Bakgrund: Smärta är ett återkommande begrepp i beskrivningen av patienter som lider av avancerad cancersjukdom. För att som sjuksköterska kunna smärtlindra dessa patienter behövs förståelse och insikt i den typ av smärta som patienterna upplever. Katie Erikssons omvårdnadsteori valdes därför ut som teoretisk referensram till arbetet då den speglar begreppet lidande ur olika perspektiv. Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa upplevelsen av smärta hos vuxna patienter med avancerad cancer. Metod: Litteraturöversikt valdes ut som den typ av design detta arbete grundar sig på. Författarna använde sig av 13 vetenskapliga originalartiklar. Varav nio stycken av dessa artiklar var av kvalitativ design, tre stycken av kvantitativ design samt en artikel av mixad studiedesign. Förhållningssättet till litteraturöversiktens analysprocess utgick från ett induktivt perspektiv. Resultat: Efter genomgång av samtliga inkluderade artiklar bestämdes två huvudkategorier samt fem underkategorier. Patienter med avancerad cancer känner sig ofta begränsade på grund av smärtan relaterad till sjukdomen. Rädslan för biverkningar av smärtstillande läkemedel leder ofta till att patienter avstår medicinering. Många patienter upplever att smärtan är svår att beskriva samt att bristfällig information bidrar till ökad smärtupplevelse. Diskussion: Vikten av tid och korrekt bemötande av patienter med avancerad cancer har stor betydelse för den generella smärtupplevelsen. Slutsats: Patienter med avancerad cancer har individuella smärtupplevelser som påverkar dem i vardagen och det finns flera åtgärder som har betydelse för smärtupplevelsen. Det är av stor vikt att dessa patienter får den tid de behöver för att bli förstådda och på så sätt kunna bli smärtbehandlad på ett adekvat sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av granskningsmallar och artiklarna som lade grunden till resultatet motsvarade medel till hög kvalitet. Resultat: Resultatet visade på att flertalet patienter kände en trygghet och lättnad när den parenterala nutritionen introducerades. Patienterna ansåg att vetskapen att deras nutritionsbehov blev tillfredsställt gjorde att de inte behövde vara rädda för att svälta ihjäl. De upplevde en ökad livskvalitet då de slapp oroa sig för födointaget och orkade medverka mera aktivt i det sociala familjelivet. Flertalet av patienterna uppgav en förbättrad livskvalitet när möjlighet gavs att få parenteral nutrition i hemmet trots att det innebar inskränkningar i familjelivet. De uppgav även en ökad styrka till att hantera bland annat sjukdomssymtom och behandlingsbiverkningar. Den parenterala nutritionen gav i vissa fall problem med biverkningar, men de flesta patienterna skattade ändå livskvaliteten högre av att få näringsdroppet. Resultatet visade även på att om den parenterala nutritionen sattes in i ett tidigt skede kunde en förbättring av nutritionsstatusen ske och patienterna behöll sin kroppsvikt under en något längre tid. Det resulterade i en ökad skattning av livskvaliteten. De sista veckorna i livet hade näringsdroppet ingen mätbar positiv effekt.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna globalt sett. En halv miljon svenskar har någon gång fått en cancerdiagnos. Varje dag förlorar cirka tre barn under 18 år en förälder i cancer i Sverige. För att hjälpa dessa utsatta barn behöver samhället öka kunskapen i ämnet för att kunna skapa bättre förutsättningar inför framtiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barns och tonåringars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av avancerad cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar valdes. Artiklarna söktes upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med syftet. Resultatet i studierna har sammanställts med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 13 underkategorier. Kategorierna är: känslomässiga reaktioner, barns sätt att hantera situationen, det viktiga stödet, förändrat familje- och socialt liv och att växa med erfarenheten. Konklusion: En öppen kommunikation och att bli involverade i förälderns sjukdom är viktigt för barnen. Sjuksköterskan bör arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt för att lättare kunna hjälpa barnen. / Background: Cancer is, globally, one of the most common diseases. Half a million Swedes recive a cancer diagnosis during their lifetime. In one day, approximately 3 Swedish children experience the loss of their parent due to cancer. To help these vulnerable children the community needs to increase knowledge of the subject in order to create better conditions for the childrens future.  Aim: The aim of this litterature study was to illuinate the experiences of children and adolescents living with a parent diagnosed with advanced cancer. Metodhs: A literature study with qualitative articles was selected. The articles were found in Cinahl, PubMed and PsycINfO. Eight scientific articles conformed to the aim. The result in the studies were analyzed with help of a 5-stepmodel as described by Friberg. Results: The analysis resulted in 5 categories and 13 subcategories. The categories are: emotional reactions, how children cope with the situation, the main support, changes in family- and social life and growing with the experience.  Conclusion: An open communication and to be involved in the parent´s desease is important for the children. The nurse should work in a family-centred approach to provide good care for the children.

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Bakgrund: ​​Att drabbas av avancerad cancer är omvälvande för såväl patient som anhörig. Avancerad cancer tillhör den grupp som inte går att bota, därför inleds palliativ vård. Denna vård delas upp i två steg: tidig palliativ vård samt vård i livets slutskede. Livets slutskede syftar till den sista tiden i livet och fokuserar på att symtomlindra och skapa en meningsfull sista tid. ​Många anhöriga världen över väljer att vårda patienten själv alternativt i samarbete med vårdpersonal.​ Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vara nära och vårda en person med avancerad cancer i livets slutskede. Metod: I detta arbete har en litteraturöversikt genomförts, med åtta kvalitativa och två kvantitativa studier. För att finna dessa studier användes databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna kvalitetsgranskades utifrån fem av Fribergs 13–14 frågor för kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framkom i resultatet. Det första temat var Dialogens betydelse för vårdandet vilket beskrev vikten av kommunikation mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Det andra temat var Utmaningar anhörigvårdare möter i vårdandet vilket beskrev etiska dilemman och yttre faktorer som påverkade vårdandet. Det tredje temat var Känslor kopplade till att vårda vilket beskrev den emotionella lasten anhörigvårdare upplevde under vårdandet. Slutsats: Brist på kommunikation och information från vårdpersonal medförde otrygghet i vårdrelationen mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Att vara anhörigvårdare var både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket påverkade det vardagliga livet. Jobb, socialt umgänge och deras egen hälsa var inte längre i prioritet, vilket skapade oro och ångest. Anhörigvårdare utsattes för etiska utmaningar under vårdandet, exempelvis beslutsfattande kring patientens fortsatta vård. Anhörigvårdare hade önskat fler stödinsatser från hälso- och sjukvård. Ökade stödinsatser hade bidragit till ett minskat lidande på individnivå och besparingar på resurser och kostnader på samhällsnivå. / Background: Experiencing advanced cancer is tumultuous for both the patient and their families. Advanced cancer belongs to the group that cannot be cured, thus initiating palliative care. This care is divided into two stages: early palliative care and end-of-life care. The end-of-life stage refers to the final period of life and focuses on symptom relief and creating a meaningful last phase. Many families worldwide choose to care for the patient themselves or in collaboration with healthcare professionals. Aim: The aim was to describe the experiences of family caregivers who are close to and care for a person with advanced cancer at the end of life. Method: In this study, a literature review was conducted, comprising eight qualitative and two quantitative studies. To find these studies, the databases PubMed and CINAHL Complete were utilized. The studies were quality assessed based on five of Friberg's 13–14 questions for quality assessment. Results: Three themes emerged in the findings. The first theme was the Importance of Dialogue in Caregiving, which emphasized the significance of communication between family caregivers, patients, and healthcare professionals. The second theme was Challenges Faced by Family Caregivers in Caregiving, which described ethical dilemmas and external factors influencing caregiving. The third theme was Emotions Associated with Caregiving, which depicted the emotional burden experienced by family caregivers during caregiving. Conclusions: Lack of communication and information from healthcare professionals led to insecurity in the care relationship between family caregivers, patients, and healthcare providers. Being a family caregiver was both physically and mentally demanding, affecting everyday life. Jobs, social interactions, and their own health were no longer priorities, leading to worry and anxiety. Family caregivers faced ethical challenges in caregiving, such as decision-making regarding the patient's ongoing care. They wished for more support from the healthcare system. Increased support would have contributed to reduced suffering at the individual level and savings in resources and costs at the societal level.