Inom ambulanssjukvård är en av ambulanssjuksköterskans uppgifter att kunna ge patienten adekvat smärtlindring. Tidigare har det krävts en intravenös infart för detta, men sedan några år finns möjligheten att kunna ge smärtlindring intranasalt. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att administrera intranasal smärtlindring i den prehospitala vårdmiljön. Studien är kvalitativ och baseras på åtta intervjuer med sjuksköterskor, vilka har erfarenhet av att ge smärtlindring intranasalt. Intervjuerna analyserades därefter enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) för att kunna beskriva informanternas levda erfarenhet. Följande fem kategorier utkristalliserade sig: Förebyggande, Smidighet, Osäkerhet, Oerfarenhet och Biverkningar. Varje kategori hade även två till tre underkategorier. Resultatet belyser intranasal smärtlindring som ett bra alternativ till intravenös smärtlindring inom ambulanssjukvård. Det lyfts också fram att det känns skönt att kunna erbjuda smärtlindring utan att orsaka patienten mer smärta genom att behöva etablera en intravenös infart. Det framkommer även att den intranasala smärtlindringen hellre används på barn än på vuxna. Vid vård av vuxna patienter är tryggheten störst med intravenös smärtlindring. Det förefaller som att barn helst inte ska utsättas för nålstick. Det framkommer också att intranasal smärtlindring fungerar bättre på barn än på vuxna inom ambulanssjukvård.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan orsaka lidande för patienten. Graden av smärta kan påverkas av vilken typ av kirurgi som genomförs. Obehandlad smärta kan öka risken för att drabbas av negativa konsekvenser. Sjuksköterskor har då ett viktigt ansvar i bedömningen av smärtan och därefter kunna anpassa relevanta åtgärder. Behandlingen kan då bestå av omvårdnadsinterventioner eller läkemedel enskilt eller i kombination med varandra. Syfte Att sammanställa vilka omvårdnadsinterventioner som kan användas som komplement till smärtstillande läkemedelsbehandling vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudie med induktiv databearbetning enligt Rosén (2017) som grundas på sju artiklar från två databaser och en beskrivande analys. Resultat: Fyra olika omvårdnadsinterventioner identifierades som kunde ge smärtlindrande effekt och användas som komplement till läkemedel i den postoperativa fasen. Vilket var Musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromterapi. Slutsats: För att lindra postoperativ smärta kan musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromaterapi användas som komplementär behandling till läkemedel. Den mest föredragna metoden vid musiksessioner är med hörlurar men det finns ingen skillnad i dess effekt beroende på hur den spelas upp. TENS ses ytterligare vara en effektiv metod och en frekvens på 85-100hz anses vara föredraget för att lindra smärta. Sjuksköterskor kan tillämpa fotmassage hos patienter som genomgått operation och tio minuter ger tillräckligt effekt för att uppnå smärtlindring. Inhalering eller inandning av lavendelaromer kan också användas som tilläggsmetod till farmakologisk behandling.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta</p>

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju. Tolv intervjuer genomfördes med tidigare patienter som åkt ambulans när de insjuknat i akut smärta. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i sex kategorier: ”Att få vara delaktig i sin vård”, ”Bemötandet har betydelse i omhändertagandet”, ”Att känna förtroende för ambulanspersonalen”, ”Att bli hörd”, ”Samtalets betydelse” och ”Att få och ta emot information”. Innehållet i dessa kategorier mynnande ut i två teman: ”Att inbjudas i vårdandet” och ”Att känna sig respekterad”. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

No description available.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus. Journaler som inkluderades var de där Fentanyl administrerat. Resultatet visar att en majoritet av patienterna i studien drabbats av muskeloskeletal smärta. Resultatet visade på dokumentationsbrister i granskade patientjournaler. Vidare forskning av Fentanyl i den prehospitala akutsjukvården samt översyn av följsamhet till dokumentationsrutiner är nödvändig. / Acute pain is the most common symptom in the prehospital emergency care. The treatment guideline presents Fentanyl as an alternative for treating acute pain. As there is a limited range of studies conducted in adults and in prehospital emergency care the purpose of the study was to illustrate the effects of intranasal administration of Fentanyl in the prehospital emergency care. The study was conducted by a quantitative method and with a retrospective, descriptive design. The study was based on a review of patient records from the Ambulance Service in the Region of Halland and their record system Paratus. Fifteen patient records were Fentanyl was administrated were included in the study. The result showed that a majority of the patients included in the study suffered from musculoskeletal pain. The result showed a lack of documentation in the reviewed records. Further studies and an overview of the compliance of the routines for documentation as well are necessary.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter. Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården. Omvårdnadsåtgärder var lika viktiga som de farmakologiska åtgärderna, i arbetet för att lindra patientens smärta och lidande. Majoriteten av ambulanssjuksköterskorna upplevde smärtan vid stort trauma som underbehandlad. Detta på grund av otillräckliga läkemedelsdoser men också på grund av prioritering av livsuppehållande åtgärder. Slutsats: Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskans arbete stämmer väl överens med kompetensbeskrivningen. Smärtlindring vid stora trauman är komplext och de upplevda hindren är många. Ambulanssjuksköterskans egen bedömning, med utgångspunkt från gällande riktlinjer, är kärnan i deras arbete med traumapatienter. Smärtlindring vid stora trauman är ett viktigt ämne och ett relativt outforskat område. Det är därför angeläget med vidare forskning. / Introduction: Research shows that pain at major traumas are poorly treated, which can lead to a prolonged course of the disease and lead to complications for the patient. Pain assessment is an important part of pain treatment and can be done either through observations of the patient’s physical status or via pain assessment tools. A major trauma involves also a psychological stress for the patient, therefore it’s important to relieve both the physical pain as well as the mental suffering. Aim: To describe ambulance nurses’ perception regarding trauma patients’ experiences of pain and to describe ambulance nurses’ experiences of pain treatment and nursing care that ease the suffering for these patients. Method: An interview study with eleven ambulance nurses. The interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Result: Ambulance nurses’ work with pain relief at major traumas was characterized by balancing decisions and prioritizations. These were made based on the ambulance nurses’ own judgment combined with the guidelines for the ambulance health care. The nursing care was just as important as the medical treatment in the work to ease the patient’s pain and suffering. The majority of the ambulance nurses experienced that pain at major traumas was poorly treated. The reason for this opinion was due to a restricted use off analgesics, but also due to prioritization of life support care. Conclusion: The study´s findings shows that ambulance nurse’s work are in line with the ambulance nurse’s competence description. Pain treatment at major traumas is complex and the perceived difficulties are many. The ambulance nurses’ own evaluations, with the associated guidelines, constitute the core work with trauma patients. Pain relief at major traumas is an important and relatively unexplored area and it is therefore desirable with further research in this area.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd. Musiken har en viss möjlighet att minska den subjektiva upplevelsen av smärttillståndet, såsom upplevelsen av ångest och smärta. Likväl kan fysiska parametrar under smärttillståndet, såsom blodtryck och andningsfrekvens också påverkas av musiken. Musiken kan också ge en ökad grad av avslappning till patienten. Slutsats: Under ett akut smärttillstånd har musiken visats verka på hela den mångdimensionella människan, både på kropp och på psyke. Genom musiken har sjuksköterskan ett redskap som utifrån ett helhetsperspektiv kan lindra patientens lidande. / Background: Good care has for aim to relieve human suffering, such as pain. This is not always achieved in the hospital care, and patients' pain isnot relieved totally. Music could be used as an intervention to improve health in hospital setting and has been shownto have a positive effect on the patient. Aim:To describe what the effect of music, as an individual nursing intervention, has on the patients's acute pain. Method:A literature review,based on 14 selectedquantitative studies, regarding the effect of music on a state of acute pain, was done. Results:The results show that music, as an individual nursing intervention, can help patients to reduce their acute state of pain. The music can possibly have a reducing effect on the subjective experience of the state of pain such as the experience of anxiety and pain. Music can also have aneffect on the vitalsigns, such as blood pressure and respiratory rate. The music can also provide an increased degree of relaxation. Conclusion:During a state of acute pain music has shown effecton the whole multidimensional human, both body and spirit. Through music the nurse is given a tool that from a holistic perspective can relieve patient suffering.