Denna studie syftade till att undersöka bilders syfte i relation till läsaren i naturvetenskapliga läroböcker samt vilka meningar bilder i naturvetenskapliga läroböcker erbjuder läsaren. Analysmetoden som användes i denna undersökning är framtagen utav Dimopoulos, Koulaidis och Sklaveniti. Metoden används för att analysera vilken relation bilderna har som syfte att ha med läsaren samt hur abstrakta bilderna är. Fyra biologikapitel, fyra fysikkapitel och fyra kemikapitel från tre olika läroböcker i naturvetenskap skrivna för klass 4-6 analyserades. Resultaten visade att bilderna till största del i alla ämnen inte hade som syfte att ses som abstrakta utan istället ville göra det enkelt för läsaren att förstå dem. Abstraktionsgraden bestämdes av flera olika komponenter tillsammans. Antingen befann de sig på samma nivå som läsaren eller så hade de som syfte att vara mindre dominanta än läsaren. Resultaten visade också att det var en större spridning ifråga om bilderna hade som syfte att skapa en intim eller opersonlig relation med läsaren. Bildernas abstraktionsgrad var inte stark för någon av bilderna.

No description available.

This thesis aims to find out how communication method a˙ects user experience in a formal communication with a stranger, such as a job application process. The communication methods investigated were instant messaging and email. To this end, two studies were performed. The first one based on a set of interviews with recruiters. The second one based on a questionnaire sent out to job candidates. Recruiters did not value communication method as important for the candidate to make a good first impression, but they were concerned with the need for rapid communication and needing to be constantly available when using informal communication methods. I found that candidates significantly preferred formal communication methods, results also showed that candidates felt less insecure when communicating using a formal method. Finally, we also found that younger users did not have a stronger preference for informal communication methods than older users, contrary to my expectations. / Målet med denna uppsats var att ta reda på hur kommunikationsmetod påverkar användarupplevelsen i en formell kommunikation med en främling, så som i en arbetsansökan. Kommunikationsmetoderna som undersöktes var e-post och chatt. För att ta reda på detta gjordes två studier. Den första bestod av intervjuer med rekryterare. Den andra bestod av ett frågeformulär som skickades ut till kandidater. Rekryterarna värderade inte kommunikationsmetoden i sig högt när det gällde vilket intryck de fick av en kandidat, men kommunikations-hastigheten var en viktig faktor i valet av metod. Speciellt så uppfattade de ett behov av att vara tillgänglig och kunna svara snabbt om en informell kommunikationsmetod användes, denna uppfattning delades av kandidaterna. Mina resultat visade att jobbkandidater hade en signifikant preferens för att använda formella kommunikationsmetoder, och visade sig känna sig mindre osäkra när de använde formella kommunikationsmetoder än när de använde informella metoder. Slutligen upptäckte jag att yngre användare inte visade sig föredra informella kommunikationsmetoder mer än äldre användare.

The term existential construction has been argued to be a misnomer, as the primary function of these constructions is not to predicate existence. In this study, I compare these constructions with ones whose primary function is to predicate existence using a stratified sample of European languages. This comparison is done both in terms of structure and formality. I find that, while the constructions differ within a given language, similar structural characteristics to those common in existential constructions are also found in constructions predicating existence, in particular, the use of a special predicate. The latter are also found to be noticeably more restricted to formal registers than existential constructions are, based on corpus data from German and Russian corpora. / Termen existenskonstruktion har argumenterats vara missvisande, då den huvudsakliga funktionen hos dessa konstruktioner ej är att predicera existens. I den här studien jämför jag dessa konstruktioner med sådana vars huvudsakliga funktion är att predicera existens utifrån ett stratifierat sampel med europeiska språk. Jämförelsen görs dels baserat på deras strukturella egenskaper, och dels baserat på deras respektive formalitetsgrad. Det visar sig att, medan konstruktionerna skiljer sig språkinternt, så förekommer det strukturella drag liknande de i existenskonstruktioner även i konstruktioner som predicerar existens, då främst genom användandet av ett för uppgiften speciellt predikat. De sistnämnda visar sig även vara märkbart mer begrnsade till formella register än existenskonstruktioner, baserat på korpusdata från tyska och ryska korpora.

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey.

This paper investigates the formality level of the language used in twenty articles from two sports that seem to cater to different social classes (soccer and horse polo). The articles that serve as the data were published in two different types of British newspapers, one broadsheet (The Daily Telegraph) and one tabloid (The Daily Express) from September 2010 through November 2017. The study uses a quantitative method by means of the F-measure, and a qualitative analysis of two articles whose results deviate from the rest. The quantitative results show that there is a difference in formality in sports articles on the two sports soccer and horse polo, where articles on polo score higher on the F-measure in both newspapers. Most articles on horse polo follow the pattern of the informational production with features like a high ratio of nouns, pronouns, long words, and adjectives often found in academic papers and legal documents etc. Articles on soccer follow the involved production, characterized by a high ratio of verbs, adverbs, pronouns, and WH-questions often found in spoken interaction. The qualitative analysis shows that the article on soccer which has a much higher F-score than the rest is an informative article on the price of season tickets, and that the polo article with a very low Fscore contained a lot of quoted speech. / I den här uppsatsen undersöks formalitetsnivån i tjugo artiklar om fotboll och hästpolo. Två sporter som vanligtvis har utövare från olika samhällsklasser. Artiklarna som använts som data har blivit publicerade i två olika typer av brittiska tidningar, en dagstidning (The Daily Telegraph) och en kvällstidning (The Daily Express) från september 2010 till november 2017. I studien används en kvantitativ metod kallad the F-measure och en kvalitativ analys av de två artiklar där resultaten skilde sig från övriga. De kvantitativa resultaten visar att det är skillnad på formaliteten i artiklarna om fotboll och hästpolo, där artiklar om hästpolo får ett högre Fvärde än artiklar om fotboll i båda tidningarna. Flertalet artiklar om hästpolo följer mönstret för informativa texter som karaktäriseras av ett högt antal substantiv, pronomen, adjektiv och långa ord av den typ som ofta finns i akademiska uppsatser och juridiska dokument etc. Artiklar om fotboll följer oftast mönstret för involverade texter, som kännetecknas av ett högt antal av verb, adverb, pronomen och frågeordsfrågor som ofta hittas i talat språk. Den kvalitativa analysen visar att fotbollsartikeln som hade ett mycket högre F-värde än övriga var en informativ artikel om priser på säsongsbiljetter, och att poloartikeln som hade ett väldigt lågt F-värde innehöll en hel del citat från intervjuer.