Ce mémoire présente les manières que les membres français et suédois du Parlement européen emploient pour exprimer la politesse et l’impolitesse aux débats en séance plénière. L’étude est une étude comparée qui vise à examiner s’il y a des façons diffé- rentes de formuler la politesse et l’impolitesse et, présumé que ces différences existent, si elles sont liées à la nationalité du locuteur. Le corpus C-ParlEur a été utilisé pour fournir les données qui ont été analysées quantitativement ainsi que qualitativement. Les résultats indiquent que les députés se servent de plusieurs manières pour exprimer la politesse aussi bien que l’impolitesse. La politesse exprimée peut être divisée hiérarchiquement, car certaines façons de révéler la politesse sont plus explicites que d’autres. En ce qui concerne la comparaison entre les Suédois et les Français, les membres français expriment la politesse et l’impolitesse ayant un style plus varié que les membres suédois. En plus, les membres français se servent non seulement l’impolitesse plus souvent que les membres suédois, mais ils expriment également la politesse, dite exceptionnelle, plus fréquemment.

Syftet med denna studie är att se om språkförändring över tid kan avläsas genom att undersöka två filmer från 1950-talet respektive 2010-talet och huruvida språket blivit mer informellt, baserat på hur tal till punkt och nyttjande av pronomen ser ut. Metoden involverar samtalsanalys och transkribering av dialog i enlighet med traditionella transkriptionsmetoder, inklusive närmre analys av excerpter som ger svar på hypotesen. Enligt resultaten är överlag titlar i pronomens ställe mer synligt i äldre filmdialog, samt att karaktärer avbryter varandra under samtal mer frekvent i nyare film, enligt aktuell analys. Detta tyder på att filmdialogen blivit mer informell, vilket går att koppla till 1900-talets språkreformer, trots att till synes informella interaktioner kan ske inom äldre film.

Enligt Skolverket styrdokument står den sociokulturella kompetensen i centrum i undervisningen (2021). Dessvärre brukar läroböcker förenkla sociokulturell kompetens. Ett konkret exempel är att två läroböcker inom språkundervisning av spanska i Sverige ¡Vale! och Gracias verkar sakna tydlig koppling mellan texternas och dialogövningarnas och det sociokulturella sammanhang som kan utveckla elevernas kommunikativa färdighet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckerna i fråga presenterar en viktig aspekt av sociokulturell kompetens, nämligen artighet i hälsningar samt hur läraren upplever att presentationen av hälsningar i läroböcker fungerar med läroplanens mål att utveckla samtalskompetens hos eleverna. En textanalys metod har valts för att undersöka texternas innehåll i läroböcker. Vid textanalysen granskades texterna produktion och diskursen som användes i realiatexterna, dialoger och dialogövningarna. En sändarorienterad tolkningsmetod användes för att kunna tolka de sociokulturella markörer utifrån GER som är det normativa instrumentet i undervisning av spanska i Europa. Denna studie intervjuades tre högstadielärare som undervisar spanska. Resultatet av intervjuerna tolkades, analyserades och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning inom läroboken i undervisning samt sociokulturella aspekter inom lärande. Resultatet av studien visade att läroböcker mestadels begränsar sociokulturella kunskap till etnisk identitet samt saknar verklighetsbaserade dialogövningar. Beträffande intervjuer tyder studien att språklärare använder endast läroböcker för att presentera temat artighet i hälsningar, därefter använder de egna didaktiska material för att kunna uppfylla styrdokuments krav. / According to the National Agency for Education's governing document, socio-cultural competence is at the center of teaching (2021). Unfortunately, textbooks tend to simplify sociocultural competence. A concrete example is that two textbooks in language teaching of Spanish in Sweden ¡Vale! and Gracias seems to lack a clear connection between the texts and dialogue exercises and the socio-cultural context that can develop students' communicative skills. The main purpose of this study was to investigate how the textbooks in question present an important aspect of sociocultural competence, namely courtesy in greetings and how teachers experience that the presentation of greetings in textbooks works with the curriculum's goal of developing conversational skills. A text analysis method has been chosen to examine the content of the texts in textbooks. In the text analysis, the texts production and the discourse used in the realiatexts, dialogues and dialogue exercises were examined. The transmitter-oriented interpretation method was used to be able to interpret the sociocultural descriptive stated on GERS which is the normative instrument in teaching Spanish in Europe. This study interviewed three high school teachers who teach Spanish. The results of the interviews were interpreted, analyzed and then discussed based on previous research in the textbook in teaching and socio-cultural aspects in learning. The results of the study showed that textbooks mostly limit socio-cultural knowledge to ethnic identity and lack reality-based dialogue exercises. Regarding interviews, the study suggests that language teachers only use textbooks to present the theme of politeness in greetings, then they use their own didactic materials to be able to meet the requirements of governing documents.

Föreliggande studie undersöker pragmatisk kompetens hos vuxna interimspråkstalare med syfte att studera hur de uttrycker sig när de avböjer ett erbjudande, en inbjudan och en vädjan. Studien lutar sig mot Celce-Murcias (2008) modell av kommunikativ språkförmåga där pragmatisk kompetens innefattar förmågan att uttrycka sig på ett för situationen, mottagaren och intentionen adekvat sätt. Inom pragmatikforskningen har olika typer av så kallade talhandlingar kategoriserats. Studiens specifika frågeställningar rör interimspråkstalarnas (i) formuleringssätt och (ii) artighetsgrad i talhandlingskategorin ”att avböja”. I studien deltog 24 akademiker på sfi, studieväg 3, kurs D (undersökningsgrupp). Deras svar jämfördes med svaren från en kontrollgrupp svenska målspråkstalare. Datainsamlingstekniken var ett DCT-formulär (Discourse Completion Test). Resultatet visar att undersökningsgruppen avböjer med formuleringar som ofta är direkta, snarare än indirekta, och som varken är idiomatiska eller målspråksenliga. Inte heller uppnår undersökningsgruppen den artighetsgrad som situationen och relationen till personen egentligen kräver. Konsekvensen av att inte ha denna pragmalingvistiska förmåga kan medföra att individerna riskerar att uppfattas som oartiga, okänsliga eller ignoranta.

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey.

This paper focuses on facework used by the invited guests in a broadcasted debate. The purpose of this analysis is to investigate how the invited guests use facework and how the guest relate to their functional role within the debate. The aim is also to investigate how the phases of the debate regulate the facework used by the guests. The analysis is based on transcrition and videomaterial from one of Sweden’s most viewed debates, Opinion Live. Conversation analysis (CA) is part of the theoretical framework used to analyse support, interruption and conversation turns. To analyze facework this paper relies on Goffman’s theory of face and Muntigl & Turnbull’s four types of disagreement acts in facework and arguing. Brown & Levinson’s politeness theory has also been used to investigate facework and strategies. In addition, Svensson’s definition of the debate’s specific roles within the format has also been used. The results show that facework has two purposes. The first is that it is used to defend the guest’s own face. The other purpose is to attack other guest’s faces which implies that their functional roles in the debate are being challenged. The results also points towards that the structure of the conversation in the debate itself influence the types of facework used by the guests.

El objetivo de esta monografía es tratar de determinar en qué medida y de qué manera cuatro manuales didácticos suecos de español como lengua extranjera (ELE), usados en la enseñanza en el nivel de bachillerato, tratan aspectos pragmáticos. Además, evaluaremos el potencial y la relevancia de la información metapragmática y las actividades relacionadas a los aspectos pragmáticos para el proceso de adquisición de una competencia tanto metapragmática como pragmática. En este estudio se parte de la noción de la competencia pragmática como una destreza orientada a saber crear y comprender significados en la interacción de manera eficaz (Thomas, 1995), que supone, más que los conocimientos lingüísticos en una interacción intercultural, los conocimientos extralingüísticos (cf. Bravo, 2005). La hipótesis de partida de este trabajo postula que los manuales no explican a fondo por qué cierto lenguaje se utiliza en ciertos contextos y que el contenido pragmático sería poco variado y difícil de asimilar y que los ejercicios no estarían diseñados principalmente para desarrollar la competencia pragmática. Hasta cierta medida se puede decir que los resultados de esta investigación confirman la hipótesis: los manuales podrían efectivamente ser más exhaustivos en cuanto a los temas que abarcan, asimismo podrían variar y explicar más a fondo aquellos temas. No obstante, parece haber un esfuerzo de incorporar actividades comunicativas e información extralingüística, sin embargo, hace falta una conceptualización y progresión en cuanto a cómo tratar estos temas como el propósito principal. Ni siquiera se ofrecen en las guías del profesor modelos didácticos o información adicional, y por lo general, no se combina la información metapragmática en los manuales con actividades complementarias que pretenden desarrollar las destrezas comunicativas. / The purpose of this paper is to try to determine to what extent and in what way four Swedish textbooks on Spanish as a foreign language (SFL) treat pragmatic aspects, as well as to evaluate the potential and relevance of the metapragmatic information and activities related to pragmatic aspects provided by the textbooks, for the development of pragmatic awareness and competence in Spanish. This study parts from the notion of pragmatic competence as a skill of knowing how to create and understand meanings in interaction effectively (Thomas, 1995), which in intercultural interaction probably requires extra-linguistic knowledge more than language skills (cf. Bravo, 2005). The hypothesis postulated at the beginning of the study was that the manuals would not fully explain why certain language is being used in certain contexts, that the pragmatic content would be scarcely varied and rather difficult to assimilate and that the exercises would not be designed primarily to develop a pragmatic competence. To some extent it can be said that the hypothesis is confirmed: the manuals could have been more comprehensive in terms of the topics covered, they could also have varied and explained those issues further. Despite the fact that there seems to be an effort to incorporate extra-linguistic information and communicative activities, the results indicate that there is a lack of emphasis on or progression on how to treat these issues. For example, there are no didactic models or suggestions in the teacher’s guide, nor is additional information provided elsewhere; usually the metapragmatic information is not combined with any activities, and the activities that aim to develop communicative skills are not combined with further metapragmatic information.