The objective of this study was to determine if this is possible to predict 3 mo post-CABG treadmill VO2pk outcomes from a combination of pre-surgical physical fitness and health and clinical status variables. To determine the VO2pk, subjects performed a maximal treadmill test using a ramp protocol and gas analysis. When all pre-surgical variables where included in a multiple linear regression, the analysis yielded a model that included the prior to surgery VSAQ, orthopedic limitations, and angiotensin converting enzymes (ACE) inhibitor drugs as significant predictors (R2 = 0.50, N = 63). When an RER of 1.1 was achieved during the treadmill test, myocardial infarction (MI) and if so, the length of time lapse from the MI, chronic heart failure, lipid lowering drugs, BMI, ACE inhibitor drugs, and orthopedic limitations (R2 = 0.56, N =29) were significant predictors. The data suggest that there is some relationship between post-surgical outcomes and pre-surgical physical fitness. / Master of Science

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI. Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes. Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ≥ 3 riskfaktorer. Bland de som hade ≥ 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI. Risken att få PSI efter CABG-kirurgi är nästan dubbelt så stor (RR=1,960) hos patienter med ≥ 3 riskfaktorer jämfört med patienter med < 3 riskfaktorer (X2=7,516 df=1 p=0,006). Slutsats: Det finns en signifikant högre risk för PSI efter CABG vid förekomst av tre eller fler än tre patientrelaterade riskfaktorer jämfört med färre än tre riskfaktorer. Fler, större studier av detta slag efterfrågas då denna rapport kan ge en fingervisning om hur situationen föreligger på ett mellansvenskt sjukhus. / Objective: Postoperative surgery site infections [SSI] is not only a severe complication but a health problem which often cause suffering and prolonged hospitalization among afflicted patients. As with all surgical procedures, a coronary artery bypass graft [CABG] always implicates a risk for SSI and a number of risk factors have to be taken into account when dealing with it. The objective of this report is to investigate if a combination of several patient-related risk factors implicates greater risk of getting SSI after CABG. Method: A quantitative retrospective journal review of 228 patients who completed a CABG between 2009-2012 was performed on a university hospital in central Sweden. Result: Among 228 patients a total of 50 reported SSI and 73 patients had ≥ 3 patient-related risk factors. Among those who had ≥ 3 risk factors 32.9% reported SSI and among those who had < 3 risk factors 16.8% reported SSI. The risk of getting SSI after CABG is almost twice as high (RR = 1.960) in patients with ≥ 3 risk factors compared to patients with < 3 risk factors (X2 = 7.516 df = 1 p = 0.006). Conclusion: There is a significantly higher risk of getting SSI after CABG in the presence of three or more than three patient-related risk factors, compared with fewer than three risk factors. More, larger studies of this kind are in demand since this report provides an indication of how the situation may prevail on a central Swedish university hospital.

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection. Method The study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review. Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection. Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented. / Bakgrund Postoperativa sårinfektioner ger ett ökat lidande för patienten och kostar samhället pengar då det leder till längre vårdtider. Tidigare forskning visar att patientrelaterade riskfaktorer som rökning, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hög ålder (>65år) ett lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140g/L) och ett högt BMI (>30) ökar risken för att drabbas av postoperativ sårinfektion. Syfte Att undersöka huruvida patienter som operatats med Coronary Artery Bypass Graft (CABG) på ett universitetssjukhus i Mellansverige under 2013 och hade någon av dessa riskfaktorer och om de i högre utsträckning drabbas av postoperativ sårinfektion. Metod Studien har en deskriptiv design och utgår från en fortgående infektionsregistrering på verksamhetsområdet. I studien ingick 148 patienter av 255 (58%) som genomgått CABG under 2013. Eventuella riskfaktorer samlades in genom journalgranskning. Resultat Det fanns inget samband mellan postoperativ sårinfektion och patientrelaterade riskfaktorer som rökning (ej slutat röka fyra veckor innan operation), diabetes, KOL, hög ålder (>65 år), lågt preoperativt hemoglobinvärde (<140 g/L) eller ett högt BMI (>30) och att drabbats av en postoperativ sårinfektion. Slutsats Mer forskning och större urval behövs inom området för att ett tillförlitligt resultat ska kunna presenteras.

<p>För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.</p>

För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.

Coronary artery bypass grafting (CABG) is a procedure used to help improve and save the lives of thousands of coronary artery diseased patients every year. Measuring health-related quality of life (HRQL) significantly contributes to understanding patient perceptions of outcomes attributable to this surgery. Previous research on patient outcomes for CABG has included the evaluation of changes in HRQL at intervals of 3-6 mo postsurgery. There is a lack of research, however, that evaluates how physical fitness levels of CABG patients prior to surgery, may affect these HRQL outcomes. The purpose of this study was to develop a prediction equation, using fitness in addition to other combined variables, that predicts HRQL 3 mo after CABG. This study evaluated the influences of prior physical fitness, when these attributes are considered in combination with other clinical variables. Moreover, whether these variables would be possible predictors of health-related quality of life outcomes 3 mo after CABG were evaluated. These variables consisted of heart disease risk factors, physical fitness measures, and whether or not the patients had histories of various comorbid conditions, including that of prior history of myocardial infarction. The HRQL was assessed using the Medical Outcomes Study Short Form 36 (MOS SF-36), and concurrently, questionnaire data were collected with several other patient perceived measures expected to have potential confounding influences on HRQL; the MOS Social Support Scale; Beck Depression Inventory; Health Complaints Scale; the Life Orientation Test for optimism/pessimism. In all, 45 men and 10 women, were evaluated just prior to and 3 mo following CABG. Two of the eight subscales of the MOS SF-36 were predicted at an adjusted R 2 of greater than 50%. The sum of three skinfolds was the only physical fitness measure combined with current smoker, Beck Depression Inventory, presurgical General Health Perception and the Medical Outcomes Study Social Support Scale, that contributed most to predicting General Health Perception (R 2 =.68). Elbow flexion was the only physical fitness variable, combined with four presurgical MOS SF-36 subscales (Mental Health, Role Physical, Social Functioning and General Health Perception) that contributed to predicting the subscale of mental health (R 2 =.61). Physical fitness did contribute to predicting the global scope of health perception and mental health. Physical and social domains of HRQL, however, were not significantly predicted. Presurgical HRQL was most significant when predicting postsurgical HRQL. Therefore, in order to predict postsurgical HRQL, presurgical HRQL should be used. Physical fitness variables can be utilized to contribute to predicting certain aspects of HRQL. / Master of Science

Coronary artery bypass graft (CABG) är en väl etablerad behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Operationen är utmanande och påfrestande för patienten och upplevelserna efter genomgången operation är varierade. Att som sjuksköterska ha kännedom om patienters upplevelser tiden efter operationen är av betydelse för att möjliggöra god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syftet var att belysa patienters upplevelser tiden efter en CABG. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; den relationella upplevelsen, den kroppsliga upplevelsen, den mentala skörheten och en ny syn på livet. Det framkom att patienterna upplevde stödet från omgivningen som det viktigaste för god återhämtning. Information från vårdpersonalen ansågs till viss del bristfällig av patienterna. Flera upplevde smärta efter operationen och hade delvis symtom kvar, men dessa avtog med tiden. Centralt efter operationen var även oro, men med tiden kom förbättrad livskvalitet och motivation. Det framkom att en CABG var en stor påfrestning för patienten och upplevelserna var både positiva och negativa. Kunskapsluckor avseende patientupplevelser efter operationen finns och ytterligare forskning bör fokusera på området för att ge sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor ökad kunskap i mötet med denna patientgrupp. / Coronary artery bypass graft (CABG) is a well-established treatment for patients with coronary artery disease. The surgery is challenging and stressful for the patient and experiences varied after surgery. It’s important for the nurse to be aware of patients’ experiences after surgery to enable good care and recovery for the patient. The aim was to illuminate patients’ experiences during the time after a CABG. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature review. Four themes emerged; the relational experience, the bodily experience, the mental fragility and a new view on life. The result showed that patients' experienced the support from the surroundings as the most important for good recovery. Information given by caregivers were in some cases considered inadequate by the patients. Patients experienced pain after surgery and had partial symptoms left, which subsided with time. Concern was a central experience after surgery, but over time came improved quality of life and motivation. A CABG is a major strain for the patients and the experiences were both positive and negative. There are gaps in knowledge regarding patient experiences after the surgery and further research should focus on that area to give nursing students and nurses knowledge in the meeting with these patients.

ABSTRACT Introduction: When it comes to choosing treatment for patients with coronary artery disease the prevailing opinions are split between PCI and CABG. A review of comparative researches that has been done in the subject can help bring clarity in the question of which treatment has the best results. The modern healthcare system plays a major role in the future care of the patient, and efforts to reduce the number of repeated revascularizations depends on which method is the supreme for the patient’s well-being as well for the international healthcare’s cost savings. Purpose: The objective of this study is to find out how the results after PCI and CABG differences in the hope of emphasizing which treatment gives the best results for future patients.   Method: Systematic literature study that compiles relevant articles for the subject. Result: CABG is the treatment that has given the best results in studies comparing CABG and PCI when comparing aspects such as cardio and cerebrovascular events, mortality, long-term quality of life and the need for repeated revascularization. Studies done on patients with kidney disease and diabetes show similar results. Conclusion: This comperative systematic literature study shows that CABG is the better option when choosing between CABG and PCI since it reduces the risk of cardio- and cerebrovascular events, mortality and the need for repeated revascularization while providing better long-term quality of life compared to PCI. / SAMMANFATTNING Inledning: Idag råder det delade meningar om vilken revaskulariseringmetod som bör användas utav PCI och CABG vid kranskärlssjukdomar. En sammanställning av jämförande forskning som gjorts i ämnet kan bidra till att skapa klarhet om vilken behandling som ger bäst resultat. Den moderna hälso- och sjukvården spelar därmed stor roll för den framtida patientens vård samt strävan efter att minska antalet upprepade undersökningar, detta för patientens välmående men även för hälso- och sjukvårdens internationella kostnadsbesparingar. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur patientresultat för PCI behandling och för bypass-operation skiljer sig för att kunna framträda vilken behandling som ger bästa möjliga resultat för framtida patienter. Metod: Systematisk litteraturstudie som sammanställer för ämnet relevanta artiklar. Resultat: CABG är den behandling som givit bäst resultat i studier där CABG och PCI har jämförts när aspekter som kardio- och cerebrovaskulära händelser, mortalitet, långsiktig livskvalitet och behov av upprepad revaskularisering sammanställs. De studier som gjorts med patienter som har njursjukdom och diabetes visar liknande resultat. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på att CABG är den bästa behandlingen för patienter som står i valet mellan PCI och CABG eftersom att det minskar risken för kardio-och cerebrovaskulära händelser, mortalitet och behov av upprepad revaskularisering samtidigt som det ger bättre långsiktig livskvalitet i jämförelse med PCI.

<p>Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.</p>

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att socialt stöd hade en positiv effekt på välbefinnan-det för patienter i samband med CABG-operation. Socialt stöd gavs i olika grad i form av emotionellt, informativt eller instrumentellt stöd, av sjuksköterska och närstående. De närstående utgjorde den viktigaste källan till stödet. Vissa patientgrupper hade större behov av socialt stöd än andra. Sjuksköterskan bör vara medveten om dessa utsatta grupper och försöka tillgodose deras behov av utökat stöd. Vidare forskning bör göras för att se hur detta utökade stöd bör utformas för att ge bäst effekt.