Föreliggande studie undersöker pragmatisk kompetens hos vuxna interimspråkstalare med syfte att studera hur de uttrycker sig när de avböjer ett erbjudande, en inbjudan och en vädjan. Studien lutar sig mot Celce-Murcias (2008) modell av kommunikativ språkförmåga där pragmatisk kompetens innefattar förmågan att uttrycka sig på ett för situationen, mottagaren och intentionen adekvat sätt. Inom pragmatikforskningen har olika typer av så kallade talhandlingar kategoriserats. Studiens specifika frågeställningar rör interimspråkstalarnas (i) formuleringssätt och (ii) artighetsgrad i talhandlingskategorin ”att avböja”. I studien deltog 24 akademiker på sfi, studieväg 3, kurs D (undersökningsgrupp). Deras svar jämfördes med svaren från en kontrollgrupp svenska målspråkstalare. Datainsamlingstekniken var ett DCT-formulär (Discourse Completion Test). Resultatet visar att undersökningsgruppen avböjer med formuleringar som ofta är direkta, snarare än indirekta, och som varken är idiomatiska eller målspråksenliga. Inte heller uppnår undersökningsgruppen den artighetsgrad som situationen och relationen till personen egentligen kräver. Konsekvensen av att inte ha denna pragmalingvistiska förmåga kan medföra att individerna riskerar att uppfattas som oartiga, okänsliga eller ignoranta.

English as a Foreign Language (EFL) teaching should not only aim at providing learners with the linguistic resources to communicate in English, but also develop learners’ pragmatic competence in order for them to be able to use language efficiently and appropriately for different purposes. The present study examines what pragmatic input learners receive from two Swedish EFL textbook series regarding the speech act of request. The analysis was conducted by identifying all instances of requests and all metapragmatic information about the specific speech act. In addition, the present study also focused on finding exercises that provide learners with the opportunity to practice making requests. The findings show that the two examined EFL textbook series differ in terms of which directness levels are most frequently used, and both series lack explicit information about requests that may increase students' understanding of this speech act. Moreover, request exercises are few and practicing requests is rarely the main learning objective. Consequently, teachers will need to use supplemental material and exercises in order for learners to develop their pragmatic competence in the case of requests. / Engelskundervisning bör inte bara syfta till att ge elever de språkliga resurser som krävs för att kommunicera på engelska, utan även utveckla elevernas pragmatiska kompetens så att de lär sig att använda språket effektivt och lämpligt för olika ändamål. Det som undersöks i den här studien är i vilken utsträckning språkhandlingen uppmaning förekommer och lärs ut i två olika läromedel i engelska för högstadiet. Analysen utfördes genom att identifiera alla exempel av uppmaningar och all metapragmatisk information om den specifika språkhandlingen. Utöver detta fokuserade den här studien även på att hitta övningsuppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på språkhandlingen uppmaning. Resultaten visar att de två läromedlen skiljer sig åt vad gäller fördelningen av direkta och indirekta uppmaningar. Dessutom saknar båda läromedlen explicit information som kan öka elevers förståelse för denna språkhandling. Övningsuppgifterna är få och fokuserar inte på att utveckla elevers förmåga att formulera uppmaningar i första hand. Följaktligen behöver lärare använda kompletterande material och övningsuppgifter för att elever ska kunna utveckla sin pragmatiska kompetens vid uppmaningar.

El objetivo de esta monografía es tratar de determinar en qué medida y de qué manera cuatro manuales didácticos suecos de español como lengua extranjera (ELE), usados en la enseñanza en el nivel de bachillerato, tratan aspectos pragmáticos. Además, evaluaremos el potencial y la relevancia de la información metapragmática y las actividades relacionadas a los aspectos pragmáticos para el proceso de adquisición de una competencia tanto metapragmática como pragmática. En este estudio se parte de la noción de la competencia pragmática como una destreza orientada a saber crear y comprender significados en la interacción de manera eficaz (Thomas, 1995), que supone, más que los conocimientos lingüísticos en una interacción intercultural, los conocimientos extralingüísticos (cf. Bravo, 2005). La hipótesis de partida de este trabajo postula que los manuales no explican a fondo por qué cierto lenguaje se utiliza en ciertos contextos y que el contenido pragmático sería poco variado y difícil de asimilar y que los ejercicios no estarían diseñados principalmente para desarrollar la competencia pragmática. Hasta cierta medida se puede decir que los resultados de esta investigación confirman la hipótesis: los manuales podrían efectivamente ser más exhaustivos en cuanto a los temas que abarcan, asimismo podrían variar y explicar más a fondo aquellos temas. No obstante, parece haber un esfuerzo de incorporar actividades comunicativas e información extralingüística, sin embargo, hace falta una conceptualización y progresión en cuanto a cómo tratar estos temas como el propósito principal. Ni siquiera se ofrecen en las guías del profesor modelos didácticos o información adicional, y por lo general, no se combina la información metapragmática en los manuales con actividades complementarias que pretenden desarrollar las destrezas comunicativas. / The purpose of this paper is to try to determine to what extent and in what way four Swedish textbooks on Spanish as a foreign language (SFL) treat pragmatic aspects, as well as to evaluate the potential and relevance of the metapragmatic information and activities related to pragmatic aspects provided by the textbooks, for the development of pragmatic awareness and competence in Spanish. This study parts from the notion of pragmatic competence as a skill of knowing how to create and understand meanings in interaction effectively (Thomas, 1995), which in intercultural interaction probably requires extra-linguistic knowledge more than language skills (cf. Bravo, 2005). The hypothesis postulated at the beginning of the study was that the manuals would not fully explain why certain language is being used in certain contexts, that the pragmatic content would be scarcely varied and rather difficult to assimilate and that the exercises would not be designed primarily to develop a pragmatic competence. To some extent it can be said that the hypothesis is confirmed: the manuals could have been more comprehensive in terms of the topics covered, they could also have varied and explained those issues further. Despite the fact that there seems to be an effort to incorporate extra-linguistic information and communicative activities, the results indicate that there is a lack of emphasis on or progression on how to treat these issues. For example, there are no didactic models or suggestions in the teacher’s guide, nor is additional information provided elsewhere; usually the metapragmatic information is not combined with any activities, and the activities that aim to develop communicative skills are not combined with further metapragmatic information.