SAMMANFATTNING Bakgrund: Inför en operation ska patienter erhålla preoperativ information som är essentiell och individanpassad, vilket genererar lugn och trygghet på operationsdagen. Enligt tidigare studier är den preoperativa informationen ej tillräcklig eller individanpassad. Detta resulterar i ökad oro och ångest inför kommande operation. Operationssjuksköterskan tillser att patienten under den perioperativa omvårdnaden upplever trygghet samt bli sedd och hörd som en individ utifrån personcentrerad vård (PCV). Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters känslor och förväntningar inför en operation baserat på tilldelad preoperativ information. Metod: Detta är ett kvalitativt deskriptivt arbete med induktiv ansats. Totalt 16 deltagare intervjuades från ett universitetssjukhus i Mellansverige. En kvalitativ analysmetod har använts för bearbetning av data. Resultat: Intervjusvaren indelades i fyra kategorier efter analysen; Känslor inför operationen, Personalens agerande gjorde deltagarna delaktiga, Inställning till den preoperativa informationen samt Deltagarnas förväntan på operationens resultat. Deltagarnas känslor påverkades om tillräcklig information givits preoperativt, personalens handlingar utifrån PCV och deras förväntningar om att bli bättre efter operationen. Personalens handlade resulterade i att deltagarna upplevde sig bekräftade, hörda och kunde ha en öppen dialog om sin operation. Slutsats: Arbetets kategorier påverkade varandra och påvisade att ett gott personcentrerat bemötande gav en god relation mellan personal och patient, men framförallt att erhålla en god och tydlig preoperativ information. En god relation ger en känsla av delaktighet, positiva känslor och förväntningar inför sin operation samt minskade negativa känslor som oro och rädsla hos patienterna. Personcentrerat bemötande och individanpassad information har en stor påverkan på patienternas känslor och förväntningar av sin operation. / ABSTRACT Background: Before an operation, patients should receive preoperative information that’s essential and individualized, which provides peace and security to the patients on surgery day. According to previous studies, preoperative information was neither sufficient nor individualized which resulted in increased anxiety prior to surgery. Surgical nurses ensure during perioperative care that the patients are seen and heard as individuals, based on person-centered care (PCC). Aim: The aim of this study was to describe the patient’s feelings and expectations before surgery based on provided preoperative information. Method: This was a qualitative descriptive study with inductive approach. Sixteen participants were interviewed from a university hospital in central Sweden. Qualitative content analysis was used for data processing. Results: Four categories appeared after analysis; Emotions Prior to Operation, Involvement of Participant’s by Staff, Attitude About the Preoperative Information and Participant’s Expectations of Operation Results. Participant’s emotions were regulated by sufficiently provided information, the staff’s actions based on PCC and their expectations of improvement after surgery. When staff acted after PCC, participants felt acknowledged and capable of having an open dialogue about their surgery. Conclusion: The categories influenced each other and demonstrates that person-centered approach provides a good relationship between staff and patient, but above all else the importance of providing quality preoperative information. Good relationships invite positive pre-surgery emotions, expectations, patient participation and reduces negative emotions like anxiety and fear. Person-centered care and personalized information have a positive impact on the patient’s emotions and expectations.

No description available.

Att som äldre drabbas av grav synnedsättning påverkar livet på olika sätt och för ögonsjuksköterskan blir det viktigt att förstå dessa patienters upplevelser. Syftet var att undersöka äldres upplevelser av att drabba av åldersrelaterade ögonsjukdomar som ger en kraftigt nedsatt syn. Studien är en integrativ litteraturstudie där analysen resul­te­rade i tre områden av särskild betydelse för dessa patienter; att förlora sitt obero­ende, livet blev inte som planerat samt att finna nya vägar. Resultatet visar att äldre med synnedsättning var mindre aktiva, mindre självständiga, och mindre nöjda med livet än de med god syn. Det visade sig att äldres syn hade stor betydelse för deras upplevelse av hälsa. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ögonsjuksköters­kan bemöta dessa pa­tienter i deras livsförändring och genom samtal förbereda patien­ten inför hur livet kan komma att förändras med synnedsättning, samt skapa realist­iska förhoppningar inför framtiden. Ögonsjuksköterskan kan förmedla kontakt med stödfunktioner såsom Syn­verksamheten och därmed hjälpa patienterna att finna nya lösningar i vardagen. / Learning how to live with severe visual impairment in old age affects many areas in their everyday life and for an ophthalmic nurse it is important to understand these pa­tients’ experiences. The aim of the study was to find out elderly people’s experiences of suffering of age-related visual impairment. The study is an integrative literature study in which the analysis resulted in three areas of special meaning for these pa­tients: loosing independence, life was not as planned and finding new ways. The result shows that elderly with visual impairment where less active, less independent, and less ple­ased with life than those with good visual ability. Research showed that el­der´s visual ability had great meaning of how they experienced their health. Having a person centered approach the ophthalmic nurse can support these patients in their life­style changes and through a dia­logue prepare patients for the upcoming changes of life living with visual impairment. The ophthalmic nurse can also support the patients to get realistic expectations of the future. The ophthalmic nurse can me­diate contact with supportive functions such as Synverksamheten, and thereby help pati­ents to find solutions coping with their everyday life.

Bakgrund: År 2018 migrerade över 130 000 personer till Sverige. Stor migration har gjort att det i dagsläget talas över 150 olika språk i Sverige. Språk ger förutsättningar för individer att uttrycka sina upplevelser och känslor, samtidigt som språk även kan innebära begränsningar i kommunikation mellan olika parter. En stor del av vårdarbetet utgörs av kommunikation, och 70 procent av alla vårdskador beror på bristande kommunikation. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att tillhandahålla information som är anpassad efter patientens språkliga bakgrund och bör arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt där hänsyn tas till patientens förutsättningar och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möten med patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, vars resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa tre huvudkategorier var upplevelse av tidspåverkan och arbetsbelastning, upplevelse av svårigheter att tillgodose god och säker vård och upplevelse av utmaningar och kompetensutveckling. Slutsats: Språkbarriärer upplevs av sjuksköterskorna försvåra tillhandahållandet av personcentrerad, god och säker vård eftersom språkbarriärer ledde till svårigheter att ta del av patientberättelsen, upprätta ett partnerskap samt att dokumentera. Även positiva upplevelser som individuell kompetensutveckling hos sjuksköterskorna beskrivs i resultatet. / Background: In 2018, more than 130 000 people migrated to Sweden. The big migration has affected the amount of languages spoken in Sweden. The literature describes that in Sweden, more than 150 languages are spoken. Furthermore, language is described as a fundament for individuals to express their experiences and feelings as well as an obstacle in communication between different parties. A big part of health care is constituted by communication, and 70 percent of all healthcare injuries are because of communication deficiencies. The nurse is obligated by law to provide information, which is adapted to the patient’s spoken language, and should work accordingly to person-centered care, in which the patient’s presuppositions and desires are considered. Aim: To describe the nurse’s experiences of language barriers in situations with patients in somatic care. Method: A literature review with a qualitative design, based on 14 scientific articles found in the two databases CINAHL and PubMed. Results: Three main categories were identified in the result. These main categories were the experience of time impact and workload, the experience of difficulties in providing good quality care and safe care, and the experience of challenges and competence development. Conclusion: Nurses’ experienced language barriers to complicate the provision of person-centered, excellent and safe care because language barriers caused difficulties to take part in the patient story, build a partnership, and to document. Positive experiences, such as individual competence development among the nurses are also described in the result.

Bakgrund: Begreppet palliativ vård innebär vård av personer i livets slutskede. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syftet att tillföra ett förbättrat välmående och öka livskvaliteten för patienterna i ett palliativt skede. Patientdelaktighet kännetecknas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper involveras och patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera upplevelsen av delaktighet inom palliativ vård hos patienter över 18 år. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och deskriptiv design. 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Vid datasökningen användes databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Studiens resultat indelades i två huvudkategorier: Främjande för delaktighet och hindrande för delaktighet. Huvudkategorierna mynnande ut i fem underkategorier: Tillit och trygghet, kunskap och förståelse, att känna sig sedd, påverkan av sjukdomstillstånd och ovisshet. Det varierade hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet av den palliativa vården. Många patienter önskade att vara delaktiga i beslutsprocessen men lämnade gärna över de slutgiltiga medicinska besluten åt läkare och sjuksköterskor. Slutsats: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i vården i livets slutskede är det viktigt att se till varje individs enskilda behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara uppmärksam om att det kan ändra sig under vårdtiden. / Background: Palliative care means that the care is for the final stage of life. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationships and communication as well as support for relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all healthcare professionals in order to provide patients with improved well-being and increase the quality of life in the final stages of life. The concept of patient participation is characterized by the care staff's satisfying the patient's knowledge and experience in the design of care. Participation is characterized by a continuous communication between patient and care staff where the patient's knowledge is involved, and the patient is well informed regarding their illness and treatment. Aim: The purpose of this literature review was to study the experience of participation in palliative care in patients over 18 years or older. Method: This essay is a literature review with a qualitative approach and descriptive design. 12 qualitative scientific articles form the basis of the results. The databases PubMed and CINAHL were used in the data search. Results: The result is divided into two main categories: promotion for participation and prevention for participation. The main categories culminate in five subcategories: trust and security, knowledge and understanding, feeling seen, the impact of illness and uncertainty. It varied in how much the patients wanted to be involved in the decision-making of the palliative care. Many patients wanted to be involved in the decision-making process but wanted to hand over the final medical decisions to doctors and nurses. Conclusion: To ensure that patients feel involved in the care at the end of life, it is important to look at each individual's individual needs and adapt the care according to these and be aware that this can change during the care period.

Bakgrund: Patienter med substansmissbruk upplever negativa attityder när de söker vård. Substansmissbruk förekommer i stor utsträckning men det finns fortfarande fördomar och negativa föreställningar om dessa patienter. Sjuksköterskans roll är viktig i mötet med patienter som har substansmissbruk, och med rätt kompetens kan dessa patienter få ett professionellt bemötande när de söker vård. Personcentrerad vård användes som referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansmissbruk inom somatisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PsycInfo. Utifrån Fribergs fem steg analyserades 12 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att utbildning kring substansmissbruk var bristfällig vilket gjorde det svårt att vårda patienterna. De upplevde att behoven var komplexa och att kompetensen inte räckte till. Oförutsägbarheten bidrog till negativa känslor och fördomar som påverkade sjuksköterskornas medkänsla gentemot patienterna. Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskor och patienter med substansmissbruk präglas av utmaningar på grund av rädsla, osäkerhet och brist på kunskap. Sjuksköterskor behöver fortlöpande utbildning för att kunna ge kvalitativ vård och för att känna trygghet i professionen vid vårdandet av patienter med substansmissbruk. / Background: Patients with substance abuse experience negative attitudes when seeking care. Substance abuse occurs to a large extent, but there are still prejudices and negative beliefs about these patients. The nurse's role is important when dealing with patients who have substance abuse, and with the right skills these patients can receive professional treatment when they seek care. Person-centered care was used as a frame of reference in the literature review. Aim: The aim was to describe nurses' experience of caring for patients with substance abuse in somatic care. Method: Qualitative method with inductive approach was used. Searches were conducted in the databases CINAHL and PsycInfo. A total of 12 articles were analyzed using Friberg's analysis model. Results: The nurses felt that education about addiction was deficient, which made it difficult to care for the patients. They felt that the needs were complex and that the skills were not enough. The unpredictability contributed to negative feelings and prejudices that affected nurses' compassion towards patients. Conclusion: The meeting between nurses and patients with substance abuse is characterized by challenges due to fear, uncertainty and lack of knowledge. Nurses need ongoing training to be able to provide quality care and to feel secure in the profession when caring for patients with substance abuse.

Bakgrund: Överrapportering är en stor del av omvårdnaden och i planeringen av vården kring patienten. Det är en central del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Traditionellt sker rapporteringen i frånvaro av patienten och utan patientens delaktighet, trots att det handlar om patientens behov, resurser och vidare planering. Bedsiderapportering är en metod som sker tillsammans med patienten och patientens delaktighet blir en del av processen.Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters erfarenhet av bedsiderapportering i slutenvården.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar. Artiklarna har framtagits genom litteratursökning från databaserna Cinahl och PubMed och granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Data analyserades i fyra steg i enlighet med Friberg (2022) för att identifiera relevanta tema vilket resulterade i en ny helhet.Resultat: Resultatet är presenterat i fyra huvudteman som är relaterat till syftet och beskriver patienternas erfarenheter. Dessa huvudtema är delaktighet, information, patientsäkerhet och brister. Utifrån dessa huvudteman har tio subtema skapas.Konklusion: Majoriteten av patienterna var positivt inställda till bedsiderapportering. Det bidrog till förbättrad patientsäkerhet och ökade patienternas delaktighet och involvering i vården. Patienterna upplevde att de blev välinformerade och hade möjlighet att ställa frågor och komplettera informationen som delgavs. Bedsiderapporteringen bidrog till att skapa relationer mellan sjuksköterska och patient. / Background: Reporting is a central part of the care and in the planning of care around the patient. This is an important part of the nurse's job. Traditionally, reporting takes place in the absence of the patient and without the patient's participation, even though it is about the patient's needs, resources, and further planning. Bedside handover is a method that takes place in the presence of the patient and the patient's participation becomes part of the process.Aim: The aim of the study is to describe patients' experience of bedside handover in inpatient care.Method: The literature study is based on twelve qualitative empirical scientific articles. The articles were produced from the Cinahl and PubMed databases and were reviewed according to SBU's quality review template. The data was analyzed in four steps in accordance with Friberg (2022) to identify relevant themes, which resulted in a new whole.Result: The result is presented in four main themes that are related to the purpose and describe the patients' experiences. These main themes are participation, information, patient safety and shortcomings. Based on these main themes, ten subthemes were created.Conclusion: Most patients were in favor of bedside handover. It contributed to improved patient safety and increased patients' participation and involvement in their care. Patients felt that they were well informed and had the opportunity to ask questions and supplement the information that was served. Bedside handover helped to create relationships between nurse and patient.

Bakgrund: Hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tack vare att vårdenständigt utvecklats har överlevnaden efter ett hjärtstopp tredubblats de senaste 30 åren. Att ha överlevt ett hjärtstopp innebär ökad kontakt med vården. För att kunna tillämpa en godvård till de här patienterna läggs ett stort ansvar på vårdpersonalen och det är av stor viktatt förstå och fånga patienternas upplevelse kring händelsen och dess följder. Syfte: att undersöka personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi ligger till grund för det här arbetet. Datainsamling genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Totaltinkluderades 17 artiklar med kvalitativ ansats som kvalitetsgranskats. Däreftergenomfördes en tematisk dataanalys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudteman: ”patienters erfarenhet av vården”, ”ny tillvaro” och ”existentiella tankar”, som i sin tur genererade totalt nio underteman. Det framgick i resultatet att patienterna var tacksamma för att ha överlevt ett hjärtstopp och att det erhållit en andra chans. De uttryckte även en tacksamhet för vården och deras resurser. Trots det upplevde patienterna en saknad av information och stöd i att hantera symtomen, känslorna och tankarna som hjärtstoppet genererat, vilket orsakade en ny otrygg vardag. Det framkom även att hjärtstoppet hade orsakat en påverkan på både livet och relationer. Slutsats: Hjärtstoppet genererade en ny vardag och för vissa en ny identitet vilket kunde innebära förändrade relationer samt en oförmåga att lita på sin kropp. Den nya vardagen kom oväntat och personerna var oförberedda på vad den skulle innebära. För att stödja de här personerna behöver sjukvården fånga upp dem och uppmärksamma alla deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Thanks to the constant development of care, survival after a cardiac arrest has tripled in the last 30 years. Surviving a cardiac arrest leads to an increased contact with healthcare. To be able toprovide good care for these patients, healthcare professionals have a responsibility tounderstand the experience of the arrest and its consequences. Aim: To explore persons experiences of life after surviving cardiac arrest. Method: The method of unsystematic literature review with a systematic search strategy was chosen and data was collected from the databases CINAHL and PubMed. A total of 17 articles with a qualitative approach were included once they had been reviewed. To analyzethe data, a thematic analysis was carried out. Results: The review resulted in three main themes: “Patients experience of healthcare”, “A new existence” and “Existential thoughts” which generated nine subthemes. The result showed that the patient was grateful of the healthcare and its resourses. However, patient experienced a lack of information and support to handle their symptoms, the emotions and thoughts caused by the cardiac arrest which generated a new insecure everyday life. The result also showed that the arrest had an impact on both relationships and life in general. Conclusion: The cardiac arrest generated a new everyday life for the patients and for some of them even new identities which could lead to changes in their relations and inabilities to trust their bodies. The new everyday life came unexpected and the persons were unprepared. To support these persons the healthcare system needs to understand and pay attention for their needs

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en granskning har visat att en tredjedel av alla kvinnor som varit i ett förhållande någon gång har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av sin partner. Sjuksköterskan är bland de första som möter offer för våld i nära relationer då de söker vård och det är därför viktigt att sjuksköterskan har de rätta kunskaperna. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder vid omvårdnad av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har systematiskt sökts via två databaser inriktade på omvårdnadsforskning som finns tillgängliga vid Högskolan Dalarna. Resultat: Fyra huvudteman har identifierades: Erfarenheter i olika vårdsammanhang, Attityder beroende på sammanhang, Kunskaper i förhållande till klinisk erfarenhet och Hinder och möjligheter för att erbjuda hjälp. Dessa huvudteman har därefter delats upp i ett antal underrubriker som resultatet presenteras utifrån. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att upprätthålla en professionell hållning till offren och i många fall hade de även en negativ attityd och skuldbelade patienterna. Det största hindret som många sjuksköterskor upplevde var tidsbristen och de flesta ansåg sig även behöva mer kunskap inom området. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring bemötande av personer som utsatts för våld i nära relationer, upprätthåller en professionell hållning och åsidosätter sina egna fördomar och åsikter. / Background: Intimate partner violence is a major problem in society and a study showed that a third of all women who have been in a relationship at some point has been subjected to physical, psychological or sexual violence by their partner. The nurse is among the first to meet victims of intimate partner violence when they seek care and it`s therefore important that the nurse possesses the right knowledge. Aim: The aim with this literature review was to illuminate nurses' experiences and attitudes when caring for patients who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literature review based on 14 scientific articles of both quantitative and qualitative approaches. The articles have been systematically searched through two databases focused on nursing research, available at Högskolan Dalarna. Results: Four main themes have been identified: Experiences in various healthcare contexts, Attitudes depending on context, Knowledge in relation to clinical experience and Obstacles and opportunities to offer help. These main themes have then been split up into several subheadings in the results. The nurses experienced difficulties maintaining a professional attitude towards the victims, and in many cases, they had a negative attitude and blamed the patients. The biggest obstacle nurses experienced was the lack of time and most of them felt that they needed more knowledge in the area. Conclusion: It is important that the nurse has knowledge of caring for people who have been subjected to intimate partner violence, maintains a professional attitude and disregards their own prejudices and opinions.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbetsuppgifter i den palliativa vården är att förebygga och behandla symtom hos patienter och även att kunna stötta anhöriga. Anhöriga har en viktig roll att stötta patienten i den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att medverka i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att medverka i den palliativa vården av en familjemedlem. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier: Känslor hos de anhöriga, Påverkade relationer och kommunikation samt Påverkan på den anhöriges liv. Att medverka i den palliativa vården kunde ge de anhöriga blandade känslor. Negativt laddade känslor i form av maktlöshet och skuldkänslor kunde förekomma, men också positivt laddade känslor till exempel att de upptäckte sin egen styrka och att få ge tillbaka något till familjemedlemmen. Relationerna med familjemedlemmen och andra människor förändrades, vissa upplevde att relationen blev bättre medan andra upplevde att det blev sämre. Kommunikation var en viktig faktor för att den palliativa vården skulle bli bra. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal är medveten om känslor som kan uppstå hos en anhörig som medverkar i palliativvård samt att anpassa sin kommunikation och vara observant på vilka behov den anhörige har. / Background : The nurse's job assignments in the palliative care are partly to prevent and treat symptoms in patients, but also to support relatives. Relatives have an important role in the palliative care to support the patient. Therefore, it is important to illuminate the relatives’ experiences of participating in palliative care. Aim : The aim was to illuminate relatives’ experiences to be involved in palliative care. Method : A literature review based on 16 scientific articles. Results: Three main categories were identified: Relatives’ feelings, Affected relationships and communication and Impact on the relatives’ life. To participate in the palliative care of a family member could give the relatives mixed feelings. Negative feelings in the form of powerlessness and guilt could occur, while positive feelings could be that they discovered their own strength and that they were able to give something back to the family member. Relationships with family members and other people changed, some people felt that it was to the better while others felt that it was for the worse. Communication was an important factor for the care to be good. Conclusion : It is important for healthcare professionals to be aware of feelings that may occur for a relative who participates in the palliative care. Healthcare professionals need to adjust their communication and be observant of the needs of the relative.