Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Humant immunbristvirus (HIV) är en virussjukdom. I nuläget finns inget botemedelmot sjukdomen, dock finns det bromsmediciner. Tidigare forskning visar att det förekommer fördomar och stigmatisering kring HIV trots tillgänglig kunskap om smittvägar och om själva HIV-infektionen. Syftet med denna studie var att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av stigma i mötet med sjukvårdspersonalen. Studien är en litteraturöversikt där Fribergs (2017) metod användes. I litteraturöversikten inkluderades totalt åtta artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. I resultatet identifierades fem kategorier, upplevelsen av diskriminering, nekad vård, bristande tystnadsplikt, onödiga försiktighetsåtgärder och brist på stöd och kommunikation. Resultatet visade att många HIV-positiva patienter upplevt diskriminering och stigma på grund av sin HIV-diagnos. Orsaker till stigma var bland annat upplevd bristande kunskap kring sjukdomen hos sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalen upplevdes ha en rädsla för att bli smittade samt visade en okunskap i form av onödiga försiktighetsåtgärder i vården av HIV-positiva patienter. Patienterna kunde nekas vård då deras besvär ofta kopplades till HIV-diagnosen. Det framkom även brister i sekretessen hos sjukvårdspersonalen och att obehöriga kunnat ta del av patientens HIV-diagnos. En av slutsatserna av detta arbete är att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonalen. Det är viktigt att all sjukvårdspersonal har kunskap och är professionella i sitt bemötande. Mötet i sjukvården ska vara anpassat efter varje enskild patient där vården är vårdande och lindrar lidande.

Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem i samhället. Människor som söker vård för sin psykiska ohälsa drabbas ofta av vårdarens fördomar och upplever sig stigmatiserade. De känner sig missförstådda och nonchalerade av vården, vilket bidrar till en känsla avhopplöshet och undvikande att uppsöka vård. Denna uppsats beskriver patientens upplevelse av stigmatisering i vårdande sammanhang. Detta presenteras i en sammanställning av 11 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats i en litteraturstudie. Resultatet visar att stigmatisering leder till en känsla av maktlöshet och utanförskap, medan patientens egentliga behov är att få vara delaktig i sin vård och bli tagen på allvar. Diskussionen uppmärksammar brister i bemötandet hos vårdgivaren i form av avsaknad av livsvärldsperspektiv och kommunikation. Genom att uppmärksamma patientens upplevelser kring stigmatisering belyses betydelsen i bemötandet av patienten. För att kunna ge ett bra bemötande behövs kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, därför bör arbetet utföras med respekt och omtanke för den enskilda individen.

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

Bakgrund: Det är vanligt förekommande att patienter upplever ångest och oro inför anestesi och operation. Forskning pekar på att preoperativ ångest är ett problem för såväl individen som vården och samhället. Information har visats vara en påverkande faktor till ångest hos patienter som väntar anestesi. Anestesisjuksköterskan har till uppgift att tillgodose att en relation byggd på tillit och förtroende etableras inför anestesi och att undervisa samt informera om vad som väntar. Syftet: Syftet var att undersöka preoperativa patienters upplevelse av oro och ångest inför anestesi. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) metod, baserad på 16 intervjustudier. En metasyntes gjordes för att bearbeta extraherade data vilka presenteras under tre teman. Resultat: Resultatet visade att anestesi för många patienter är förknippat med oro och ångest. Patienters behov av information varierade, vissa patienter upplevde preoperativ information som lindrande av ångesten medan andra uppgav att det förvärrade känslan av oro. Sjuksköterskans betydelse för patientens upplevelse visade sig vara av stor vikt. Det preoperativa lidandet kunde förvärras då patienten inte upplevde sig bli uppmärksammad men trygghet kunde uppstå då patienten kände sig sedd och hörd. Slutsats: Patientens upplevelser är individuella, orsaken till preoperativ oro och ångest varierar tillika behovet av information. En majoritet av patienter upplevde att information lindrar preoperativ ångest men studien bekräftar likt tidigare kvantitativ forskning att vissa patienter istället upplever att för mycket information orsakar ångest.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat dramatiskt under de senaste åren och idag ett problem både nationellt och globlt. Vid svår fetma och övervikt görs olika kiruriska ingrepp. gastric bypass är ett av de vanligaste ingreppen som görs i Sverige. Det sker förändringar i personens levnadsvanor efter ingreppet. Matintaget blir mindre och personen går ner i vikt. Samtidigt blir det förändringar i sociala relationer och den psykiska hälsan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av hälsa efter en Gastric bypass operation. Metod: Metoden var en allmän litteratuöversikt enligt Friberg metod med en kvalitativ anstas. Nio artiklar valdes för studiens resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som beskrev patientens upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass operation: betydelsen av ändrade levnadsvanor, känslors påverkan efter operation och sociala perspektivets inflytande efter operation. Slutsats: Stöd från närstående, familjer och sjuksköterskan har en stor betydelse i personers upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass.

No description available.

Introduktion Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som orsakar försvagat immunförsvar. Personer som lever med HIV (PLHIV) har fått utstå mycket stigmatisering i form av diskriminering, våld och social isolering. För att på ett så bra sätt som möjligt kunna möta dessa patienter är det av stor vikt att undersöka och förstå hur de själva upplever bemötandet från vården.    Syfte Syftet var att undersöka hur personer som lever med HIV beskriver upplevelsen av bemötandet inom vården.  Metodbeskrivning Litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar granskats. Huvudresultat För många PLHIV så var en av de viktigaste delarna i ett gott bemötande att vårdpersonalen de mötte hade kunskap och erfarenhet av att jobba med HIV. När personalen var kompetent kände sig deltagarna trygga, väl omhändertagna och bemötta. De slapp oroa sig för irrelevanta och integritetskränkande frågor och kränkande behandling, vilket var något de upplevde från vårdpersonal som hade en bristande kunskap. Många PLHIV undviker att söka vård vid behov på grund av det dåliga bemötandet de fått vid tidigare tillfällen. Deltagare vittnar även om att de har nekats eller fått vänta lång tid på att få vård. Slutsats Bemötandet av PLHIV har förbättrats inom vården, men är fortfarande inte bra. Detta grundar sig troligtvis i en kunskapsbrist hos vårdpersonal som inte är vana att arbeta med PLHIV. Att bli illa bemött av vårdpersonal har orsakat att många PLHIV undviker att söka vård. Utbildning till vårdpersonal samt information till samhället behövs för att minska stigmatiseringen.

Både i Sverige och internationellt endoskoperar specialistsjuksköterskor mer och mer på grund av den ökade efterfrågan av nedre intestinala endoskopier. Trots stora volymer av undersökningar är kunskap om patienternas upplevelser och tillfredsställelse bristfälligt beskrivet. Syftet med studien var att beskriva aspekter som påverkade patienternas upplevelse av en nedre intestinal endoskopi utförd av en endoskoperande specialistsjuksköterska. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Först gjordes en fritextsökning på Google Scholar, sedan gjordes sökningar på PubMed och Cinahl med riktade sökord. De sökord som användes var: Nurse Endoscopist, Patient satifaction, Patient experience, Nurse, Colonoscopy, Sigmoidscopy och Endoscopy. Artiklarna lästes igenom, granskades och analyserades gällande innehåll och vetenskaplig kvalitet. Sammanlagt valdes 19 artiklar att ingå i litteraturöversikten. Patienterna såg den nedre intestinala endoskopin som en process, där processen kan delas in i före, under och efter undersökningen. I resultatet framkom att tydlig och förståelig information under hela undersökningsprocessen är viktigt för patienten. Välinformerade patienter upplevde en högre tolerans samt har mindre oro inför undersökningen. Undersökningen upplevdes som intim och förknippad med smärta, obehag och oro. Att bli undersökt av en skicklig endoskopist av samma kön var viktigt. En endoskoperande specialistsjuksköterska utför undersökningar på ett högkvalitativt sätt ur ett medicinskt perspektiv, med helhetssyn på patientens situation och med hög patientnöjdhet. Slutsatsen var att undersökningen kan vara påfrestande för patienterna men trots det var majoriteten av patienterna nöjda med att bli undersökta av en specialistsjuksköterska som genomför undersökningen med hög kvalitet både medicinsk och omvårdnadsmässigt. Det var viktigt att göra patienten delaktig samt att skapa ett samspel mellan endoskopist och patient för att öka tryggheten hos patienten.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.