No description available.

No description available.

The aim of this work was to study the expression of proteins involved in reactions in which harmful free radicals are degraded in an organism. was observed difference between the expression of selected myocardial proteins in non-influenced animals, animals who were treated with low dosage of morphine (0.1 mg/kg/day or 1 mg/kg/day), and animals administered high dosage of morphine (10 mg/kg/day). Low dosages were administered for 28 days and high dosage for 10 days. In addition, the effect of abstinence lasting one week was assessed after cessation of morphine administration (1 mg/kg/day). Morphine at low dosage (0.1 mg/kg/day) increased levels of glutathion peroxidase-1/2, which may be considered as one of the possible consequences of the ongoing oxidative stress. There were no significant differences in glutathion peroxidase-6 expression. Next aim of this work was to study the expression of antioxidant enzymes. These experiments were carried out on myocardial preparations from the animals treated with a constant dosage of morphine (10 mg/kg/day) for 10 days. Samples from these animals were used for measuring the total antioxidant capacity of the left and right ventricles. These samples were also used for determination of concentration of the oxidative stress marker 8-isoprostane. We also aimed to...

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen. Det fanns därför ett särskilt intresse i att ta reda på mer om patientens upplevelse för att kunna utveckla vården. Studien syftade till att beskriva traumapatientens upplevelse av prehospital smärtbehandling. Åtta informanter ingick i studien från ett ambulansdistrikt i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av insamlad data i form av intervjuer. Resultatet delades in i kategorier där vi fann otillräcklig smärtlindring som en kategori då informanten upplevde smärta under förflyttning och behandling men även upplevt lindrat lidande efter behandlingen. Det framkom otrygghet i vårdandet på grund av bristande information och känsla av att inte ha kontroll. De informanter som upplevde trygghet i mötet med ambulanspersonalen kände sig väl informerade och upplevde tillit till ambulanspersonalen. Informanterna beskrev både negativa och positiva följdverkningar i samband med medicineringen. Hur man som patient blir bemött och omhändertagen är ett starkare minne än själva smärtupplevelsen. Trots att informanterna inte var smärtlindrade så upplevde de ändå att ambulanspersonalen gjorde ett bra jobb för de var trevliga, professionella och då kände sig patienten trygg. Att smärtlindringen var otillräcklig kan berott på för låga doser eller att vårdpersonalen inte väntat tillräckligt länge för att läkemedlet skulle få effekt. De informanter som upplevde sig smärtlindrade fick högre doser smärtlindrande läkemedel och i de flesta fall ingick Ketamine. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.</p>

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.

Smärta definieras enligt IASP (International Association of the Study of Pain) som ”An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”, vilket betyder att en potentiell eller faktisk vävnadsskada kan orsaka en känslomässig eller sensorisk obehaglig upplevelse. Smärtupplevelsen hos individer varierar och är därmed personlig. För behandling av smärta finns flertalet olika alternativa läkemedel, däribland ingår opioider. Till kategorin opioider hör bland annat morfin och fentanyl. Bortsett från den smärtlindrande effekten som morfin respektive fentanyl genererar, kan negativa biverkningar även uppstå. Biverkningar kan, som för andra opioider, involvera eufori, illamående, kräkningar, klåda, förstoppning och sedering till mer allvarliga biverkningar som respiratorisk depression. Det finns olika behandlingsalternativ med dessa preparat, däribland oral och intravenös administrering av morfin. Fentanyl kan bland annat administreras buckalt, nebuliserat, intranasalt och transdermalt. Fentanyl är 100 gånger mer potent än morfin och därmed är transdermal behandling möjlig. Syftet med detta litteraturarbete var att kontrollera hur fentanyl jämför sig i olika beredningsformer med morfins effekt på smärta, samt att se vilka förgiftningsproblem som finns med fentanyl. För att hitta relevanta studier som behandlade detta område gjordes sökningar via databasen PubMed. De flesta granskade studier i arbetet tyder på att fentanyl i olika beredningsformer fungerar bra som ett alternativ vid antingen oral eller intravenös behandling med morfin, vid smärta. Fentanyl ses även som ett säkert och effektivt alternativ för behandling av smärta. Det är inte särskilt vanligt att barn drabbas av förgiftning som är orsakade av läkemedel, men fall förekommer. Opioider är en av de läkemedel som orsakar flest dödsfall relaterat till förgiftning hos barn under 5 år. Förgiftning som orsakats av fentanyl kan effektivt behandlas med antagonisten naloxon. Typiska symtom vid förgiftning av fentanyl var enligt litteraturarbetets fallrapporter kontraherade pupiller (1mm), kräkningar, illamående, respiratorisk acidos och hög hjärtfrekvens. Deltagarantalet i de flesta studier var ganska låga, och för att litteraturstudiens frågeställning ska besvaras med säkerhet bör mer forskning genomföras inom området. / According to IASP (International Association of the Study of Pain), pain is defined as “An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”. The pain experience is individual and is therefore personal. For the treatment of pain, there are several different drug alternatives, including opioids. Fentanyl and morphine belong to the category “opioids”. Apart from the analgesic effect, morphine and fentanyl can also cause adverse side effects. Side effects, like for other opioids, can be euphoria, nausea, vomiting, itching, constipation and sedation but also more serious side effects such as respiratory depression. There are different treatment options available with morphine and fentanyl. Treatment with morphine can be done through oral or intravenous administration, and treatment with fentanyl can be done buccally, nebulized, intranasally and transdermally. Fentanyl is 100 times more potent than morphine and therefore transdermal treatment is possible. The purpose of this work was to examine how fentanyl in different administration forms compares with morphine´s effect on pain, as well as to see which toxic problems there can be with fentanyl. To find relevant studies that addressed this aim, searches where made in the PubMed database. Most reviewed studies in this work indicate that fentanyl in various forms works well as compared with either oral or intravenous morphine for pain. Fentanyl is also seen to be a safe and effective treatment for pain. It is not very common for children to suffer from poisoning caused by drugs, but cases occur.  Opioids are among the drugs that cause most deaths related to poisoning in children under 5 years of age. Poisoning caused by fentanyl can be effectively treated with the antagonist naloxone. Typical symptoms reported due to poisoning caused by fentanyl were contracted pupils (1mm), vomiting, nausea, respiratory acidosis / depression and high heart rate. The number of participants in most studies was quite low and to answer the aim of this study with certainty, more research should be conducted in this field.

Morfin is a clinically used analgesic drug but also an abusive drug. It has an impact on a wide range of CNS regions (nucleus accumbens, ventral tegmentum, hippocampus, etc.) and affects their functions, e.g. cognitive functions or anxiety. Although the results of so far published studies are often contradictory, the effects on cell death and proliferation in the CNS have been demonstrated. In this work, we focused on how chronic administration of morphine and subsequent withdrawal of this drug affects neurogenesis and neurodegeneration in the rat brain and how it affects some markers involved in the addiction and post-drug-induced condition. We have succeeded in introducing immunohistochemical markers for monitoring neurogenesis (bromodeoxyuridine and doublecortin) and neurodegeneration (Fluoro-Jade C) and for detection of selected neuromodulatory peptides (cholecystokinin and neuropeptide Y). We have found that morphine may influence the process of neurogenesis and neurodegeneration, but its effects differ in different CNS structures (nucleus accumbens, hippocampus, and amygdala). Key words: Morphine, brain, rat, withdrawal syndrom, neurogenesis, neurodegeneration

This work was oriented to studies of sodium and potassium dependent adenosinetriphosphatase, Na+ /K+ ATPase, which is selectively inhibited by cardioactive glycoside, ouabain. The alterations in level of this enzyme were followed in spleen lymphocytes and hippocampus prepared from rats. Detection of Na+ /K+ ATPase has been made by western blot analysis using primary antibodies oriented against α subunit of Na+ /K+ ATPase. Studies of lymphocytes were based on usage of both monoclonal and polyclonal antibodies. In studies of hippocampus monoclonal antibodies were used. The first aim of my work was to determine the alterations in the level of Na+ /K+ ATPase in spleen lymphocytes cultivated in tissue culture (i.e. under in vitro conditions) in the presence of morphine or strong mitogen, concanavalin A (ConA). The second aim of these theses was to determine the changes of Na+ /K+ ATPase α subunit in hippocampus of rats, which were under in vivo conditions exposed to stress lasting 3 days. The stress of experimental animals was induced by deprivation from sleep. The long-term incubation of spleen lymphocytes with 10 μM morphine for 48 hours did not cause a significant change of Na+ /K+ ATPase α subunit level. This result was obtain by analysis of post nuclear fraction (PNS), by use of monoclonal...

Morphine is a clinically very important drug from the opioid group that is used for treatment of severe pain because of its strong analgetic effect. Opioid receptors mediating the morphine effect interact with the Gi/o class of trimeric G-proteins. Opioid receptors also occur in heart tissue and morphine can thus potentially exercise its effect on the function of this organ. The major aim of this project was to pursue consequences of long-term treatment with morphine on expression and distribution of selected heterotrimeric G-protein subunits in the rat heart. Potential cardioprotective effects of this drug have also been studied. Laboratory rats of the Wistar strain were treated with morphine (1 mg/kg/day or 10 mg/kg/day) for 10 or 28 days. The control group was treated with saline solution. Prolonged treatment with morphine did not cause any effects on Gs, Gi, Gz, Gq/11, G subunits, but the expression of Go rather decreased. The results of subsequent experiments showed that prolonged administration of high doses of morphine may reduce the area affected by infarction and reduced the frequency of ventricle arrhythmias depending on dose and duration of morphine administration. Key words: morphine, myocardium, opioid receptor, G-protein subunits, infarction.