diskuteras också

Bakgrund: Begreppet palliativ vård innebär vård av personer i livets slutskede. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syftet att tillföra ett förbättrat välmående och öka livskvaliteten för patienterna i ett palliativt skede. Patientdelaktighet kännetecknas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper involveras och patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera upplevelsen av delaktighet inom palliativ vård hos patienter över 18 år. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och deskriptiv design. 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Vid datasökningen användes databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Studiens resultat indelades i två huvudkategorier: Främjande för delaktighet och hindrande för delaktighet. Huvudkategorierna mynnande ut i fem underkategorier: Tillit och trygghet, kunskap och förståelse, att känna sig sedd, påverkan av sjukdomstillstånd och ovisshet. Det varierade hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet av den palliativa vården. Många patienter önskade att vara delaktiga i beslutsprocessen men lämnade gärna över de slutgiltiga medicinska besluten åt läkare och sjuksköterskor. Slutsats: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i vården i livets slutskede är det viktigt att se till varje individs enskilda behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara uppmärksam om att det kan ändra sig under vårdtiden. / Background: Palliative care means that the care is for the final stage of life. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationships and communication as well as support for relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all healthcare professionals in order to provide patients with improved well-being and increase the quality of life in the final stages of life. The concept of patient participation is characterized by the care staff's satisfying the patient's knowledge and experience in the design of care. Participation is characterized by a continuous communication between patient and care staff where the patient's knowledge is involved, and the patient is well informed regarding their illness and treatment. Aim: The purpose of this literature review was to study the experience of participation in palliative care in patients over 18 years or older. Method: This essay is a literature review with a qualitative approach and descriptive design. 12 qualitative scientific articles form the basis of the results. The databases PubMed and CINAHL were used in the data search. Results: The result is divided into two main categories: promotion for participation and prevention for participation. The main categories culminate in five subcategories: trust and security, knowledge and understanding, feeling seen, the impact of illness and uncertainty. It varied in how much the patients wanted to be involved in the decision-making of the palliative care. Many patients wanted to be involved in the decision-making process but wanted to hand over the final medical decisions to doctors and nurses. Conclusion: To ensure that patients feel involved in the care at the end of life, it is important to look at each individual's individual needs and adapt the care according to these and be aware that this can change during the care period.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] innefattar autism och andra autismliknande syndrom och är en utvecklingsstörning som påverkar kommunikationsförmågan, socio-emotionella förmågan, samt kännetecknas av repetitiva beteenden och specifika intressen. Prevalensen för AST ligger omkring en procent i världens befolkning med stigande trender, och associeras med flera olika komorbiditeter som kan förekomma. Mötet inom hälso- och sjukvården är därmed viktigt och behöver undersökas utifrån perspektivet från personer med AST. Syfte Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården för personer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna litteraturöversikt är grundad på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna som låg till grund för litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. Sammanställning av informationen i resultatartiklarna skedde med en integrerad analys. Resultat Vid sammanställningen av de upplevelser och erfarenheter personer med AST beskrivit avseende mötet med hälso- och sjukvården framträdde fyra huvudkategorier. Dessa innefattade hur personer med AST upplevt den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och deras sensoriska känslighet i en sjukvårdskontext. Vidare framkom upplevelser relaterade till bristande kunskap om AST och avsaknad av adekvata anpassningar inom hälso- och sjukvården, samt de hinder personer med AST upplevt i relation till att söka vård. Slutsats Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården för personer med AST präglades av negativa erfarenheter. Anpassningar avseende den interpersonella kommunikationen med vårdpersonal och sensoriska anpassningar i både vårdmötet och vårdmiljön var nödvändiga för att gruppens behov skulle bli tillgodosedda. Vidare fanns ett behov av utökad kunskap om diagnosen AST inom sjukvården för att på så sätt tillgängliggöra den för personer med AST både avseende organisation och bemötande. Sjuksköterskans övergripande roll är att tillgodose dessa behov och främja tillgänglighet och anpassning. / Background Autism Spectrum Disorder [ASD] includes autism and other autism-like syndromes and is a developmental disorder that affects communication skills, socio-emotional abilities, and is characterized by repetitive behaviors and specific interests. The ASD prevalence is about one percent in the world’s population with rising trends and is associated with several different comorbidities that may occur. Thus, the meeting in health care is important and needs to be examined from the perspective of people with ASD. Aim The aim was to highlight the experiences of health care for people with autism spectrum disorder. Method This literature review is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative design. Literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The scientific articles that formed the fundament for the results of the literature review were quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment instruments. The information in the articles was compiled with an integrated analysis. Results In compiling the experiences of people with ASD regarding the meeting with health care, four main categories emerged. These included how people with ASD experienced the interpersonal communication with healthcare professionals and their sensory sensitivity in a health care context. Furthermore, experiences related to lack of knowledge about the ASD diagnosis and lack of adequate adaptations in health care emerged, as well as the obstacles people with ASD experienced in relation to seeking care in the health care organization. Conclusions Experiences of health care for people with ASD were characterized by negative experiences. Adaptations regarding the interpersonal communication with care staff and sensory adaptations in both the care meeting and the care environment were necessary for the group's needs to be met. Furthermore, there was a need for increased knowledge about the diagnosis of ASD in order for health care to be available to people with ASD both in terms of organization and care. The overall role of the nurse is to meet these needs and promote accessibility and adaptation.

Bakgrund Långvarig smärta är ett utbrett problem med konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Personer med långvariga smärttillstånd är ofta fysiskt inaktiva till följd av smärta, trots att fysisk aktivitet har kända positiva effekter på både smärta och den övriga hälsan. Fysisk aktivitet kan utföras i form av egenvård, bland annat som en del i omvårdnaden. För att motverka konsekvenserna av fysisk inaktivitet och för att främja en god hälsa, behövs fler studier om personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, vilka inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarna avseende kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och artiklarnas innehåll analyserades utifrån en metod beskriven av Friberg, varpå tre huvudkategorier utformades. Resultat I resultatet beskrevs en variation av upplevelser av fysisk aktivitet. Dessa var bland annat ökad smärta alternativt en positiv inverkan på smärtan, smärthanteringen och den allmänna hälsan, såväl fysiskt som psykosocialt. Upplägget av fysisk aktivitet upplevdes även ha påverkan på utförandet av det och genomgående beskrevs vikten av motivation och stöd, samt betydelsen av att ha personens situation och sammanhang i åtanke. Slutsats Varierade upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta beskrevs, där motivation, stöd från andra samt information och kunskap upplevdes vara några av de viktigaste aspekterna i att få den fysiska aktiviteten att fungera. Resultatet visade sammanfattningsvis på att personcentrering och individanpassning i omvårdnaden utgjorde grunden för ett lyckat utförande och vidmakthållande av den fysiska aktiviteten. / Background Chronic pain is a widespread problem, with consequences on both an individual and societal level. People with chronic pain conditions are often physically inactive due to pain, even though physical activity has known positive effects on both pain, and health in general. Physical activity can be performed in the form of self-care, as a part of nursing care. To counteract the consequences of physical inactivity, and to promote good health, more studies about people’s experiences of physical activity when living with chronic pain are required. Aim The aim was to illustrate people’s experiences of physical activity when living with chronic pain.                                             Method This non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative design, which were obtained from the databases PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed using the assessment basis by Sophiahemmet University, and each article was analyzed by a method for content analysis described by Friberg, whereupon three main categories were formulated. Results A variation of experiences of physical activity was described. Some of these were increased pain or positive effects on pain, pain management, and health in general, both physically and psychosocially. People also experienced that the arrangement of physical activity affected their performance. The importance of motivation and support, as well as having the individual’s situation and context in mind, was also constantly described. Conclusions Varying experiences of physical activity when living with chronic pain were described, where motivation, support from others, information, and knowledge were perceived to be some of the most important aspects in making the physical activity function. As a summary, the results showed that person-centered care, and individual adaptation in nursing-care, formed the basis of successful performance and maintenance of physical activity.