Syftet med denna uppsats är att genom textanalys granska ett antal läroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att därigenom utforska i vilken mån ett interkulturellt synsätt kommer till uttryck i dessa läroböcker. Slutsatserna som dras utifrån studien visar att ett interkulturellt synsätt betonar ett dynamiskt möte, där mötet leder till en djupare förståelse av sig själv och andra. För att mötet skall vara framgångsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av läroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga världen, är konstruktionen av ”de andra”, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ”oss”. Den dolda värdering som konstruerar västvärlden till ”oss” och den övriga världen till ”dem”, är värderingar som inte medverkar till ett interkulturellt synsätt. De texter i läroböckerna som understödjer konstruktionen av ”de andra”, motverkar ett interkulturellt synsätt. Här skall också nämnas att ett icke omnämnande av andra kulturer än den vita västerländska och därutöver ett omnämnande av dessa i relation till problem och rasism, inte heller kan ses som medverkande till ett interkulturellt synsätt. Dock finns därutöver några texter i läroböckerna som nyanserat beskriver det mänskliga ”oss” och inte betonar ”vi och de andra”, och dessa kan sägas medverka till ett interkulturellt synsätt.

English as a Foreign Language (EFL) teaching should not only aim at providing learners with the linguistic resources to communicate in English, but also develop learners’ pragmatic competence in order for them to be able to use language efficiently and appropriately for different purposes. The present study examines what pragmatic input learners receive from two Swedish EFL textbook series regarding the speech act of request. The analysis was conducted by identifying all instances of requests and all metapragmatic information about the specific speech act. In addition, the present study also focused on finding exercises that provide learners with the opportunity to practice making requests. The findings show that the two examined EFL textbook series differ in terms of which directness levels are most frequently used, and both series lack explicit information about requests that may increase students' understanding of this speech act. Moreover, request exercises are few and practicing requests is rarely the main learning objective. Consequently, teachers will need to use supplemental material and exercises in order for learners to develop their pragmatic competence in the case of requests. / Engelskundervisning bör inte bara syfta till att ge elever de språkliga resurser som krävs för att kommunicera på engelska, utan även utveckla elevernas pragmatiska kompetens så att de lär sig att använda språket effektivt och lämpligt för olika ändamål. Det som undersöks i den här studien är i vilken utsträckning språkhandlingen uppmaning förekommer och lärs ut i två olika läromedel i engelska för högstadiet. Analysen utfördes genom att identifiera alla exempel av uppmaningar och all metapragmatisk information om den specifika språkhandlingen. Utöver detta fokuserade den här studien även på att hitta övningsuppgifter som ger eleverna möjlighet att öva på språkhandlingen uppmaning. Resultaten visar att de två läromedlen skiljer sig åt vad gäller fördelningen av direkta och indirekta uppmaningar. Dessutom saknar båda läromedlen explicit information som kan öka elevers förståelse för denna språkhandling. Övningsuppgifterna är få och fokuserar inte på att utveckla elevers förmåga att formulera uppmaningar i första hand. Följaktligen behöver lärare använda kompletterande material och övningsuppgifter för att elever ska kunna utveckla sin pragmatiska kompetens vid uppmaningar.