Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hurenskilda individer upplever att deras utsatthet för stalking har influeratbeteendemässiga förändringar i deras vardagliga aktiviteter. Ensemistrukturerad intervjuguide användes under djupintervjuer med tioindivider som blivit utsatta för stalking. Resultatet visade på fleraolika beteendeförändringar i vardagen som influerats av utsatthet förstalking. Beteendeförändringarna yttrade sig bland annat underkommunikation med andra människor genom att deltagarna blevförsiktiga, avvisande samt kontaktsökande. Beteendeförändringarnautvecklades även under närvaro på platser genom att individerna blevobservanta, beväpnade sig och undvek särskilda platser. Restriktivaåtgärder var en annan typ av beteendeförändring som främst yttradesig i användning av mobiltelefon och sociala medier. Trots attindividernas beteendeförändringar yttrade sig på olika sätt kan detolkas som att målet med dem var att skydda sig och uppleva trygghet.Rutinaktivitetsteorin användes för att förklara dessabeteendeförändringar där elementet avsaknad av kapabla väktareanvändes i störst utsträckning. Genom att öka kapabla väktare,alternativt undvika situationer där dessa inte fanns, kundebeteendeförändringarna minska risken för att bli utsatt för stalkingeller andra brott. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of howindividuals experience that stalking victimization has influencedbehavioral changes in their everyday activities. A semistructuredinterview guide was used during in-depth interviews with tenindividuals who had been victims of stalking. The result showedseveral different behavioral changes in everyday activities influencedby the stalking victimization. The participants changed their behaviorduring communication with other people, which was presented aswariness, rejection and contact-seeking. The behavioral changes alsooccurred in different places by being observant, arming themselvesand avoiding specific places. Restrictive measures was anotherbehavioral change which mainly emerged when the participants usedtheir phones and social media. The behavioral changes varied betweenthe individuals but the main goal was to protect themselves andachieve a sense of safety. The Routine Activity Theory was used toexplain these behavioral changes were the item absence of CapableGuardians was primarily used. By increasing capable guardians,alternatively avoiding situations where they were absent, thebehavioral changes could reduce the risk of being a victim of stalkingor other crimes.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål.

Bakgrund: Orsaken bakom graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är multifaktoriell och många kvinnor drabbas någon gång under sin graviditet. Besvären kan påverka många aspekter av det dagliga livet. I arbetet som fysioterapeut ingår det att främja hälsa, minska lidande och behålla/återvinna optimal rörelseförmåga, speciellt om människans aktivitet och delaktighet begränsas. Behandlingsalternativen till graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är många, vilket ställer krav på fysioterapeutens kompetens. Många gravida kvinnor upplever sig mötas av oförståelse inom vården, däribland av fysioterapeuter.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fysioterapeuter inom primärvården beskriver sitt arbete med graviditetsrelaterad ländrygg- och/eller bäckensmärta avseende återgång till viktiga vardagliga beteenden. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som arbetar inom primärvården. Intervjuer skedde därefter enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet delades upp i fem stycken huvudkategorier och totalt sju stycken underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de specifikt arbetade med smärta, arbete med fysisk aktivitet och träning, arbete med psykologiska faktorer, arbete med omgivningsfaktorer och sin upplevda kompetens.  Slutsats: Fysioterapeuterna beskrev hur de på olika sätt arbetade med fysiska och psykologiska faktorer hos patienten samt hur de tog hänsyn till omgivningen. Deltagande fysioterapeuter upplevdes kunna bemöta dessa patienter i dagsläget.

Att handla dagligvaror i ett digitaliserat samhälle ur äldre personers perspektiv Inledning och bakgrund: Samhället blir allt mer digitaliserat och människor lever allt längre. Görandet, processen och utförandet av att göra inköp av dagligvaror med digital teknik kan bli begränsat när kunskaper och färdigheter utmanas i aktiviteten hos äldre personer. Syfte: Att beskriva aktiviteten inköp av dagligvaror både digitalt och i verkliga livet ur äldre personers perspektiv. Metod: En Scoping review genomfördes i databaserna Scopus, Cinahl, ProQuest Central samt Google Scholar och Bielefeld Academic Search Engine (BASE) för grålitteratur. Manuella sökningar och fritextsökning gjordes också. Totalt inkluderades 18 artiklar som granskades och sammanställdes genom numerisk och tematisk analys.  Resultat: Resultatet beskriver en översikt utifrån de tre huvudteman med tillhörande underteman; Hinder vid utförande av att handla dagligvaror, Äldre personers upplevelse av att handla dagligvaror med stöd av digital teknik samt Stödjande strategier vid inköp med digital teknik. Slutsats: Denna studies övergripande bild minskar kunskapsluckan om hur arbetsterapeuter kan arbeta strategiskt och möta de krav och behov som ställs hos äldre personer i utförandet av aktiviteten inköp av dagligvaror med digital teknik. Vidare kan den bidra till ökad inkludering av digital teknik i samhället hos äldre personer. / Grocery shopping in a digitalized society from the perspective of older persons Introduction: Society is becoming increasingly digitalized, and people are living longer. The doing, process and performance of grocery shopping with digital technology can be limited when knowledge and skills are challenged in the activity of older people.  Aim: To describe the activity of grocery shopping both digitally and in real life from the perspective of older people. Method: A Scoping review was conducted in the databases Scopus, Cinahl, ProQuest Central, and Google Scholar, Bielefeld Academic Search Engine (BASE) for gray literature. Manual searches and free text searches were also performed. A total of 18 articles were included, which were reviewed and summarized through numerical and thematic analysis. Results: The results describe an overview based on the three main themes with associated sub-themes; Barriers in performing grocery shopping, Older people`s experience of shopping for grocery with the support of digital technology and Supportive strategies when shopping with digital technology.  Conclusions: This study´s overall picture reduces the knowledge gap on how occupational therapists can work strategically and meet the requirements and needs of older people in the performance of being able to conduct the activity of buying groceries with digital technology. Contribute to increasing the digital inclusion of older people in society.

Bakgrund: I ett globalt perspektiv är förvärvade hjärnskador en stor utmaning för samhället i form av kostnader för sjukvård och rehabilitering. Personer som drabbas av förvärvad hjärnskada behöver stöd för att själva ta ansvar för sin träning och hitta meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som en del av en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer som drabbats av förvärvad hjärnskada som skildras i en kollektivt skriven blogg. Metod: Materialet i den aktuella studien utgörs av bloggtexter som skrevs mellan åren 2017 och 2019 inom ramen för ett samarbetsprojekt och låg öppet publicerade på internet. Bloggen skrevs av en grupp personer med förvärvad hjärnskada. Texterna analyserades med Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Vikten av att hålla igång; som beskriver upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning efter hjärnskadan och hur aktiviteterna behövde anpassas efter de nya förutsättningarna. Att träna lite hela tiden i vardagen; som beskriver deltagarnas sätt att träna medvetet i alla aktiviteter som tillhör vardagslivet, att träna lite hela tiden. Hur man närmar sig samhället på nytt; som beskriver erfarenheter gällande delaktighet i samhällets olika delar och vikten av stöttning från människor i samma situation. Slutsats: Resultatet indikerar att fysisk aktivitet, träning och delaktighet i samhället kan vara viktigt efter en förvärvad hjärnskada. Vidare kan det vara betydelsefullt att dela erfarenheter med andra, få stöd av andra och lära sig av andras erfarenheter. Det är även viktigt att samhällsfunktioner och miljöer i det offentliga rummet är tillgängliga för alla. / Background: In a global perspective, acquired brain injury is a major challenge for society in the form of costs for healthcare and rehabilitation. People with acquired brain injury need support in order to take responsibility for their own health and incorporate exercise as part of a healthy lifestyle. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of people with acquired brain injury, with regards to activity and participation, as depicted in a collectively written blog. Methods: The material in the current study consists of collectively written blog texts written between 2017 and 2019 by people with acquired brain injury. The material included 35 blog texts and was part of a larger research study. The texts were analyzed with Malterud's Systematic Text Condensation. Results: The analysis resulted in three categories; The importance of being physical active; describes experiences of physical activity and training after brain injury and how the activities needed to be adapted to the new conditions. To exercise a little all the time in everyday life; describes the participants' way of exercising consciously in all activities included in everyday life, to exercise a little all the time. How to re-approach society; describes experiences regarding participation in the various parts of society and the importance of support from people in the same situation. Conclusions: The results indicate that physical activity, training and participation in society are important after brain injury. Furthermore it is meaningful to share experiences with, get support from and learn from other people with acquired brain injury. It is also important that community functions and environments in public spaces are available for everyone.